io8i verksamhet huvudsakligen ägnat sig åt monumentaluppgifter. — 2. Per Edvin S., f. 1891, socialdemokratisk politiker, riksdagsman i andra kammaren sedan 1918. Statsråd och chef för jordbruksdepartementet 1932—juni 1936. Statsråd och chef för handelsdepartementet 1936—38, försvarsminister 1938—45 och åter jordbruksminister 1945—48, konsultativt statsråd 1948. Finansminister nov. 1949— 29 aug. 1955. Har utgivit handböcker i kommunala ämnen. — 3. Sven S., 1899—1956, kapellmäst. i Radiotjänst. — 4. Yngve S., f. 1899, kompositör. Har bl.a. komponerat symfonier, konserter, sånger. Sköldhållare, människo- el. djurbilder, vilka framställs hållande el. vaktande en sköld, vanligen placerade på ett underlag. Sköldkörtel, se Inre sekretion. Sköldlöss (Cocc'idae), en till växtlöss hörande familj. Hannarna har vingar, medan honorna är ving-lösa. Till S. hör kochenillöss, mannasköldlöss, gum-milackasköldlöss m.fl. Sköldmö, enligt den nordiska mytologin en väpnad jungfru, som deltar i männens strider. Sköldpadd kallas det hornämne, som utgör betäckningen på sköldpaddornas ryggsköld. Av S. bereds kammar, dosor, knivskaft m.m. Den bästa S. fås av ostindiska karettsköldpaddan. Jättesköldpadda på Galåpagosöarna. Sköldpaddor (Chelo'nia), ordning, tillhörande kräldjurens klass. De har hornklätt benpansar (rygg- och buksköld) och saknar tänder. De har i stället hornklädda käkar. S. är utomordentligt seglivade. Omkr. 250 arter finns, de flesta i varmare länder. I kallare trakter ligger de i dvala om vintern. En del arter (havssköldpaddor) lever i havet, andra på land. Sköldskinnbaggar (Pentato'midae), en familj insekter, som hör till skinnbaggar inom ordningen halvvingar. De har särskilt kraftigt utvecklade stinkkörtlar i bakkroppen. De lever av växtämnen. På folkspråket kallas de stinkflyn el. bärfisar. Sköldungarna, svensk benämning på den danska kungaätten Skjoldungerne, uppkallad efter sagoko-nungen Skjold. Skön, köping i Medelpads östra domsagas tingslag, Västernorrlands län. 12 152 inv. 1955. Skönhetsrådet, egentligen Rådet till skydd för Stockholms skönhet, en institution, vars medlemmar tillsätts av stadsfullmäktige i Stockholm. S. har till uppgift att vara rådgivare åt stadens myndigheter i skönhetsfrågor. Skönvik, det största sågverket i Sundsvallsdistrik-tet (17 ramar) med gjuteri och sulfitfabrik. Skörbjugg, se Vitaminer. Skötar, strömmingsnät. Jfr Fiskredskap. Skötkonung, Olof. Se Olof, svenska konungar 2. Skövde, stad nära Billingen, ö. Västergötland. 21 452 inv. 1956. Militärförläggningsort. Mekaniska verkstäder. Sla Slag, folklig beteckning för plötsliga anfall av medvetslöshet, vilka ibland för till död. Orsaken är i de flesta fall hjärnblödning.*. Någon gång inträffar död lika plötsligt på grund av hjärtsjukdom. Slagbjörn, brun björn, som vant sig vid köttföda. Jfr Björnar. Slagelse, stad på sv. Själland, Danmark. 18 000 inv. 1945. Stor margarinfabrik. Slagg, biprodukt, som erhålls vid metallurgiska processer, framför allt genom smältning av de bergarter, som åtföljer malmerna. S. bildas därjämte genom oxidation av en del av den metall, som skall framställas, el. genom oxidation av andra förefintliga ämnen. S., som skall frånskiljas metallerna, bildar ofta en nödvändig förutsättning för att processen skall fortskrida på önskat sätt. Vid masugns-processen skyddar den till exempel metallen från att oxideras. I en del fall tillvaratar man den metall, som ingår i slaggen. I vissa fall används S. för andra ändamål (t.ex. slaggtegel, cement och thomasfos-fat, som används som gödningsmedel). Slaggtegel tillverkas av smält slagg, som erhålls vid framställning av tackjärn. S. är ett hållfast byggnadsmaterial men på grund av sin tyngd och glatta yta jämförelsevis svårt att hantera. Slaghök el. duvhök, se Höksläktet. Slagkryssare el. slagskeppskryssare, se Kryssare och Slagskepp. Slaglärft, benämning på tvåskaftad, grov linneväv, som används till mellanlägg i kläder. Slagruta kallas en grenklyka, vilken man håller i händerna och som då ibland vrider sig mot marken. (I exempelvis Norge gör S. utslag uppåt!) Detta tror en del personer beror på att vatten, malmstråk o.d. utövar ett slags dragningskraft på S. el. på den person, som håller i S. Denna åsikt har dock i en del fall, som närmare undersökts, ej bekräftats. Man har låtit en person med S. utpricka vissa punkter, där S. gör utslag, och sedan bundit för ögonen på honom och lett honom över motsvarande områden i terrängen, varvid han utprickat helt nya punkter. Det må ihågkommas, att grundvatten, utom i ökentrakter, som regel finns tämligen nära jordytan nästan överallt. Gräver man något så när djupt, träffar man därför i regel alltid på vatten förr el. senare. S:s utslag beror på ofrivilliga rörelser hos bäraren. Slagsida sägs ett fartyg ha, som lutar över åt ena el. andra sidan. Skgskepp, de starkast bepansrade och med det grövsta artilleriet utrustade örlogsfartygen, som bildar den egentliga slagflottan. Slag- el. slagskepps-kryssarna står de egentliga S. ganska nära men skiljer sig från dessa genom högre fart och i allmänhet något svagare pansarskydd. Genom en överenskommelse i Washington 1922 mellan de ledande sjömakterna begränsades det största deplacementet för S. och slagkryssare till högst 35 000 ton och artilleriets kaliber till högst 40,6 cm. Genom 2:a världskriget har denna överenskommelse upphävts. Slagskugga, se Skugga. Slagsta, Stockholms stad tillhörig anstalt för undervisning och vård av psykiskt efterblivna pojkar och flickor, belägen i Fittja, Stockholms län. Platsantal 123. Till S. hör ett småbarnshem med 60 platser. S. är vidare förenat med ett seminarium för utbildande av lärare inom denna vårdgren. Slaguggla (Syr'nium uralen'se) har spetsig stjärt och är tecknad med mörka längdstreck. S. är en stor uggla, som sällsynt förekommer hos oss. Slaktmask, ett slaktinstrument, som består av en kåpa, vilken påsätts djurets huvud. I S. finns en sprint, som med en träklubba indrivs i hjärnan, el. ett rör, i vilket en patron insätts. Genom ett slag avfyras denna, varvid kulan intränger i hjärnan. Vid användandet av S. dör djuret ögonblickligen.