1063 arna med Egypten om vapenleveranser från östblocket. SjeremeTjev, B. P., 1652—1719, rysk militär, överbefälhavare i slaget vid Poltava. Sjii'ter, se Islam. Sjinto, den inhemska japanska religionen med dyrkan av avlidna hjältar och gudomligheter. S. är statsreligion sedan 1868. Sjip'kapasset, strategiskt viktigt pass i Balkanber-gen, 1 333 m ö.h., Bulgarien, särskilt bekant från rysk-turkiska kriget 1877—78, varunder den turkiska armén där blev tvingad att kapitulera den 9 jan. 1878. ”Allt lugnt i Sjipkapasset” är ett uttryck, som användes av den ry ske. generalen Radetskij, då de ryska truppernas ställning i S. var förtvivlad. Uttrycket blev berömt genom att Verestjagin använde det som rubrik under en gripande krigstavla. Sjfras, Shiraz, stad i provinsen Farsistan, s. Iran. Fordom huvudstad. 114 000 inv 1949. Sjitomir, se Zjitomir. Sjfva el. Siva är jämte Visjnu den förnämste guden i hinduismen. S. är vetenskapens och konstens gud och avbildas vanligen dansande. Sjo'a, Shoa, provins i mell. Etiopien. Omkr. 2 milj, inv. 65 500 km2. S. är den centrala landsdelen ur vilken kejsardömet Etiopien uppstått. I S. ligger huvudstaden Addis Abbeba. Sjo'Iochov, M., f. 1905, rysk författare, som skrivit mästerliga skildringar från donkosackernas liv (Stilla flyter Don). Sjostako'vitj, Dmitrij, f. 1906, rysk tonsättare, en av Sovjetunionens mest uppskattade musiker. Professor i kompositionslära vid konservatoriet i Moskva. Ett flertal symfonier (mest bekant är L e n i n-gr a d sy m f o nin). Pianomusik, körverk m.m. Sjott, se Schotts. Sjott-el-Djerid, saltträsk nära kusten i Tunis. Ca 5 000 km3. Sjubb'släktet el. tvättbjörnsläktet (Procy'on) hör till rovdjurens ordning. Flera amerikanska arter finns. Skinnet från en nordamerikansk art, P. lotor, används som pälsverk. Dess bottenfärg är gulgrå, täckhåren är svarta. Namnet tvättbjörn har uppkommit ur djurens egendomliga vana att doppa° födan i vatten, innan den förtärs. S. lever av såväl djur som växtämnen. Sjuglasvagnen. SjugJasvagn, beteckning för en dyrbar kaross, som används då främmande ministrar skall avlämna sina kreditivbrev* till svenske konungen. Sjuhäradsbygden el. Knallebygden, benämning för Bollebygd, Gäsene, Kind, Mark, Veden, Red-väg och Ås härad i Älvsborgs län. Känd för sin hemslöjd. Sjukbidrag, se Folkpensioneringen. Sjukförsäkring, en socialförsäkring som avser att minska den enskildes ekonomiska svårigheter vid sjukdom. S. är fr.ø.m, l/l 1955 obligatorisk i Sve Sju rige. Svenska medborgare som är bosatta i riket och de utlänningar, som är bosatta och mantalsskrivna här är med° få undantag sjukförsäkrade och skall fr.o.m. 16 års ålder som medlemmar tillhöra den allmänna sjukkassan i mantalsskrivningskommu-nen. S. omfattar obligatorisk sjukvårdsförsäkring samt obligatorisk och frivillig sjukpenningförsäkring; sjukförsäkrade kvinnor är vidare automatiskt försäkrade för moderskapshjälp*. Den obligatoriska sjukvårdsförsäkringen ger ersättning för läkarvård med % av utgiften, dock högst 2A av de belopp som anges i den s.k. sjuk-kassetaxan, vidare betalar sjukkassan sjukhusvård med belopp motsvarande avgiften på allmän sal vid allmänt sjukhus i hemorten och lämnar i viss utsträckning ersättning för resekostnader vid resor till och från läkare och sjukhus. På grund av sjukvårdsförsäkringen utgår därjämte fria eller prisnedsatta läkemedel. Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen ger dels en grundsjukpenning på 3 kr per dag till alla, som har en årsinkomst av förvärvsarbete på minst 1 200 kr, och till gifta kvinnor, som inte har folkpension, även om de inte är förvärvsarbetande, dels tilläggssjuk-penning till alla anställda som beräknas ha en årsinkomst av anställningen på minst 1 800 kr. Till-läggssjukpenningen beror på hur stor inkomsten av anställningen är och utgör lägst 1 och högst (vid en årslön av 14 000 kr) 17 kr om dagen. En karenstid av tre dagar från den dag sjukdomsfallet inträffat är stadgad, innan sjukpenning börjar utbetalas. Minskas arbetsförmågan med minst hälften utgår halv sjukpenning. Då sjukpenning utbetalats 90 dagar nedsätts sjukpenningbeloppet. Detta gäller dock ej de lägsta sjukpenningklasserna. Den som har barn under 16 år får barntillägg på sjukpenningen. I fråga om äkta makar utgår barntillägget i regel på mannens sjukpenning. Vid sjukhusvård förvandlas sjukpenningen till hempenning, vilken motsvarar sjukpenningen minskad med 3 kr (dock med högst hälften). Kvinnor med barn under 10 år i hemmet får emellertid minst 5 kr per dag vid sjukhusvård. Sjukpenning och ersättning för sjukhusvård utgår vid en och samma sjukdom för högst två år, till folkpensionärer dock i regel för högst 90 dagar. — S. är samordnad med den obligatoriska olycksfallsförsäkringen el., som den nu heter, yrkesskadeförsäkringen. — Den frivilliga sjukpenningförsäkringen är avsedd för personer med andra arbetsinkomster än av anställning, för gifta kvinnor och för studerande el. andra som undergår utbildning. I regel finns en centralsjukkassa för varje landstingsområde och för varje stad som ej deltar i landsting. Till de förstnämnda finns lokalsjukkassor anslutna, inalles 630 st. — Kostnaderna för S., som inkl, moderskapshjälpen 1956 utgjorde drygt 800 milj, kr, betalas till något mindre än hälften av medlemmarnas avgifter. Återstoden betalas av staten och arbetsgivarna till ungefär lika delar. Försäkringen för tilläggssjukpenning finansieras uteslutande av arbetsgivarna och de anställda. Sjukgymnastik, behandling av sjukdomar i rörelseorganen, felställningar, förlamningar etc. med gymnastik. Härvid används dels aktiva rörelser, vid vilka den sjuke alltså själv spänner sina muskler, dels passiva rörelser, som utförs av annan person. S. kombineras ofta med massage. För S. kan i vissa fall utgå sjukvårdsersättning från sjukkassan. Sjukhusvård, fri, se Sjukförsäkring. Sjukkassa, se Sjukförsäkring. Sju'kov, G. K., f. 1894, rysk militär, generalstabs-chef och vice folkkommissarie för försvaret febr. 1941, överbefälhavare för de ryska trupperna i Bessarabien okt. 1941 och därefter överbefälhavare i Moskvaområdet med Sjaposjnikov som general-stabschef, Som sådan ledde S. framgångsrikt för