Ska skattningen med det undantaget, att vid kommunalbeskattningen avdrag icke får ske för kommunalskatten. Vad ortsavdragen beträffar, är de vid kommunalbeskattningen ej desamma som vid statsbeskattningen. För makar utgör ortsavdra-get i ortsgrupp II 1 760 kr, i ortsgrupp III 1 840 kr, i ortsgrupp IV 1 920 kr och i ortsgrupp V 2 000 kr. För ensamstående skattskyldiga är motsvarande siffror 1 230, 1 290, 1 340 och 1 400 kr. Gift kvinna med inkomst av eget arbete el. rörelse får vid kommunalbeskattningen göra avdrag med 300 kr. Även vid kommunalbeskattningen sambeskattas makar, som båda har skattepliktig inkomst. Fastighetsskatten till kommun och landsting har fr.o.m 1954 upphört som självständig skatt; den innebär numera endast att inkomst av fastighet icke får beräknas lägre än till vissa procent av fastighetens taxeringsvärde. Man brukar benämna denna form av skatt för garantiskatt. Den antagna inkomsten uppgår till 4 % av fastighetens taxeringsvärde. Förutom inkomstskatt till kommun och landsting samt fastighetsskatt till samma kommunala enheter finns tingshusmedel och skogsvårdsavgifter. Tingshusmedel utgör en relativt obetydlig skatt uttagen efter samma grunder som kommunala inkomst- och fastighetsskatter. Skattesatsen bestäms varje år på hösten året före av tingshusbyggnads-skyldiga. Skogsvårdsavgift, vars storlek fastställs årligen, utgår med visst belopp per 1 000 kr av jordbrukets fastighetstaxeringsvärde samt å skogsmark och växande skog. I det föregående har redogjorts för det väsentliga beträffande den direkta beskattningen till stat och kommun. Emellertid har under de senaste åren, beroende på bl.a. omläggning av uppbördssystemet, alltmera flitigt i debatten om skatterna använts termer, som lätt kan tyda på att i Sverige skulle finnas jämväl andra former av direkta skatter än de här nämnda. Några ord om dessa skattetermer må därför vara på sin plats. Ofta talas det om den s.k. marginalskatten. Denna är icke någon självständig skatt. Termen används för att belysa hur stor del av en inkomst-, respektive förmögenhetsökning, som avgår till betalning av den å inkomsten respektive förmögenheten belöpande skatten. Att marginalskatten blir större ju högre inkomsten respektive förmögenheten är, sammanhänger med att vid statsbeskattningen gäller ett progressivt skattesystem. Med källskatt avses den preliminära skatt, som man under inkomståret erlägger. Eftersom skatten är preliminärt beräknad — alltså ungefärlig — kan vid inkomstårets utgång efter deklaration och sedvanligt taxeringsförfarande uppstå den situationen, att man antingen betalt för litet el. också för mycket i preliminärskatt. Har man betalt för mycket, får man pengarna tillbaka, har man betalt för litet återstår någonting som kallas för kvarstående skatt. Denna betalas följande inkomstår jämsides med det årets löpande preliminärskatt. Att benämna ”kvarskatten” som en extraskatt är icke adekvat. Ej heller bör den benämnas restskatt. Med sådan avses debiterad skatt, som icke blivit erlagd, och som därför uppförts på restlängd och kan bli föremål för indrivnings- och utmätningsför-farande. Skattebetalarnas förening, som bildades 1921, har till uppgift att verka för största möjliga sparsamhet med statliga och kommunala medel. Initiativtagare till S. var M. Wallenberg. S. utger en tidskrift med titeln Sunt Förnuft. Skattefrälse uppkom vid 1600-t:s mitt därigenom, att medlemmar av frälseståndet av kronan erhöll äganderätten till räntan från vissa skattehemman (skattefrälseräntor). IO7O Skattehemman, benämning på varje hemman av skattenatur (till skillnad från krono- och frälsehemman). Skattekrona utgörs av 100 skatteören. För varje krona beskattningsbar inkomst räknas 1 skatteöre. Då skatten bestäms beräknas ett visst belopp per skattekrona. S. är ett invecklat sätt att beräkna den procent av inkomst man skall betala i skatt. Skattelagstiftning, se Skatt. Skattestreck kallas bestämmelser, som utesluter från rösträtt personer, som ej betalt skatt. I Sverige slopades de sista skattestrecken (för kommunala val) 1945. Skattetyngda kommuner kan enl. en förordn. 1951 få skattelindringsbidrag om skatteunderlaget understiger 75 % av medeltalet för riket. Skattkammarkansler, se Chancellor of the Ex-chequer. Skattkammarväxel, en av staten utfärdad skuldförbindelse med kort löptid. S. kan ha formen av en växel el. av en obligation. S. utfärdas i de flesta stater till vissa maximibelopp för att täcka eventuell under året uppkommen brist i statskassan. Skaugum, gård v. om Oslo, norska kronprinsparets residens. 1941—45 bodde rikskommissarie Ter-boven på S. Skaut, se Scoutrörelsen. Skawonius, Sven Erik, f. 1908, konsthantverkare och teaterdekoratör. Sedan 1953 konstnärlig ledare vid Uppsala-Ekeby AB, Uppsala. S. har tidigare varit verksam i Svenska slöjdföreningen, vid Dramatiska teatern och Kosta glasbruk. Skeda, skilja guld från silver. Skedand el. kricka (Spat'ula clypea'ta) har sked-formad näbb. Honan är brunspräcklig. Hannen har mörkbrun rygg samt huvud och hals svartgröna. Båda har grön vingspegel. S. förekommer allmänt i Norrbotten. Se bild sid. 423. Skedvatten, äldre benämning på salpetersyra härrörande från att man med dess tillhjälp kan skilja silver, som löses i salpetersyra, från guld, som ej löses i denna. Skejlejt, eng. skylight*, på fartygsdäck anbragt fönsterlucka; takfönster. Skelderviken, se Skälderviken. Skelett', stödjeorgan hos vissa organismer. Man kan särskilja olika typer av S., dels ett hudskelett, som samtidigt tjänar som yttre skydd för muskler och inre organ (t.ex. insekter), dels inre S., som utgör en inre stomme, på vilken muskler fäster sig. Ett sådant S. är typiskt för ryggradsdjuren. Hos människan kan man särskilja en bäckenring, som omsluter underlivsorganen. Från denna utgår en kotpelare, vid vilken i övre delen finns fästad den av revbenen bildade bröstkorgen. Håligheten mellan bröstkorgen och bäckenet avgränsas av mjuka väggar, bildade framför allt av muskler. Kotpelaren uppbär på sin övre spets huvudet. Jfr Kranium. Från bäckenet och bröstkorgen utgår extremiteter-na, vilkas skelett utgör ett sammansatt system av hävstänger, på vilka muskler verkar. Skelleftefältet, ett omkring Skellefteälvens nedre lopp utbrett område av till urberget hörande skiffrar och eruptivområden, inom vilket betydande fyndigheter av koppar- och arsenikmalm samt svavelkis på senare år anträffats. En del av malmerna har en betydlig guldhalt. Av dessa fyndigheter har de i Boliden och Kristineberg samt ett flertal andra blivit föremål för brytning. Skellefteå, stad vid Skellefte älv, omkr. 1 mil från dess utlopp i Bottniska viken, nö. Västerbotten. 20 819 inv. 1956. Järnvägsförbindelse med n. stambanan och med hamnen Kallholmen. I dennas grannskap flera sågverk och trämassefabriker. Skellefte älv, norrländskt vattendrag. Upprinner i Lappland, nära gränsen till Norge, genomflyter sjö