- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
1071

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1071 arna Hornavan och Storavan, flyter därefter i sö. riktning in i Västerbotten och utfaller i Bottniska viken, en mil från staden Skellefteå. Längd 410 km. Skelning kännetecknas av att de bägge ögonens axlar ej inställs mot samma punkt. S. beror närmast på, att en ögonmuskel verkar för kraftigt, är för stark i förhållande till den motsatta muskeln. S. kan därför bero på förlamningar. I många fall sammanhänger emellertid S. med översynthet (inåtskel-ning) el. närsynthet (utåtskelning). S. kan i så fall ibland avhjälpas med ögonglas. I vissa fall kan S. avhjälpas med operation. Skelskör [skäFskör], stad vid s. delen av Stora Bält, sv. Själland, Danmark. 3 200 inv. 1945. Var på 1200-t. mycket betydande. Skendöd, ett dödsliknande tillstånd, som kan uppträda vid förfrysning, hysteri, vissa förgiftningar, hjärtsjukdomar, blödningar, kolera m.m. S. uppträder emellertid ytterst sällan. De folkliga föreställningarna om risken för S. är överdrivna. Säkra dödstecken är bl.a. likfläckar, likstelhet, grumlande av hornhinnan etc. Skene, köping (1951) i Älvsborgs län. 3 999 inv. 1955. Skenfrukt, se Frukt. Skepparexamen, lägsta examen vid navigationsskola. S. medför begränsat berättigande att föra fartyg. Skepparöarna, benämning på Samoaöarna*. Skeppsgossekåren, en kår, vid vilken ynglingar, i regel mellan 15 och 17 år, inskrevs för att utbildas till sjömän vid flottan. S. upphörde 1939. Skeppsholmen, ö i Stockholm, v. om Djurgården. Förläggningen till S. av en avdelning av flottan (Stockholms örlogsstation) är nu under avveckling. Skeppslista, se Skeppsregister. Skeppsmask, se Borrmusslor. Skeppsmätning, uppmätning av ett fartygs dräktighet, såväl brutto- som nettodräktighet. S. är obligatorisk för alla svenska fartyg med undantag av kronans samt vissa mindre el. uteslutande för fiske avsedda fartyg. Skeppsmätningsväsendet sorterar under sjöfartsverket*. Skeppspenningarna, en engelsk skatt, av konung Karl I 1634 införd för kuststäderna jämte London. Senare utsträcktes skatten till alla städer och grevskap. S. var oerhört impopulära. En godsägare J. Hampden* vägrade att erlägga skatten men förlorade den mot honom förda processen. S. bidrog mycket till utbrottet av det engelska inbördeskriget. De upphävdes av ”långa parlamentet” 1641. Skeppsregister, fartygsregister*. Skeppssättning, från järnåldern stammande sten-sättningar, där de resta stenarna är anordnade i form av ett skepp. S. förekommer i s. Sverige. I en del S. har man funnit rester av brända lik. Skeppund, äldre svensk vikt, motsvarande 170 kg. Skep'sis, tvivel, tvivelsjuka. — Skep'tiker, tvivlare. — Skep'tisk, tvivlande, tvivelsjuk. Skepticism, inom filosofin åskådningar, vilka mer el. mindre bestämt förnekar möjligheten av allmängiltig och objektiv kunskap. I vanligt språkbruk betecknar S. tvivelsjuka, en på kritik och tvivel inriktad inställning. Sketch [sketsj'], kortare dramatisk avdelning i revy, radioprogram e.d. SKF, förkortning för Svenska kullagerfabriken. Skidbladner, i nordiska gudasagor Frejs skepp, som kunde segla på både land och vatten och alltid hade medvind. Skidfrämjandet, beteckning på Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets främjande i Sverige. Se följande. Skidsport. Tävlingar i skidlöpning utgörs dels av längdlöpning i terräng på skilda distanser, vanligen 15, 30 och 50 km och stafettlöpning 3 X 10 km, Ski samt backhoppning och s.k. nordisk kombination bestående av 15 km längdlöpning och backhoppning. Den senare avgörs genom poängberäkning. Svenska skidförbundet bildades 1908 i Sundsvall. För S. verkar i Sverige Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets befrämjande i Sverige, stiftad 1892, som utger årsskriften På skidor. Av föreningen har instiftats skidlöparmärken, som utdelas för i enlighet med vissa fordringar fullgjord S. SkTen, stad vid Skienälven, sö. Telemarks fylke, s. Norge. 15 482 inv. 1952. Träförädlingsindustri. Utförsel av trä, trämassa och papper. Stadens tidigaste bebyggelse skedde på 1100-t., då den växte upp kring ett här byggt benediktinkloster. Skiffer, se Skiffrighet. Skifferolja, se Oljeskiffrar. Skiffrighet. Bergarter, som har en tydlig, av mineralpartiklarnas, särskilt glimmermineralens, parallella anordning framkallad klyvbarhet, sägas vara skiffriga el. förskiffrade el. ha S. Ex. glimmer-skiffer, gnejs, lerskiffer. Skifte av jord, ägoskifte, utförs genom lantmä-teriförrättning, varigenom ägorna hörande till en by, ett stärbhus e.d. på ett lämpligt sätt delas mellan ägarna enligt de rättsliga anspråk på äganderätt dessa har. För S. gäller lagen om delning av jord på landet av 1926 och lagen om fastighetsbildning i stad av 1917. Skiftet, den del av Östersjön, som ligger mellan Åland och Finland. Skiftnyckel, ställbar skruvnyckel. Skildkönad kallas en växt, vars blommor antingen alla el. åtminstone till en del är enkönade, dvs innehåller antingen blott ståndare el. pistiller. De skildkönade växterna är av tre slag: a) sambyggare, som har han- och honblommor på samma stånd, b) tvåbyggare, som har han- och honblommor på olika stånd, c) mångbyggare, som har både en- och tvåkönade blommor. Skiljeavtal. Fråga av tvistemåls beskaffenhet, varom förlikning kan träffas, ävensom fråga om ersättning för skada, som någon tillfogat annan genom brott, kan genom avtal parterna emellan hänskju-tas till avgörande av en el. flera skiljemän. Sluter man S. utan att förbehåll gjorts om rätt att klandra skiljedomen, anses parterna ha utfäst sig att åtnöjas med densamma. Skiljeman kan den ej vara, som ej fyllt 25 år. I övrigt gäller i huvudsak samma hinder, som innefattas i vittnes- och domarejäven. Därest ej annorlunda blivit i S. bestämt, skall skiljemännens antal vara tre. Av dessa utser i så fall vardera parten en och dessa två den tredje. Samtliga skiljemän skall delta i tvists avgörande. Skiljedomen skall avfattas skriftligt samt undertecknas av skiljemännen. Även om parterna ej har möjlighet att i materiellt hänseende klandra skiljedomen, finns dock möjlighet att få domens giltighet i formellt hänseende prövad av domstol. Anledning att få skiljedomen prövad av domstol finns exempelvis om skiljeman varit jävig. Vill part ha skiljedom hävd på grund av formell felaktighet, har han att till domstol instämma talan inom 90 dagar, från det han delgavs skiljedomen. Skiljedom i arbetstvister, se Arbetslagstiftning. Skiljedomstol. — 1. År 1899 beslöts på den första fredskongressen i Haag att en permanent internationell S. skulle upprättas för avdömandet och biläggandet av internationella tvister. Denna är sammansatt av fyra ledamöter för varje nation, som undertecknat ovannämnda beslut. För varje tvistemål, som dras inför domstolen, utses bland domstolens ledamöter fem domare, vilka har att avgöra målet. Carnegie har låtit uppföra ett ”fredspalats” åt domstolen i Haag. NF upprättade även en fast internationell domstol i Haag, som bestod av elva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free