1083 Sma bankarna vinkelrätt mot skenorna och utgör det underlag, på vilket dessa fästs. Slipmassa, se Papper. Slippers, tofflor el. galoscher, som endast täcker främre delen av foten. Slipsandsten, en rödbrun, i Orsa och andra platser i Dalarna förekommande silurisk sandsten, som används till slipstenar ävensom till byggnadssten. På s. Gotland finns en grå sandstensart med samma användning. Slirkoppling, ett slags friktionskoppling som tilllåter en viss variation i form av slirning mellan frik-tionsytorna. Slitage [-a'sj], slitning, nötning av ett föremål, varigenom dess värde minskas. Slite köping i Gotlands n. härad, Gotlands län. 1 751 inv. 1955. SLK, förkortning för Riksförbundet Sveriges Lottakårer. Se Lottarörelsen. Slosill kallas sill, som efter lektiden hunnit äta sig fet men ännu ej har rom- el. mjölkesäckarna utvecklade. Slots, Margareta (okänt födelse- och dödsår), holländska, som med Gustaf II Adolf hade en son, greven av Vasaborg, vilken föddes före 30-åriga krigets början. Slottsarkivet i nv. flygeln av Stockholms slott upprättades 1893. I S. finns handlingar som berör hovets förvaltning. Slottsbron, industrisamhälle i Eds socken, Värmlands län, vid Slottsbrosundet som förenar Vänern med Grumsfjorden. I S. finns sulfit- och sulfitspritfabrik som ägs av Billeruds AB. Slottsmuseet på Stockholms slott öppnades 1936 och innehåller fynd från kulturhistoriska undersökningar av slottet. Slottstappning, benämning på i synnerhet bor-deauxviner, vilka av odlaren tappats på buteljer. SIova'ker, västslavisk folkstam, besläktad med tjeckerna, bosatt i nö. Mähren och n. Ungern. En mängd S. har utvandrat till Amerika. S. är ett bergsfolk, som huvudsakligen lever av boskapsskötsel och jordbruk. Deras språk, slovakiskan, hör nära ihop med tjeckiskan. Slovakien, ett av de länder, av vilka Tjeckoslovakien* är sammansatt. S. omfattar v. delen av Kar-paterna och deras sluttningar ned mot ungerska slätten. SIove'ner, av tyskarna benämnda winder, sydsla-visk folkstam, vars språk hör nära ihop med serbo-kroatiskan. S. är huvudsakligen bosatta i Krain, Steiermark och Kärnten. Slove'nien, folkrepublik i Jugoslavien. Jfr Krain. SLU, förkortning för Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, som är bondeförbundets ungdomsorganisation. Slumverksamhet, den hjälpverksamhet, som fräls-ningsarmén utför i storstädernas fattigkvarter. — Slum, eng. eg. gränd, fattigkvarter. Sluss, anordning, som används i kanaler för att möjliggöra för ett fartyg att komma från en kanaldel med högre vattennivå till en med lägre el. tvärtom. En S. består av en slusskammare, som begränsas av slussportar. Om ett fartyg kommer från den kanaldel, som har högre nivå, tappas vatten i slusskammaren genom särskilda slussluckor från den övre kanaldelen, så att vattennivån i denna och slusskammaren blir densamma. Portarna till den högre belägna delen av kanalen öppnas därefter, medan portarna mellan den lägre belägna delen och slusskammaren hålls stängda, varefter fartyget inlöper i denna, som sålunda måste vara så stor, att den rymmer de största fartyg, som kan passera kanalen. Portarna till den högre belägna kanaldelen stängs härefter, vattnet i slusskammaren tappas genom slussluckor ut i den nedre kanaldelen, så att Sluss i Trollhätte kanal, foto från sekelskiftet. vattennivån i denna och slusskammaren blir densamma. Härefter öppnas slutligen portarna mellan slusskammaren och den lägre belägna kanaldelen. Sluter [sly'ter], Claus, verksam omkr. 1379—1404, nederländsk-burgundisk bildhuggare, gestaltade svårmodskänslor i en tung, kraftfullt karakteriserande stil. Hans förnämsta verk är ”Kalvarieberget” i Champmolklostrets i Dijon stora korsgång. Slutet förvar el. sluten deposition. Mot avgift åtar sig affärsbanker att åt kunder förvara värdesaker, såsom förseglade konvolut, paket, skrin o.d., och att återställa dem i obrutet skick. Jfr Öppet förvar. Slutledning, syllogism, härledande av ett omdöme ur ett annat omdöme el. ur flera omdömen, vilka tjänar som utgångspunkt. De omdömen, från vilka man utgår, kallas premisser. Har S. endast ett led, talar man om enkel S., har den flera, talar man om sammansatt S. Slutspurt, se Spurt. Slån, se Prunus. Släggkastning torde ursprungligen ha varit en irländsk idrott, utövad med en vanlig smedslägga. Med tiden har redskapet formats till en rund kula vid vilken är fästad en wire försedd med handtag. Kastet utföres från en ring med 2,135 m invändig diameter från vilken släggan för att kastet skall godkännas måste falla ned inom en på marken uppritad 90 graders cirkelsektor. Släggans hela längd får vara högst 122 cm och dess vikt minst 7,257 kg. Vid svenska juniortävlingar används en slägga med 6 kg vikt. Mätningen sker från kastringens främre del till släggans (ej wirens el. handtagets) närmaste nedslagsplats. Släktforskning, se Genealogi. Sländor är ej namn på någon enhetlig insektsgrupp utan omfattar många till vitt skilda grupper räknade insekter, t.ex. dagsländor, flicksländor, myrlejonsländor, nattsländor, trollsländor m.fl. Släta snoken, se Snoksläktet. Slätbaken, vik på mell. delen av Östergötlands östersjökust, s. om Vikbolandet. I S. utmynnar Göta kanal. Slätprick, se Utprickningssystem. Slätvar, se Varsläktet. Slökornfluga, se Fritflugor. Slökomfly (Hade'na trPtice), en nattfjäril, vars larv angriper sädesax. Larverna borrar sig in i omogna korn och urholkar dem (slökorn el. slösäd). S. orsakar tidvis betydande skador. Slör, vind mera akterlig än tvärs. Slösäd, slökorn, sädeskorn med föga el. ej alls utvecklade kärnor. Sm, kem. tecken för en atom samarium. Smaksinne. Som underlag för S. tjänar fyra olika slags nervändorgan i tungans slemhinna, vilka är känsliga för resp, surt, salt, sött och beskt. Smaken av ett ämne betingas emellertid ej blott av i vilken