Sko 1074 der frihetstiden som den gustavianska tiden omfattades undervisningsväsendet med varmt intresse. Även folkundervisningen gick framåt bl.a. genom inrättandet av nya folkskolor. Konfirmationsundervisningen gjordes obligatorisk 1811. År 1820 inrättades apologistskolor, som byggde på de tidigare vid trivialskolorna existerande apologistklasserna och som skulle tillgodose den borgerliga bildningen. Undervisningen vid läroverken och dessas organisation undergick under 1800-t:s första hälft avsevärda förändringar. Genom ett 1849 utfärdat cirkulär erhöll de en organisation, som genom gymnasiernas uppdelning på två linjer (latin- och reallinjen) samt deras sammankoppling med apologistskolorna företer avsevärda likheter med den nuvarande organisationen. Som folkundervisningens genombrott kan 1842 års folkskolestadga betecknas, med dess föreskrifter om obligatorisk skolplikt och om inrättande av skolor i varje församling. Med folkskoleväsendets utveckling under denna tid är i första hand Torsten Rudenschölds namn förknippat. Under 1800-t:s senare hälft genomfördes vittgående organisatoriska reformer på S:s område. Undervis-ningsplanerna ändrades, nya skolformer tillkom, den högre flickundervisningen ordnades delvis osv. 1927 genomfördes en omfattande reform. Genom denna erhölls en fast anknytning mellan folkskola och läroverk. Från folkskolans fjärde klass blev det möjligt för en elev att övergå till en femårig realskola, men det gjordes också möjligt att från sjätte klassen i folkskolan övergå till en fyraårig realskola. Härigenom blev det gamla kravet på folkskolan som bottenskola på det hela taget tillgodosett. Genom reformen vidgades också möjligheterna för den kvinnliga ungdomen att erhålla högre undervisning, dels vid särskilda läroverk, dels vid samrealskolor, varjämte flickor bereddes tillträde till de högre allmänna läroverken i viss utsträckning. Undervis-ningsplanerna i de högre skolorna har underkastats genomgripande förändringar, avsedda att möjliggöra en specialisering på ett begränsat antal läroämnen. Vidare beslöts vid 1935 års riksdag, att staten skall överta en del av de kostnader för folkskolorna, som förut fallit på kommunerna (lärarnas avlöning). Vid 1936 års riksdag beslöts en ökning av skoltiden vid folkskolorna från sex till sju år och vid 1937 års riksdag genomfördes likalönsprincipen för manliga och kvinnliga lärare (efter viss övergångstid) samt beslöts att lönen skulle differentieras med hänsyn till tjänstgöringstidens längd. 1950 beslöt riksdagen att enhetsskola* successivt skall genomföras. Senare (maj 1956) har bestämts att under övergångstiden, tills enhetsskolan hunnit genomföras, realskolorna i regel skall organiseras med treårig lärokurs, byggd på sjätte klassen av engelskläsande folkskola, och de kommunala flickskolorna med femårig lärokurs. Skolöverstyrelsen, ett centralt ämbetsverk, som sorterar under ecklesiastikdepartementet. S. är bildad genom sammanslagning av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk och folkskolöverstyrelsen, under vilken sistnämnda folkundervisningen och yrkesundervisningen tidigare sorterade. S., vars chef benämns generaldirektör, är delad på fyra avdelningar, administrativa avdelningen, försöksaydelningen, organisationsavdelningen och undervisnings-avdelningen. Sedan 1944 sorterar yrkesundervisningen under en särskild överstyrelse för yrkesutbildning. Skonare el. skonert, mindre tvåmastat fartyg med rår på främre masten. Skonert, se föregående. Skonertbrigg har två master med lätta råsegel. Se även bild med riggtyper sid. 989. Skonertskepp har tre master med rår på främsta inasten. Sko'pas, grekisk bildhuggare under förra hälften av 4:e årh. f.Kr. S. var född på ön Paros och tillhörde den yngre attiska skolan. Han var verksam på Peloponnesos, i Aten och i Mindre Asien. Omkr. år 350 arbetade S. tillsammans med flera andra konstnärer på smyckandet av Mausoleum vid Hali-karnassos. Skop'je, turkiska Üsküb, huvudstad i Macedo-nien i s. Jugoslavien vid floden Vardar, 121 551 inv. 1953. S. har ett i strategiskt hänseende viktigt läge. S. intogs 1915 av bulgarerna, vilka höll staden besatt till 1918, då den intogs av franska orientarmén. Under 2:a världskriget erövrades S. av tyskarna 1941, varefter det hölls ockuperat av bulgariska trupper till nov. 1944, då det befriades av jugoslaverna. Skopolamfn, se Hyoscin. SkopTser, en rysk, kristlig sekt, som gör gällande att det är nödvändigt att utrota könsdriften för att nå salighet. Därför utför de kastrering på män och bortskär brösten på kvinnor. Skorpio'nen, stjärnbild, tillhörande Djurkretsen. Jfr Stjärnhimmeln. Skorpion. Skorpio'ner (Scorpio'nidae) hör till ledspindlar. Första paret munfötter är klolikt. De sex bakersta segmenten är smala och bildar en svans, vars spets är utbildad till en krokig, med två giftkörtlar försedd tagg. S. lever i varmare trakter. En del tropiska arter blir ända till 15 cm långa och kan dödligt såra t.o.m. människor. De i Sydeuropa förekommande arterna är små. Skorv, se Mjölkskorv. Skot, rep för fasthållande av segel i viss ställning. Skotska tyger kallas tyger av olika slag med rutigt mönster, liknande den skotska höglands-dräktens. Skotsk terrier har små öron, korta ben och vanligen svart, långhårig päls. Skottdag, se Solår. Skottland, den nordligaste delen av Storbritannien. 77 800 km2. 5 123 300 inv. 1954. Jfr Storbritannien. — Historia. Under äldsta tider beboddes S. av keltiska stammar, bland vilka märks pik-ter samt skoter, vilka senare sannolikt invandrat från Irland. Dessa och andra stammar bildade små riken, vilka låg i strid med varandra och samtidigt bekämpade först romarna, vilka framträngde från England, och sedermera nordmännen, särskilt danskarna, vilka på sina vikingatåg härjade S:s kuster. I de låglänta, sydligare delarna invandrade en hel del angelsaxare. Så småningom utbildade sig en motsättning mellan högländernas befolkning, vilka bibehöll klanväsendets organisation i stammar, och lågländarna, hos vilka länsväsendet infördes. De engelska konungarna gjorde anspråk på länsöver-