Ski ledamöter, vilka utsågs av NF. Denna domstol utövade en rådgivande verksamhet åt NF och hade särskilt att avgöra mål rörande områden, som förvaltades av NF och stater, som tillhörde NF. Jfr Nationernas Förbund. NF:s internationella domstol ersattes 1946 av FN:s internationella domstol. — 2. Se Skiljeavtal och Arbetslagstiftning. Skiljemynt, se Penningväsen. Skiljetecken, skrivtecken, som dels lämnar anvisning om var uppehåll skall göras vid läsning, dels avser att förtydliga sammanhanget genom att markera vilka ord, som hör ihop, och av vilken art sammanhanget är (påstående, fråga etc.). De brukliga S. är punkt, frågetecken, utropstecken, kolon, semikolon, komma, parentes, hakar och tankstreck. Skilling, äldre svenskt skiljemynt av koppar, infört 1776, då det stadgades att varje riksdaler delades i 48 skillingar. Myntningen av S. upphörde 1855. Skillingaryd, köping i Jönköpings län. 2 597 inv. 1955. Skillinge, municipalsamhälle i Borrby kommun, Kristianstads län. 748 inv. 1955. Fiskeläge. Vinjettbilden till ett skillingtryck: ”Nio xvackra Bewärings-Sånger”, tryckt i Kalmar 1856. Skillingtryck, små tryck med visor, berättelser m.m., som förr spreds av kringvandrande försäljare och kostade en el. annan skilling. Skilsmässa, se Äktenskapsskillnad. Skimmel, se Hästraser. Skinfaxe, enligt nordisk mytologi den häst, som drar dagen över himlavalvet. Skingringsförbud utfärdas av överexekutor och innebär förbud för försäljning av viss egendom, som utgör säkerhet för fordran. Skinkompass, folkdans från Skåne och Blekinge, som dansas i ett på golvet ritat kors. Skinnbaggar (Hemip'tera) hör till insekter. Den främre delen av framvingarna är hornartad, den bakre delen är hinnartad, liksom bakvingarna. Till S. hör omkr. 19 000 arter, bland vilka märks v a t-tenskinnbaggar och sköldskinnbag-g ar. Skiop'tikon, en i förevisningssyfte använd apparat, med vars tillhjälp en förstorad, verklig bild av ett föremål (skioptikonplåten) erhålls på en skärm el. duk. De från en kraftig ljuskälla, t.ex. en elektrisk ljusbåge, utgående strålarna passerar först ett linssystem, i vilket de bryts, så att de blir svagt kon-vergenta, varefter de träffar skioptikonplåten, som är anbragt utanför projektionsobjektivets (en positiv lins. el. linssystem) principalfokus. Skiss, utkast till en teckning, tavla etc.; kort framställning, liten berättelse. — S k i s s e' r a, göra utkast, framställa huvuddragen av ett arbete. IO72 SkFve [sg-], stad vid Skive å nära dess utlopp i Limfjorden, Jylland, Danmark. 12 300 inv. 1945. Skivsnäckor (Planor'bis), ett till lungsnäckor hörande släkte, som har spiralvridet skal, i vilket de mjuka kroppsdelarna helt kan indras. Munnen saknar käkar. Tungan är besatt med små taggar. Flera arter är vanliga i tempererade trakters sötvatten. Skivsvampar (Agarica'ceae) är hattsvampar (Hy-menomyce'tes), hos vilka hattens undre sida utgörs av radiärt ställda, lodräta skivor, vilkas yta bekläds av de sporbildande cellerna (basidierna). Till skiv-svamparna hör exempelvis champignoner, riskor, kantareller och flugsvampar. Skjelskör [skäVskör], se Skelskör. Skjoldungarna, se Sköldungarna. Skjutbagge el. bombard e'rbagge tillhör jordlöparsEktet och blir upp till 10 mm lång. Ut-sprutar en vätska ur sina analkörtlar som försvarsmedel. Skjutmask, se Slaktmask. Skjutskola för officerare och underofficerare vid infanteri och kavalleri finns vid Rosersberg* och för artilleriets officerare å Villingsberg. Skjutsväsendet. Ända från 1600-t. har S:s ordnande, som förr, före järnvägars och bilars tillkomst, var av långt större betydelse än nu, varit föremål för reglerande föreskrifter från statens sida. Enligt kunglig förordning av den 7 april 1933 upphörde S., dock skulle vid den tiden existerande entreprenadavtal gälla till entreprenadtidens utgång. Skjutvapen, se Artilleri, Handeldvapen, Haubits, Kanon och Kulspruta. Sko'belev, M. D., 1843—82, rysk fältherre, som särskilt utmärkte sig i rysk-turkiska kriget 1877— 78. Skock = 3 tjog = 60 st. Skodaverken [skå-] i Pilsen, Tjeckoslovakien, grundades 1868 av Emil v. Skoda och var före 1939 i fransk ägo. Vid S. tillverkas kanoner, lokomotiv m.m. Skodsborg, badort och kuranstalt på Själland vid Öresund. Skogsbruk. För S. är en rationell skogshushållning, dvs en rationell skogsskötsel, genom vilken skogsmarkens produktionsförmåga i möjligaste mån uppdrivs, och ett rationellt tillvaratagande av skogsprodukterna av avgörande betydelse, särskilt i Sverige, där det är risk för att de virkesmängder, som tas i anspråk för olika ändamål, överskrider den naturliga återväxten. Från statsmakternas sida i vårt land har därför sedan lång tid tillbaka skogsvården ägnats ett särskilt intresse, som bl.a. tagit sig uttryck i en omfattande lagstiftning. De betydelsefullaste av dessa bestämmelser har numera sammanförts i skogsvårdslagen av år 1948, i vilken återfinns bestämmelser bl.a. om avverkning, om åtgärder för betryggande av återväxt och särskilda bestämmelser angående svårföryngrade skogar. Uppsikt över lagens tillämpning utövas av skogsvårdsstyrelserna, som är till antalet 25, en för varje landstingsområde. — Den totala arealen skogbärande mark i Sverige har beräknats till 232 000 km2 dvs 56 % av landets yta. Två av Sveriges viktigaste industrier, nämligen sågverksindustrin och pappersmasseindu-strin, vilar helt på den relativt rikliga tillgången på skog i Sverige. Skogsduva, se Duvfåglar. Skogsforskningsinstitut, statens, se Statens skogs-forskningsinstitut. Skogsfru, se Skogsrå. Skogsgräns, översta gräns i fjälltrakter och nordgräns i arktiska trakter för skogsvegetation (barrskogs- och björkskogsgräns). Skogshögskolan i Stockholm handhar den högre skogsundervisningen. Efter genomgång av S. erhålls