Sjö Sjölejonhona med unge. Sjölejon (OtaTia stelFeri) hör till öronsälar och skiljer sig (jämte sjöbjörnen) från övriga släkten inom denna grupp därigenom, att den har ytter-öron. Hannen är försedd med man och uppnår en längd av 4 m. S. lever vid Stilla havets kuster (Amerika, Japan). Sjölord, titeln på ämbetsmän i det engelska amiralitetet. Förste S. är chef för marinstaben. Andre S. är personalchef. Tredje S. har kontroll över material m.m. och fjärde S. organiserar transporter o.d. Sjölök el. havslök (UrgPnea mari'tima), lökväxt hemmahörande i Medelhavsländerna. De mellersta lökfjällen används efter beredning i medicinen som hjärtstärkande och urindrivande medel samt vidare som råttgift. Sjömalm, se Limonit. Sjöman, Vilgot, f. 1924, författare till ett par uppmärksammade romaner om ungdom, Lektorn (1948). Teaterkritik i Vi. Sjömansförmedling, specialförmedling inom den offentliga arbetsförmedlingen. Sjömanshem, institutioner, som utövar viss filantropisk verksamhet gentemot ålderstigna, sjuka el. eljest nödställda sjömän genom beredande av bostäder m.m., tillhandahåller samlingslokaler för sjömän, för längre el. kortare tid mot billiga avgifter tillhandahåller kost och logi åt sjömän m.m. Föreningen för upprättande av skandinaviska sjömanshem i utländska hamnar, som har sitt huvudkontor i Oslo, har upprättat dylika S. i ett antal utländska hamnstäder. S. finns även i åtskilliga svenska hamnar. Sjömanshus, som finns i ett betydande antal svenska städer, sorterar under sjöf artsstyrelsen och har till uppgift att registrera svenska sjömän i handelssjöfart, att verkställa av- och påmönstring av sjöfolk, att föra anteckningar rörande sjömännens värnpliktsförhållanden och lämna vissa upplysningar därom samt att utöva viss hjälpverksamhet gentemot sjömäns efterlevande. S:s utgifter bestrids dels med vissa avgifter från fartyg, som avgår till utländsk ort, dels med vissa andelar i böter m.m. Därjämte har S. statsanslag. Sjömil är 7 420,4 m, dvs Vis av jordekvators-graden. En nautisk mil, distansminut, är enligt internationell överenskommelse 1 852 m. När man talar om S. avses vanligen nautisk mil. Sjömärke, ett föremål, antingen naturligt (bergstopp, träd etc., även kyrktorn m.m.) el. konstgjort (fyrtorn, fyrbåkar, fyrskepp, bojar, tunnor, prickar etc.), som tjänar till vägledning för fartyg. Jfr Ut-prickningssystem. Sjönöt (Tra'pa nat'ans), en under stenåldern i mell. och s. Sveriges sjöar allmänt förekommande växt, vars frukter användes till föda. Med undantag 1066 för en sjö i Skåne, finns växten numera icke i vårt land, vilket tillskrivs en klimatförsämring; den finns däremot ofta fossil i våra mossars torv- och gyttje-lager. Sjöofficer. I svenska örlogsflottan räknas som kompaniofficerare fänrik, löjtnant, kapten, som re-gementsofficerare kommendörkapten av andra och första graden och kommendör samt som flaggmän konteramiral, viceamiral och amiral. Sjöorre (Oide'mia nog'ra), en helt svart dykand, som i vårt land förekommer i de n. delarna ned till Jämtland. Sjöpennor (Pennatu'lidae) tillhör koralldjur. Djuren är anordnade till en fjäderlik koloni, vars skaft är nedstucket i havsbotten. Färgen är vanligen vackert röd. S. förekommer vid vår västkust. Sjöpungar (AscPdiae), manteldjur, som på larvstadiet företer anmärkningsvärda likheter med ryggradsdjur. Jfr Manteldjur. Sjörosor, sjöanemoner*. Jfr även Koraller. Sjösippor, se Koraller. Sjösjuka orsakas av ett fartygs oregelbundna rörelser, genom vilka vestibularapparaten i örat retas. Härav följer kväljningar, kräkningar, huvudvärk etc. Motsvarande symtom kan uppträda vid flyg-och bilfärder. Bedövningsmedel, sömnmedel, atro-pin, numera ofta antihistami'npreparat, vilka nedsätter retbarheten hos nervsystemet, motverkar S. Sjöskolan, beteckning för en grupp engelska skalder, bland vilka märks Wordsworth och Coleridge, vilka i slutet av 1700-t. vistades vid de natursköna Cumberlandsjöarna. Sjöskum, ett med serpentin närbesläktat mineral, som är mjukt och bearbetas till piphuvuden. S. erhålls från Mindre Asien. Sjösländor (Periidae), en ordning rätvingesländor, vilka under vila håller vingarna platt hoplagda över bakkroppen. Flera arter är vanliga vid våra vattendrag. Sjöstjärnor (Asteroi'dea) hör till tagghudingarnas provins. Kroppen är regelbundet strålformig och platt samt vanligen försedd med fem armar, som hos de egentliga sjöstjärnorna (Aster'ida) utan gräns övergår i varandra. S. är vattendjur och kända för sin stora regenerationsförmåga. En avsliten sjö-stjärnearm kan, om någon del av kroppens mittparti sitter kvar, växa ut till en ny, fullständig sjöstjärna. Flera arter finns vid vår västkust. Sjöström, Viktor D., f. 1879, skådespelare och regissör. S. har särskilt gjort sig känd som filmregissör. S. var 1923—30 verksam i Amerika och har sedan arbetat som filmregissör och skådespelare i Sverige. Sjö'territo'rium. Ett lands S. räknas vanligen 3 nautiska mil utanför yttersta skär. Sverige och Norge räknar 4 nautiska mil. Sjötunga, se Tungsläktet. Sjövind, en vind, som vid kusttrakterna under varma, lugna sommardagar i allmänhet blåser från sjön mot land. Förklaringen härtill ligger däri, att landet under dagen uppvärms mera än sjön, varigenom luften över land förtunnas starkare än över sjön. Jfr Landvind. Sjövärnskåren tillhör marinen; ersatte 1941 f.d. Frivilliga motorbåtskåren. S. skall främja rekrytering och utbildning av värnpliktigt befäl vid flottan samt av frivilliga. Den leds av en kårchef och består av 17 flottiljer. Skabb, smittosam hudsjukdom, som orsakas av skabbkvalstret, ett litet spindeldjur, som gräver några mm till en cm långa gångar i huden. I gången läggs ägg, från vilka utvecklas nya djur, som gräver nya gångar. S. orsakar intensiv klåda, särskilt om natten. S. botas genom ingnidning med skabbsalva över hela kroppen (frånsett huvudet)