Sia Slalom, utförslöpning i skidåkning längs en slingrande markerad bana. Slamvulkaner. Oljeförande avlagringar avger, när oljan kommer upp emot jordytan, till följd av det då minskade trycket gaser, som rycker med sig slam och sand, vilka hopar sig till större el. mindre vulkanlika käglor omkring utbrottsstället. Vid Baku finns sådana S. av flera hundra meters höjd. Slanga, äldre beteckning på kanoner med jämförelsevis långa rör. Slangmatning, tillförsel av flytande föda till magsäcken medelst slang som införs genom näsa el. mun på patienter, som på grund av sinnessjukdom el. annan orsak vägrar el. ej kan inta föda. Slangspråk, ovårdat, vulgärt språk; inom en särskild samhällsklass el. liten grupp gängse ord och talesätt, s.k. yrkesslang. Slantning, metod för gäddfångst, sedan gammalt använd i s. och mell. Sverige. Vid S. används ett långt s.k. slantspö med lång, på en lättgående rulle upplindad rev försedd med en i regel hullinglös krok. Betet försätts i vinglande rörelse för att locka gäddan till hugg. SIa'ver, slaviska folk, indoeuropeiska folk, bosatta i ö. Europa och n. och mell. Asien. Slaviska emigranter finns dessutom i stort antal i v. Europa och Amerika. Till S. hör ryssar, ukrainer, bulgarer, serbokroater, slovener, tjecker, slovaker, polacker samt sorber el. lausitser. De slaviska folkens historia i äldsta tider är icke känd. Deras förfäder bodde troligen i trakterna n. om Svarta havet. Den stora slaviska folkvandringen ägde rum samtidigt och delvis i samband med den germanska. Från 400-t. utbredde sig S. s. om Karpaterna och spridde sig över Donauslätten till Balkanhalvön. De utbredde sig vidare i Ungern och Böhmen till nö. delen av nuvarande Tyskland. På 800-t. germaniserades emellertid åter nö. Tyskland. Samtidigt lades av svenska vikingar grunden till det ryska väldet i Nov-gorod och Kiev, och S. omvändes till kristendomen. Särskilt de öst- och sydslaviska folken står ännu i kulturellt avseende på en mycket efterbliven ståndpunkt. S. är i rashänseende föga utforskade. Man anser, att grundstommen utgörs av en med finnarna besläktad ras, som utblandats med västeuropeiska och mongoliska element. Slaveri. Under antiken gjordes till slavar dels krigsfångar, dels personer, som ej kunde betala sina skulder. Slaven var ursprungligen rättslös och betraktades ej som person utan som förmögenhets-objekt. Fenicierna var länge de förnämsta slavhandlarna. I och med hantverkets uppblomstring i Grekland importerades massor av slavar från Asien. Efter de romerska erövringarna fördes stora slavmassor till Rom. Slavarnas rättsliga ställning var tidvis bättre och möjligheterna till friköpande större. En del slavar behandlades dock ofta med omänsklig hårdhet och slavuppror förekom ofta. Så småningom upphörde emellertid S. i Europa. I Sverige avskaffades träldomen fullständigt 1335. Besläktad med S. var livegenskapen*. I samband med de stora upptäckterna vid slutet av medeltiden infördes negerslaveriet i de europeiska kolonierna. Först på 1800-t. förbjöds detta slaveri. I USA fördes en häftig strid med anledning av slavfrågan (se Förenta Staternas historia), vilken dock slutade med slavarnas fullständiga frigörelse. I Brasilien kvar-levde negerslaveriet längst. Det avskaffades 1888. Slavfloden, Stora S. och Lilla S., se Slavsjön. Slaviska språk utgör en gren av den slavisk-baltiska språkfamiljen och talas i ö. Europa. De indelas i tre grupper: östslaviska (ryska, lill-ryska el. ukrainska och vitryska), sydslaviska (fornkyrkslaviska, bulgariska, serbo-kroatiska, sio-venska) och västslaviska (tjeckiska, sorbiska, 1082 polska och kaschubiska samt den utdöda polabi-skan). Slavkriget el. nordamerikanska inbördeskriget, se Förenta staterna, historia. Slavkusten, kuststräcka i Övre Guinea, Västafri-ka. S. har fått sitt namn av den där förr i stor utsträckning bedrivna slavhandeln. I politiskt hänseende hör v. delen av S. (kuststräckorna av Togo och Dahomey) till Frankrike, ö. delen till England. Slavofi'ler, vänner av slaverna; benämning på en grupp ryska skriftställare. Slavo'nien, ö. delen av det forna österrikisk-ungerska kronlandet Kroatien-Slavonien, mellan nedre loppet av Donaus bifloder Drave och Save. S. tillhör numera republiken Jugoslavien. Se vidare Kroatien-Slavonien. Slavsjön, Stora S. och Lilla S., insjöar i Kanada. Stora S., 27 800 km2, är belägen i s. Nordvästterritoriet, upptar tillflödena Stora Slavfloden från Atha-baskasjön, Hay River m.fl. och avrinner genom Mackenziefloden till Norra Ishavet. Lilla S., 1 200 km2, är belägen s. om Stora S. och avrinner genom Lilla Slavfloden till Athabaskasjön. Sleeping partner [sli'- pa't-], person, som utan att aktivt delta i en affär, tillskjuter kapital. Slefpner, i den nordiska gudasagan namn på Odens grå, åttafotade häst. Slemfiskar (Blenni'idae), en fam. inom ordningen taggfeniga fiskar. Kroppen är naken och slemmig, simblåsa saknas. Flera arter förekommer vid våra kuster, t.ex. tejstefisken och tångsnär-t a n. Slemhinna bekläder kropps- och inälvshålor samt dessas mynningar på kroppsytan. S. är uppbyggd av bindväv, i vilken ofta finns slemkörtlar, samt är beklädd med ett ytskikt av epitelceller. Slemsvampar (MyxomyceTes) består av en klorofyllfri protoplasmamassa, som har förmåga att bilda sporer. S. intar en mellanställning mellan växter och djur. De äger förmåga att krypa och att ändra form. Till S. hör flera arter, vilka lever parasitiskt på trädstammar, kålrötter, potatis etc. Slentria'n, vanemässigt tillvägagångssätt; vane-mässigt förfarande enligt gammalmodiga principer. Slesvig, se Schleswig. Slid, se Ångmaskin. Slidhornsdjur (Cavicor'nia) kallas en underavdelning av idisslarna (Ruminan'tia), omfattande nötkreatur, får, getter och antiloper. Slig, den återstod, som erhålls vid anrikning av malm och används för framställning av metall. Slim, sir William, f. 1891, engelsk fältmarskalk, chef för brittiska samväldets generalstab 1948—52. Från sept. 1952 generalguvernör i Australien. Slingerköl är en på sidan av fartyget utbyggd köl, vilken tjänar till att minska fartygets rörelser vid sjögång. Slingertank, på fartyg uppställd, delvis med vatten fylld cistern, som, därest den ges lämplig konstruktion, med framgång visat sig kunna användas för att minska rullningen i sjögång. Slingerväxter, se Klätterväxter. Slingrar gör ett fartyg, då det i sjögång rör sig både kring längd- och tväraxeln, dvs på en gång rullar ocn stampar. Slinkled kallas en ledgång, som saknar stödje-band och därför är obrukbar. Rörelser kan utföras åt alla håll, medan omgivande muskler endast förmår hämma rörelsen i vissa bestämda riktningar. S. saknar därför stadga. S. kan uppstå efter sjukdomar av olika slag, vanligast inflammationer och brott. Slip, bädd för byggande av fartyg. Slfpers (eng. sleepers). S. el. järnvägssyllar utgörs av stavar av trä el. järn, som placeras på järnvägs