Sie mänien att avstå n. delen av S. till Ungern, vilket område ånyo tillfördes Rumänien 1945. S. är ett högland ö. om Ungerska slätten, omgivet av Kar-paternas och Transsylvanska alpernas bergskedjor. 62 229 km2. Ca 3,4 milj. inv. Landet är till 14 täckt av skogar (barrträd och ek). Jordbruk är huvudnäring. Majs är det viktigaste sädesslaget. Tobaksodling. Mineraltillgångarna är betydande (guld, silver, järn, koppar, bly, salt, kol). Industrin är föga utvecklad. Handeln (jordbruksprodukter och trävaror) är däremot livlig. Av invånarna är omkr. 55 % rumäner, 34 % ungrare, 8 % tyskar, de övriga slovaker, kroater, serber m.fl. — Historia. Under romartiden utgjorde S. en del av Dacien. 1004 erövrades det av Ungern. 1527 bildades ett suveränt furstendöme S., vilket under det följande århundradet bibehöll sin självständighet, tills det av fruktan för turkarna slöt sig till Österrike (1699). 1849 förklarades S. för österrikiskt kronland. År 1867 ingick S. union med Ungern, varvid den sie-benbürgska lantdagen upphävdes. — Efter l:a världskriget tillföll S. Rumänien. Jfr ovan. Siebengebirge [si'ben-], vulkanisk berggrupp i Rhenlandet, nv. Tyskland, vilken sträcker sig från Rhens biflod Sieg s. ut längs Rhens högra strand. Högsta toppen är 460 m. Siegbahn. — 1. Manne S., f. 1886, professor i fysik i Uppsala 1923—37. S. erhöll för sina röntgen-spektroskopiska forskningar och upptäckter 1924 års nobelpris i fysik. S. tillträdde 1937 personlig professur vid ett forskningsinstitut för experimental-fysik i Stockholm. — 2. Kaj S., f. 1918, professor i fysik i Uppsala sedan 1954. Siegesallé, ty., segerallé, en allé i Berlin, kantad med marmorstatyer av härskare över Brandenburg och Preussen. Siegfried, Sigfrid, den mest berömde hjälten i de germanska sagorna (se Nibelungenlied). S. är motsvarigheten till de nordiska sagornas Sigurd Fafnes-bane. Siegfriedlinjen el. Västvallen, tysk befästnings-linje vid gränsen mot Frankrike, som blev färdigbyggd 1939. Siegfriedställningen, tysk befästningslinje i Frankrike från Arras till Reims under l:a världskriget. Vid S. utkämpades häftiga strider vid den stora offensiven okt. 1918. Siemens, E. V. von, 1816—92, tysk officer och uppfinnare. S., som gjorde ett flertal betydelsefulla uppfinningar framförallt på det elektrotekniska området, grundade tillsammans med sin landsman J. G. Halske firman Siemens & Halske, som blivit en av de ledande världsfirmorna på det elektrotekniska området. Jfr Siemens-Schuckert-Werke. Siemens cylinderinduktor, se Cylinderinduktor. Siemens-Schuckert-Werke, en sammanslutning av de stora tyska elektrotekniska firmorna Siemens & Halske och de s.k. Schuckert-Werke. S. ingår numera som led i en än större sammanslutning av tyska industriföretag. Sie'na, ålderdomlig stad i Toscana, mell. Italien, belägen sv. om Rom. 52 000 inv. 1947. S. tävlar med Rom och Florens i rikedom på konstskatter från medeltiden. Universitet, grundat 1300 (677 studenter 1952). Sienkiewicz [sienkie'vitsj], H., 1846—1916, polsk författare. S. utgav ett flertal berättelser av högt konstnärligt värde och skrev såväl historiska romaner (Quo vadis, Korsriddarna) som samtida samhällsskildringar (Utan fäste, Familjen Polaniecki, Virvlarna). 1905 erhöll S. nobelpriset i litteratur. Sierr'a, spanskt ord för bergskedja. Ingår i namn på bergskedjor i spansktalande länder. SierFa Leo'ne, brittisk besittning i Västafrika, utgörande ett område i Övre Guinea, vid Atlanten. Huvudstad Freetown. 70 000 inv. 1951. Området är 1056 delat på kolonin S. omfattande kusttrakterna (702 km2, 124 000 inv.) och protektoratet S. omfattande de inre områdena (72 000 km2 med ca 1 734 000 inv.). — Klimatet är, särskilt vid kusten, synnerligen osunt. Befolkningen utgörs huvudsakligen av negerstammar, som idkar jordbruk. 1 000 européer och ca 2 000 asiater finns. Viktiga produkter är ris, bananer, palmolja, jordnötter och ingefära. SierFa More'na, se Morena. Sierr'a Neva'da. — 1. Högsta bergskedjan på Pyreneiska halvön. S. löper i riktning ö.—v. i s. Spanien. Centrala delar av S. bildar Granadas bergstrakter (Betiska Cordiljäran). Högsta höjden, Mu-lahacén, når 3 481 m ö.h. S. är uppbyggd av kalk och dolomit. — 2. Bergskedja i Californien, USA, ö. om floden Sacramento. Dess högsta punkt, Mount Whitney, når 4 540 m ö.h. och är USA:s högsta berg. SiesTa, sp., it., middagstid, middagshetta; middagsvila (av lat. sexta, sjätte, dvs. sjätte timmen). Sieur [siö'r], fr., förkortning av seigneur*, herr; nu endast nedsättande och jur. Sieyès [siäjä's], E. J., 1748—1836, fransk abbé, politisk skriftställare och statsman. Under franska revolutionen intog S. en bemärkt ställning på grund av sina ofta skarpsinniga politiska teorier, i vilka S. hävdade den representativa demokratin som den förnämligaste statsformen. S:s verksamhet banade i viss mån väg för Napoleons maktställning. Under det napoleonska väldet spelade S. emellertid ingen framträdande politisk roll, ehuru han hedrades med flera utmärkelser. 1815 gick han i landsflykt men återvände 1830. Sif, en asynja i den nordiska mytologin, maka till Tor. Siffra, beteckning för ett helt tal. De vanliga S. är de romerska och de arabiska. De romerska S. är följande: 1 = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100, D = 500 och M = 1 000. Med tillhjälp av dessa sju siffror bildas övriga tal enligt den principen, att en mindre siffra, som står till höger om en större, adderas till denna, medan den mindre siffran subtraheras från den större, därest den står till vänster om denna. Ex.: VII = 7, XXXIV = 34, CLI =151. De arabiska S. är våra vanliga. Sitt namn har de erhållit därav, att de tidigare ansetts härstamma från Arabien. Numera anses de enligt den förhärskande åsikten härstamma från Babylo-nien och Indien. Sifo'n, sugrör, hävert; flaska med kran för kol-syrat vatten. Sigbrit Willums (Mor Sigbrit), d. omkr. 1535. S. var av holländsk härstamning och mor till Dyveke, den danske kungen Kristian II :s älskarinna. S. utövade ett i viss mån nyttigt inflytande på Kristians styrelse. Sigfrid, den helige, engelsk missionsbiskop, verksam i Sverige under förra hälften av 1000-t. S. skall ha döpt Olof Skötkonung vid Husaby källa och senare dött i Växjö, där han grundat en kyrka. En värendsk legend berättar, att tre fränder till S., Una-man, Sunaman och Vinaman, mördades under S:s bortavaro från Värend, men att S. genom ett mirakel hittade deras avhuggna huvuden i Växjösjön. Sigge Stark, pseud. för Signe Björnberg, f. 1896, författarinna. S. har skrivit 130 romaner och följetonger i en populär men schablonmässig stil. Sightseeing [saj'tsi'ing], eng., rundfärd för att beskåda sevärdheter. Sigill, en med särskild prägel försedd stamp; de avtryck, som med denna stamp görs i något lämpligt ämne (t.ex. lack el. vax) för att försegla en handling el. ett konvolut el. för att bestyrka ett dokuments äkthet. Sigillträd (Sigilla'ria), växtsläkte, tillhörande lum-merväxternas klass, numera utdött. Talrika arter fanns under stenkols- och permiska perioden. S.