1065 mantiska skolan. Genom S:s diktning går en grundton av bitterhet, som framförallt orsakades av personliga svårigheter samt en tilltagande sjuklighet. Jämte lyriska dikter (Enslingens sång) skrev S. satiriska dikter, i vilka han bittert parodierade sin samtid (Promotionen 1824). — 2. Axel S., 1866—1950, målare. S. valde företrädesvis sina motiv från skärgården och skildrade havsbandets natur- och fågelliv (Notdragning, Humme 1-skär). — 3. Carl S., 1861—1900, läkare. Komponerade musiken till E. G. Geijers dikt Tonerna. — 4. Birger S., 1885—1929, författare och journalist. Fridas visor är en diktcykel, i vilken S. humoristiskt skildrar den svenska småstaden. Den har blivit utomordentligt populär. Dikterna är försedda med av S. komponerad musik. S. utgav vidare romanen Kvartetten som sprängdes och diktsamlingen Kriser och kransar. — 5. Alf S., f. 1903, regissör. Förste regissör vid Dramaten sedan 1929 med Shakespeare och modern dramatik som specialitet. Betydande filmskapare. Hets (1944), Fröken Julie (1950). — 6. Gunnar S., f. 1909, skådespelare, anses som god karaktärstolkare. Ofta anlitad av radion och i filmer. Sjöbjörn (Arctoceph'alus ursknus) hör till öron-sälar. Den lever i n. delen av Stilla oceanen. S. är föremål för ivrig jakt på grund av den fina, täta pälsen. Sjöblom, Ulla, f. 1927, skådespelerska. S. hör till de löftesrikaste talangerna vid Dramatiska teatern. Sjöbo, köping i Färs härad, Malmöhus län, vid järnvägen Malmö—Tomelilla. 3 524 inv. 1955. Sjöborrar (Echinoi'dea), en klass inom tagghu-dingarnas provins. Hit hör talrika arter, vilka i allmänhet är klotrunda och klädda med förkalkade skal, som är försedda med taggar. Munnen har vanligen fem kraftiga kalktänder. En del S. är regelbundet symmetriskt byggda; andra har oval, osymmetrisk byggnad. S. är havsdjur. Många fossila arter är kända. Flera arter är vanliga vid vår västkust. Sjöbris, se Sjövind. Sjödin, Stig, f. 1917, lyriker vars poesi avtecknas mot en realistisk arbetarbakgrund. S o t f r a g-ment (1949). Sjöelefant (Macro-rhi'nus leoni'nus) hör till öronsälar. Nosen är hos hannen utdragen till en snabel. Hannen når 9 m längd och är det största säldjur som finns. S. var förr allmän i Södra Ishavet. Sjöfart, se Handelsflotta. Sjöfartsverket, ämbetsverk som inrättades 1956 och har hand om de statliga uppgifterna på sjöfartens område såsom lots- och fyrväsendet, sj ökarte väsendet, hamnar, farleder och kanaler, fartygsinspek- tion, skeppsmätning, sjöbefälsskolor m.m., vilka uppgifter tidigare var delade på olika håll. S. består av en central sjöfartsstyrelse och ett flertal lokala organ. Sjöförklaring avges inför domstol av befälhavaren över fartyg, som drabbats av olyckshändelse. Sjöförsvarsdepartementet, som handlade ärenden Sjöelefant. Sjö rörande sjöförsvaret m.m., är sedan 1920 sammanslaget med lantförsvarsdepartementet till ett gemensamt försvarsdepartement. Sjögren. — 1. K. A. O. S., 1844—1917, historiker, skolman, författare till en mängd historiska arbeten, varibland märks en Allmän världshistoria. — 2. E. S., 1853—1918, tonsättare. S. hör till de främsta inom svensk tonkonst, framför allt genom sina sånger, violinsonater och pianostycken. Genom S:s starkt individuella alstring går en grundton av drömmande romantik och lyrisk innerlighet. Av S:s violinsonater märks särskilt den i e-moll. — 3. Nils S., 1894—1952, skulptör, professor vid Konsthögskolan 1931—41, utförde bl.a. Finn Malmgrensstatyn i Uppsala och Vasabrunnen i Kalmar. — 4. Peder S., f. 1905, författare. S:s romaner utspelas ofta i främmande miljöer. Sjögurkor el. sjökorvar el. havsgurkor (Holothu'-ria) hör till tagghudingarnas provins. De har ett ofullständigt hudskelett. Man kan särskilja en rygg-och en buksida. Kring munnen finns en tentakelkrans. De kan genom munnen utkasta samtliga inälvor och sedan återbilda (regenerera) nya. S. är havsdjur. En del arter innehåller vanadin vilket man sökt utnyttja industriellt. Sjöhistoriska museet, Statens, på Djurgården, Stockholm, har tillkommit genom donationer, lotterimedel m.m. I S. är inrymda sjöhistoriska och handelsmarina samlingar ända från 1600-t., modellskepp, galjonsbilder m.m. S. inrymmer även Sjöhistoriska forskningsavdelningen. S:s byggnad är ritad av Ragnar Östberg. Sjöhästar (Hippocam'pus), ett fisksläkte, som har huvudet ställt i vinkel mot kroppen, vilket ger fram-delen en viss likhet med en hästs. Kroppen är beklädd med knölar och taggar. Hannen bär rommen i en säck vid stjärtfenan. S. simmar i lodrät ställning. Flera arter finns i varma hav. Sjökadett', elev, som vid sjökrigsskolan undergår utbildning för att bli officer vid flottan. Sjökarteverket hade intill 1956 till uppgift bl.a. att efter verkställda mätningar utge sjökort och seg-lingsbeskrivningar över de farvatten, som omger Sverige, samt i vissa fall över mera avlägsna farvatten, och att utge tidskriften ”Underrättelser för sjöfarande” m.m. S. har 1956 inordnats under sjöfartsverket. Sjöko, havsko, havsjungfru, siren el. dugong (Halic'ore dugong') hör till sirendjuren. S. har tvärställd stjärtfena och klolösa, till fenor utbildade främre extremiteter. Den finns vid Stilla havets kuster, där den lever av växtämnen från havsbotten. Sjökock (Callion'ymus lyra), en benfisk med stora, under lektiden grant färgade rygg- och analfe-nor. S. är bottenfisk och förekommer allmänt vid Västkusten. Sjökonung, stundom benämning på anföraren för en vikingaflotta. Anföraren för en stor vikinga-här kallades ibland härkonung. Sjökort, karta över vattendrag, avsedd som hjälp vid navigation. S. utges i Sverige av sjöfartsverket. Sjökorvar, se Sjögurkor. Sjökrigshögskolan, förkortat KSHS (Kungl. S.), läroanstalt i Stockholm för meddelande av högre utbildning åt officerare vid marinen. Sjökrigsskolan, förkortat KSS (Kungl. S.), läroanstalt för utbildning av officerare vid flottan och kustartilleriet. Vid S. meddelas dock endast en del av den utbildning, som erfordras för att bli officer vid kustartilleriet. Eleverna kallas kadetter. Skolan är förlagd till Näsby, n. om Stockholm. Sjökräfta, se Kejsarhummer. Sjölagen och Sjömanslagen innehåller bestämmelser rörande arbets- och anställningsförhållanden ombord på fartyg m.m. Jfr Arbetslagstiftning. 34*