>o6g korta ben, vilka är placerade långt bak. Alla fyra tårna är förbundna med simhud. Arterna lever vid havsstränder och är utmärkta simmare. De livnär sig av fisk och gör därigenom skada. I Sverige finns storskarven el. havstjädern (P. carbo), som är svartblå med en vit fläck på strupen. Se bild sid. 423. Skat, kortspel, särskilt omtyckt i Tyskland. Skate, trädtopp, i Norrland benämnd tull el. t u 11 e. Även beteckning för låg i havet utskjutande udde. Skatsläktet (Pi'ca), fågelsläkte, hörande till tättingarnas ordning (Passeres). Skatan (Pica cau-da'ta) är med sin vita och i purpur och blågrönt skiftande svarta färg en av våra vackraste fåglar. Den är en rovgirig allätare och finns i hela vårt land, särskilt i närheten av människoboningar. Se bild sid. 420. Skatt. För täckande av sina utgiftsbehov upptar staten och kommunerna skatter. Man skiljer mellan direkta och indirekta skatter. Av de skattskyldiga uttar kommunerna — om man undantar kommunandelen i nöjesskatten — endast direkta skatter, som är proportionella, dvs skattepro-centen är oförändrat densamma oavsett den skattepliktiga inkomstens storlek. Staten däremot uttar såväl direkta som indirekta skatter. De direkta skatterna är, med undantag för bolagsskatten, som ut-tas efter en fast skattesats, progressiva, dvs skatten stiger inte bara i proportion till inkomst-och förmögenhetsstegringen utan ökar i snabbare tempo vid stigande skattepliktiga belopp. De indirekta skatterna utgörs av tullar, acciser, sprit-, vin-, malt- och läskedrycksskatter, tobaksskatt, bensinskatt, automobilskatt, nöjesskatt m.m. En del av de under senare år efter 2:a världskrigets slut uttagna el. höjda indirekta skatterna har ej motiverats med statens behov i och för sig av inkomstmedel för att täcka beslutade utgifter utan med önskvärdheten av att såsom ett led i de inflationsbekämpande åtgärderna suga upp ett i förhållande till varumängden förefintligt köpkraftsöverskott. Därigenom har åstadkommits en överbalansering av statsbudgeten. I det följande redogörs koncentrerat för de direkta statliga och kommunala skatterna. Vid den statliga inkomstbeskattningen åtnjuter de skattskyldiga vissa avdrag från den sammanräknade nettoinkomsten. Först kommer allmänna avdrag. Man får dra av påförd kommunalskatt, periodiskt understöd, folkpensionsavgift, avgifter till den skattskyldiges, hans hustrus och omyndiga barns pensionsförsäkringar samt premier till liv-, sjuk- och liknande försäkringar till ett belopp av högst 600 kr (för makar gemensamt samma belopp). När dessa avdrag verkställts, har man fått fram den taxerade inkomsten. Härtill kommer de s.k. ortsavdra-gen, som verkställs av taxeringsmyndigheten. För makar utgör ortsavdraget 3 520 kr i ortsgrupp II, 3 680 kr i ortsgrupp III, 3 840 kr i ortsgrupp IV och 4 000 kr i ortsgrupp V. Vissa ogifta med underhållsplikt likställs med makar. För ensamstående skattskyldiga utgör ortsavdraget i princip 14 av avdraget för makar, dvs 1 760, 1 840, 1 920 och 2 000 kr i de olika ortsgrupperna. Vissa extra avdrag (som regel ej över 2 000 kr) kan även medges på grund av nedsatt skatteförmåga. Sedan ortsavdragen verkställts, har man fått fram den beskattningsbara inkomsten. Det är på denna skatten uttas. Härvid gäller en skiktskala, som har en spännvidd från 10 till 70 %. Riksdagen bestämmer varje år den s.k. ut-tagningsprocenten, dvs med hur stor procent av grundskalans belopp skatten skall uttas. Äkta makar, som båda har inkomst, sambeskattas. Detta innebär, att deras taxerade Ska inkomster sammanslås, varefter fråndras gällande ortsavdrag samt för kvinna med eget förvärvsarbete el. rörelse ett extra avdrag med 300 kr (4- 10 % av inkomsten intill 1 000 kr om kvinnan har minderårigt barn). Skatten proportioneras därefter ut på envar med utgångspunkt från makarnas sammanlagda inkomst. Bolagens statliga inkomstskatt är 50 % av den beskattningsbara inkomsten, som är lika med nettovinsten. Ekonomiska föreningar m.fl. erlägger 40 % i skatt. Livförsäkringsbolag erlägger 10 % i statlig inkomstskatt och ideella föreningar och stiftelser 15%. Avgiften till allmänna folkpensioneringen utgör 1,8 % av den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten, för makar högst 360 kr sammanlagt, för ensamstående högst 180 kr. Statlig förmögenhetsskatt uttas å alla förmögenheter överstigande 50 000 kr; 50 000 kr i botten är alltid frilagda, hur stor den överskjutande förmögenheten än blir. Skatteskalan har en spännvidd från 5 till 18 kr per beskattningsbara 1 000 kr; från 50 000 till 100 000 är skatten 5 kr pr 1 000 kr och det är först å överskjutande belopp som skatten blir högre. Förmögenheter med låg avkastning kan få lindrigare skatt. Innan en skattepliktig kvarlåtenskap skiftas mellan lottägarna, uttas kvarlåtenskapsskatt. Kvarlåtenskap under 50 000 kr är frilagd från denna skatt. Skatteskalan har en spännvidd mellan 5 och 50 %. Efterlevande makes giftorättsandel inräknas icke i bobehållningen. Finns giftorätt, tar efterlevande maken hand om halva bobehållningen utan arvsskatt, eftersom denna andel icke utgör arv utan makens halva andel i den gemensamma bobehållningen. Därav följer, att när en förmögenhet går över från föräldrar till barn, så sker det i två etapper, varigenom den tillämpade skattesatsen icke blir den, som anges för en förmögenhet av samma höjd som boets hela tillgång, utan den, som gäller för hälften så stor förmögenhet. Beskattningen av arvslotter innebär, såsom benämningen anger, att arvslottskatt uttas på den arvslott, som varje arvinge enligt bouppteckningen erhåller, sedan från totala kvarlåtenskapen avdragits dels i förekommande fall efterlevande makes giftorättsandel, dels ock kvarlåtenskapsskatten. Arvslottskatten utgår efter olika tariffer, beroende på om resp, arvingar är närmare el. fjärmare besläktade med den avlidne el. över huvud taget icke alls släkt med denne. Till kommunen erläggs inkomstskatt men icke någon förmögenhetsskatt. Den kommunala inkomstskattens storlek bestäms av kommunerna själva varje år på hösten närmast före det inkomstår, för vilket skattesatsen skall gälla. På samma sätt förfar landstingen beträffande landstingsskatten. Allmän kommunalskatt — som erläggs av såväl enskilda som bolag — uttas i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som påförs varje skattskyldig i enlighet med vad som stadgas i kommunalskattelagen. Den skattskyldige påförs 1 skatteöre för varje krona beskattningsbar inkomst. 100 skatteören bildar 1 skattekrona. 1 skattekrona är alltså 100 kr beskattningsbar inkomst. Om kommunalskatten i en kommun tillsammans med landstingsskatten fastställts till 9 kr, är sålunda skatten på 100 kr beskattningsbar inkomst 9 kr. Beskattningsbar inkomst är vid kommunal utdebitering icke densamma som vid taxering till statlig inkomstskatt på samma nettoinkomstbelopp. Detta beror på att vid kommunal beskattning gäller avvikande regler för allmänna avdrag och ortsavdrag. Vid kommunalbeskattningen gäller samma allmänna avdrag som vid statsbe-