1073 civil jägmästar examen. Före 1938 fanns även en lägre kurs som förde till forstmästarexamen. Skogslagstiftning, se Skogsbruk. Skogslind, se Lind. Skogslämmel, se Lämmelsläktet. Skogsmästare, titel för personer, utexaminerade från Statens skogsmästarskola, Skinnskatteberg. Skogsmöss. Av S. finns i Sverige två arter: lilla skogsmusen (Mus sylva'ticus) och stora skogsmusen (Mus flavicob'lis). Båda förekommer utomhus. Skogsnäva, midsommarblomster*. Skogs- och lantbruksakademien är sedan 1955 namnet på den då ombildade Lantbruksakademien*. Skogsruss, se Hästraser. Skogsrå, skogsfru, skogsjungfru, skogssnuva, kvinnligt skogstroll med ett förföriskt el. avskräckande yttre. S. framställs vanligen med en fager framsida, medan ryggsidan liknar en murken, ihålig stubbe. Skogsskolor, statliga undervisningsanstalter för utbildning av kronojägare och skogvaktare. Det finns flera statliga S. som drivs av domänverket. Skogssnäppa, se Snäppsläktet. Skogssport, modern benämning på orienterings-sport, särskilt löpning till fots där det gäller att med hjälp av karta och kompass ta sig fram genom okänd terräng till angivet mål på kortaste tid. Den tävlande skall därvid uppsöka och passera kontrollstationer, vanligen markerade med röda skärmar. Vid starten brukar oftast endast den första kontrollen anges. Under samma omständigheter förekommer inom S. även budkavlelöpning till fots (jfr Budkavlelöpning), och till S. räknas också budkavlelöpning på skidor samt enskild skidorientering. S. är mycket utbredd över hela landet och har stark anknytning inom de nordiska länderna men är ganska okänd utanför dessa. Svenska orienteringsförbundet (SOFT) bildades i Stockholm 1938. Inom S. tävlas varje år om SM och förtjänta orienterare inväljs i s.k. Skogskarlarnas klubbar landet runt. Skogsstaten, som lyder under domänstyrelsen, handhar förvaltningen av de allmänna skogarna. Den består av överjägmästare, jägmästare, kronojägare m.m. Skogsstyrelsen inrättades 1941 och har att övervaka vården av de enskilda skogarna (ang. de statliga se Domänstyrelsen). S. består av en överdirektör och fyra ledamöter. Sorterar under jordbruksdepartementet. Skogssällskapet bildades 1912 i Göteborg och har till uppgift att hjälpa kommuner och enskilda att skapa produktiva skogsbestånd på hedmarker och vanvårdad skogsmark. Skogstyper. I olika områden av landet och på olika jordmån överväger trädbestånd av olika slag. Buskar och örter bland dessa trädbestånd har också olika beskaffenhet. Man särskiljer följande S.: Bokskog, som kan vara av örtrik typ, dock huvudsakligen vårväxter. Marken är täckt av multnande boklöv. Det finns också s.k. hedbokskogar, i vilka förekommer mossor, blåbärsris m.m. Ekskogar har i allmänhet rik buskväxt (hasselhagtorn, slån). Besläktade med dessa är lövängar m.fl. olika slag av lövträd såsom alm, lönn, lind och ask. Björkskogar kan vara ängsartade el. hed-artade med bärris och ljung. De övergår så småningom, om inga åtgärder vidtas, till att bli b a r r s k o g, bortsett från fjällbjörkskogarna. Barrskogar har vanligen hedkaraktär (på Gotland finns örtrika tallskogar) men här och där i Sverige finns örtrika granskogar. Tallskogar kan ha marken täckt av lavar, huvudsakligen renlav, och förekommer framför allt i n. Sverige. Det finns också mossrik tallskog med bärris, främst lingon, i vilka gran gärna invandrar, så att barrblandskogar upp Sko står. Om gran överväger, uppstår mossrik granskog. På vattenrik mark uppstår sumpskogar med vit- och björnmossor. Skogsundervisning. Högre undervisning lämnas vid Skogshögskolan. För övrigt lämnas undervisning i Statens skogsmästarskola vid Skinnskatteberg samt vid skogsskolor. Även i samband med lant-bruksundervisning lämnas någon undervisning i skogsskötsel. Skogsvårdsavgift, se Skatt. Skogsvårdsstyrelse, se Skogsbruk. Skogsödla, se Ödlesläktet. Skokloster. — 1. Fordom nunnekloster, tillhörande cistercienserorden, beläget på en halvö i Mälaren i Håbo härad, Uppland. S. skall ha grundlagts kring 1230. Dess kyrka, som numera är sockenkyrka, uppfördes under 1200-t:s senare hälft i den romanska tegelbasilikans stil. — 2. Gods och slott vid Mälaren s. om Uppsala. Den ståtliga slottsbyggnaden uppfördes av K. G. Wrangel under andra hälften av 1600-t. efter ritningar av Jean de la Vallée och N. Tessin d.ä. Den är bevarad i så gott som orubbat skick. Inredningen är ytterst dyrbar och slottets samling av målningar är den största, som finns i privat ägo i Sverige. S., som är fideikommiss, ägdes av den grevliga ätten Brahe men övergick 1930 genom arv till friherrliga ätten von Essen. Skolastpk, medeltida filosofisk-religiösa åskådningar. S. kännetecknas av strävanden att förena de kyrkliga dogmerna med antika filosofiska åskådningar. Härvidlag utvecklade man en skarpsinnig spetsfundighet, vilken ibland urartade till rent ordrytteri. S. övervärderade den formella logikens betydelse, medan däremot den medeltida mystiken underskattade betydelsen av logik. Skolastfkens fader, se Anselm. Skolbarnsbespisning, se Fria skolmåltider. Skollovskolonier, se Barnkoloni. Skolmateriel, fri, se Fria läroböcker. Skolplikt, se Folkskola och Fortsättningsskola. Skolråd, kommunal myndighet, som handhar ledningen av skolväsendet och i samband därmed stående frågor inom en kommun. S., som till antalet skall vara minst fyra, utses på kyrkostämma el. av kyrkofullmäktige för fyra år. S. handhar de ekonomiska angelägenheter, som rör folk- och fort-sättningsskolan, tillsätter lärare m.m. Efter den nya kommunindelningens genomförande 1952 har emellertid flertalet skoldistrikt blivit så stora, att S. där ersatts med folkskolestyrelser med i vissa avseenden större befogenheter än S. I de flesta städer utövades S:s funktioner redan tidigare av folkskolestyrelser-na. För Stockholms stad gäller i vissa avseenden särskilda bestämmelser. Skoiter, skoltlappar, nomad- och fiskarlappar i Petsamoområdet. S. bor och flyttar mellan Kola lappmark v. om Murmanskbanan och Sydvaranger. Deras religion är grekisk-ortodox. Skolväsen. De äldsta medeltida svenska skolorna var knutna till de kyrkliga institutionerna (klosterskolor, domkyrkoskolor). Lärarna var munkar el. präster. Undervisningens mål var i första hand att utbilda präster. Av något yngre datum var stads-skolorna, vilkas undervisning var så lagd, att den främst tillgodosåg borgerskapets i städerna intresse. Någon folkundervisning i egentlig mening fanns icke under medeltiden. Den högre undervisningen tog ett stort steg framåt genom Uppsala universitets inrättande 1477. Folkundervisningen gick framåt under 1600-t.; antalet egentliga folkskolor torde dock vid århundradets slut icke ha överstigit trettio å fyrtio stycken. Läskunnigheten var dock, tack vare prästerskapets verksamhet, i vissa trakter jämförelsevis mycket utbredd. Kyrkolagen av 1686 fordrade bl.a., att kyrkoherdarna skulle tillse, att ungdomen inom socknarna lärde sig läsa. Såväl un