Sju svaret av Moskva. Senare ledare för trupperna på sydfronten. Intog Berlin i april 1945 tills, med Kon-jev. Rysk representant i kontrollkommissionen i Berlin till 1946, därefter chef för militärdistriktet i Odessa. I Malenkovs regering var S. andre vice försvarsminister. Efter Malenkovs fall febr. 1955 blev S. försvarsminister efter Bulganin. Sjukpenning, se Sjukförsäkring, Yrkesskadeförsäkring. Sjuksköterskor utbildas vid av staten godkända sjuksköterskeskolor. 1953 fanns 26 sådana, av vilka en statlig: Statens sjuksköterskeskola i Stockholm. Utbildningen är 2 år och 7 mån., men fortsatt utbildning krävs för specialtjänster. Antalet aktiva S. var 1953 14 840 varav vid kroppssjukhus 8 310. S. är organiserade i Svensk sjuksköterskeförening, som utger Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor. Sjukstuga. Sjukhus med högst 30 sängar räknas som S. och ej som lasarett. Sjuktransportplan finns stationerade bl.a. i Boden, Hägernäs (Stockholm) och på Frösön och rekvireras genom läkaren på det sjukhus, där den sjuke vill bli intagen. Sjukvårdsersättning, se Sjukförsäkring. Sjumen, numera Kolarovgrad, stad i ö. Bulgarien. 31 000 inv. 1950. S. var under turkarnas tid starkt befäst, men fästningsverken raserades efter freden i Bukarest 1913. Sjundedagsadventis'ter, se Adventister. Sjunde himmelen, enligt judisk teologi den högsta himmelen. Sjungom studentens lyckliga dag, studentsång med ord av Sätherberg, tonsatt av prins Gustaf (jfr Gustav, sv. prinsar. — 3.), 1851. Citeras ibland felaktigt ”Sjung om” etc. Sjunkbomb el. sjunkmina är konstruerad så, att den exploderar på visst djup, då den blir utsatt för visst tryck. Sjurygg el. stenbit (CyclopTerus lumpus), fisk hörande till sugfiskarnas familj. Ryggen och kroppsidorna är försedda med rader av benartade knölar. S. är allmän i s. Östersjön och vid vår västkust. Den är en trög bottenfisk, som företrädesvis lever av maneter, maskar och kräftdjur. Sjusovardagen, gammal benämning på den 27 :e juli. Namnet hänför sig till en legend om sju fromma kristna, som undan förföljelser tog sin tillflykt till en bergshåla, där de insomnade för att ej vakna förrän 198 år senare, då kristendomen segrat och förföljelserna upphört. Sjusovare (Glis glis) tillhör sovmössen och finns i mell. och s. Europa. S. är till färgen grå med vit undersida. Den klättrar i träd om natten och sover i sitt bo om dagen. På vintern ligger den i dvala. Sjustjärnorna, se Plejaderna. Sjuttonde maj, Norges nationaldag, firas till minnet av Eidsvoldsförfattningen 1814. Sjuåriga kriget, benämning på det krig, som 1756 —63 fördes mellan Preussen och England å ena sidan samt Österrike, Ryssland, Frankrike, Sverige och Spanien å den andra. Striden uppkom huvudsakligen genom rivaliteten mellan Preussen och Österrike samt mellan England och Frankrike. Fredrik II i Preussen gav under detta krig mot halva Europa prov på en överlägsen statsmanna- och fältherreförmåga. Trots flera vackra segrar (vid Ross-bach och Leuthen) blev Fredriks ställning emellertid allt ohållbarare. De förbundna, som ej kunde enas sinsemellan, underlät emellertid att begagna sitt övertag, och i och med kejsarinnan Elisabets av Ryssland död 1762 förändrades Preussens ställning. Tsar Peter III, som var en ivrig beundrare av Fredrik II, slöt genast fred och ingick ett ryskt-preus-siskt förbund. Även Sverige slöt fred, och f.å. ingick Österrike fred med Preussen i Hubertsburg, där Schlesien, det egentliga tvistefröet, definitivt 1064 avstods åt Preussen. Kriget mellan England och Frankrike hade huvudsakligen förts i Nordamerika, där engelsmännen vunnit betydande framgångar. I freden i Paris 1763 avträdde Frankrike bl.a. Kanada och Louisiana ö. om Mississippi till England. Sjvernik, se Shvernik. Själakult, dyrkan av avlidnas andar. S. ingår i en hel del religioner, bl.a. i de gamla egyptiernas och babyloniernas. Ett uttryck för S. var denna tid bal-sameringen. Jfr även Animism. Själavandring, en hos vissa religioner förekommande tro, att själen efter döden tar sin bostad i andra varelser, även djur el. växter, och på så sätt för ett ständigt kringirrande liv. Läran om S. har särskilt utbildats i de indiska religionerna och har härifrån ingått i en del teosofiska åskådningar. Själevadsån el. Moån i Västernorrlands län utgör avlopp för Anundsjön och mynnar i örnsköldsviks-fjärden. Själland, den största av de danska öarna, belägen mellan Stora Bält och Öresund. 7 043 km2. 1,8 milj, inv. 1950. S. är med undantag av slätten sv. om Köpenhamn, den s.k. Heden, tämligen kuperad. Dess högsta punkt, Gyldenlöves höjd, når 126 m ö.h. Ytan består till största delen av moränlera; i ett smalt område i n. förekommer rullstenssand. Jordmånen är mycket fruktbar; arealen är till uppodlad. V10 av ön upptas av skog, vilken har sin största utbredning i n. delen av ön. Jordbruket ger särskilt korn, havre, foderväxter och rotfrukter. I n. S. bedrivs stor potatisodlning, i s. odling av sockerbetor. Industrin är koncentrerad till Köpenhamn med omnejd. — S. med tillhörande småöar omfattar administrativt staden Köpenhamn och sex amt: Köpenhamns, Roskildes, Frederiksborgs, Hol-bæks, Sorö och Præstö amt. Själshygien, se Mentalhygien. Självalstring, se Ur alstring. Självantändning äger rum i ämnen, som starkt angrips av luften (oxideras), t.ex. kollager, med linolja indränkt trassel etc. Självbefläckelse, se Onani. Självbefruktning (autogami'), det förhållandet, att befruktning äger rum med hanliga celler på äggceller, som frambringas av en och samma organism. S. förekommer huvudsakligen inom växtvärlden. Självdeklaration, inkomstuppgift, som skattskyldig skall lämna till ledning för egen taxering. S. skall avlämnas senast 15 febr. Självinduktion, se Induktion. Självljud, vokal*. Självmord. Försök till S. straffas numera ej som brott. S. förekommer oftare hos män än hos kvinnor. I de flesta fall har man vid undersökning av personer, vilka förgäves sökt utföra S., kunnat konstatera, att de varit psykiskt abnorma. Antalet S. var i Sverige 1939 1 022 och 1952 1 192, varav 934 män. Självpantning, se Intäkt. Självtäkt innebär att någon med våld gör sin rätt gällande. S. är tillåten endast i vissa fall t.ex. då man återtar gods från tjuv, som gripits på bar gärning. Sjö el. Sjöö, fideikommiss i Uppsala län vid Mälaren. Huvudbyggnaden uppfördes omkr. 1670 efter ritningar av Nic. Tessin d.ä. Karolinsk stil. Sjöanemo'ner el. sjörosor, Actinia'ria, är ett slags stora koralldjur utan skelett, vilka ej bildar kolonier. De har talrika tentakler och är ofta vackert färgade, vilket gör att de liknar blommor. Förekommer i alla hav. Jfr Koraller. Sjöarbetstidslagen, se Arbetslagstiftning. Sjöberg. — 1. E. S., 1794—1828, skald, känd under pseudonymen Vita'lis. S. var romantiker till sin läggning, ehuru han i sina dikter angrep den ro