Sma grad, ämnet retar dessa ändorgan, utan beror även på ämnets lukt, dess konsistens etc. Alla dessa sensationer sammansmälter till vad vi kallar smakintryck. Smalfilm har vanligen en bredd av 16 mm (stan-dardsmalfilm), men även 9,5 och 8 mm förekommer. Normalfilm har 35 mm bredd. S. används av amatörer. Den består av cellulosaaceta't och är därför ej eldfarlig. Den framkallas vanligen direkt till positiv film. S. finns även som färgfilm. Smalnäsiga apor el. smalnosiga apor, se Apor. Smalt, blå målarfärg, bestående av pulvriserat koboltglas, dvs ett genom sammansmältning av glasmassa och koboltoxid erhållet glas. Smaragd', se Beryll. Smaragd'ön, benämning på Irland*. Smart [sma't], eng., fiffig, slipad, hänsynslös. Sma'rtness (äv. smarthet), smidighet i affärer. Smedere'vo, serbiska namnet på staden Semen-dria. Smedjebacken, köping i Västerbergslags domsagas tingslag, Kopparbergs län. 4 049 inv. 1955. Sme'tana, B., 1824—84, böhmisk tonsättare och pianist. S. var i flera år verksam som dirigent för Harmoniska sällskapet i Göteborg. 1866—74 var han kapellmästare vid tjeckiska nationalteatern i Prag. Av S:s kompositioner märks flera operor (Brudköpet) samt den ofta spelade tondikten M o 1 d a u. S. räknas som Böhmens förnämste kompositör. Smeter'lin, Jan, f. 1892, polsk pianist, känd som tolkare av Chopin. Smidesjärn, se Järn. Smigly-Rydz, E., 1886—1944, polsk militär och statsman, en av Pilsudskis närmaste medarbetare och efter dennes död chef för armén och 1936 marskalk av Polen. Efter det polska nederlaget flydde S. till Rumänien 1939, där han internerades. 1941 lyckades han fly. Smink, beteckning på med färgämnen tillsatta kosmetiska medel, vilka används för att ge huden ett klarare och vackrare utseende. Smith. — 1. Adam S., 1723—90, skotsk nationalekonom. S. har främst vunnit sin nationalekonomiska berömmelse genom det stora verket ”An in-quiry into the nature and causes of the wealth of nations” (översatt till svenska under titeln En undersökning av folkens välstånd, dess natur och orsaker), som tillhör den klassiska liberala nationalekonomins främsta verk och skaffat sin författare namnet ”nationalekonomins fader”. Jfr Liberalismen. — 2. Joseph S., 1805 —44, mormonsektens* stiftare 1830. I samband med schismer bland mormonerna kom S. i fängelse, där han blev skjuten. Efterträddes 1847 av Brigham Young. — 3. L. O:son S., 1836—1913, affärsman, politiker. S. anlade ett stort spritförädlingsverk på Reymersholm samt var huvuddelägare i Karlshamns stora spritförädlingsverk. På grund av en del affärstransaktioner med Spanien gjorde ”brännvinskung-en” S. oerhörda penningförluster. 1885—91 var S. medlem av första kammaren. — 4. A. S., 1873— 1944, amerikansk politiker, blev 1919 guvernör i New York. Var 1924 och 1928 demokratisk presidentkandidat och motståndare till förbudet. S. var vid presidentvalet 1936 häftig motståndare till Roosevelt. — 5. Walter Bedell S., f. 1895, amerikansk militär och diplomat. Stabschef för de militära operationerna i Europa 1942, generallöjtnant 1944. Eisenhowers representant vid undertecknandet av vapenstilleståndet med Italien. Ambassadör i Moskva efter Harriman 1946—48. 1950 chef för Central Intelligence Agency. Eisenhowers specielle rådgivare nov. 1956. Smithsonian institution [smithså'njön institio'sjn], 1084 en av den engelske naturforskaren James Smithson 1846 bildad vetenskaplig akademi ”för kunskapens tillväxt och spridning” med säte i Washington. Smith’s sund, sund mellan Grönland och Elles-mereland i arktiska Nordamerika, omkr. 560 km långt. Smittkoppor uppträder efter 10—14 dagar hos smittade, ej vaccinerade personer. Sjukdomen kännetecknas av tätt sittande, variga blåsor, utbredda över hela hudytan. Dödligheten är mycket stor och sjukdomen är intensivt smittosam, varför isole-ringsåtgärder i en ovaccinerad befolkning ej förmår hindra sjukdomens spridning. S. härjar alltjämt svårt i Ryssland. Nästan årligen inkom ett el. annat fall till Sverige, vilket gav upphov till epidemier. 1917 inträffade sålunda 226 fall av S. i Sverige. Jfr Vaccination. Smittosam kastning, kastsjuka*. Smittosamma sjukdomar, se Epidemi. Smo'king, i Sverige benämning på sällskapsdräkt, bestående av kavajliknande kortare, svart rock, svarta byxor och svart, urringad väst. Till S. hör svart halsduk. Smolensk', stad i förvaltningsområdet S., RSFSR, belägen vid floden Dnepr. 157 000 inv. 1939. Viktig järnvägsknut. Metall- och maskinindustri. Ruiner efter ett stort citadell. S. har spelat en betydande roll i Rysslands historia såsom fästning till försvar av Moskva och det inre av Ryssland. — S. intogs av tyskarna aug. 1941, varvid staden i stor utsträckning förstördes. Återtogs av ryssarna 1943. Smorzan'do, it., musikterm: bortdöende. Smuggling, olovlig införsel el. utförsel av varor. S. har antingen till syfte att undkomma erläggandet av stadgad tullavgift för varor el. ock att införa resp, utföra varor, vilkas import resp, export är förbjuden. Med frihandelssystemets genombrott efter mitten av 1800-t. försvann därför S. till stor del. Under l:a världskriget med dess mångfald av handelsrestriktioner av olika slag fick den på nytt en betydande omfattning. Efter kriget blev särskilt spritsmugglingsproblemet aktuellt för de länder, som helt förbjudit handeln med dessa varor (Finland, USA, Norge) el. underkastat densamma mer el. mindre långtgående inskränkningar (t.ex. Sverige) el. slutligen infört en hög spritbeskattning (t.ex. Danmark). Långtgående åtgärder har också måst vidtas för att hålla spritsmugglingen tillbaka. De betydelsefullaste bland dessa bestämmelser finns i vårt land sammanförda i lagen den 20 juni 1924 angående olovlig befattning med spritdrycker och vin med en del senare tillägg. Smul sjö, mycket obetydlig sjögång. Smultron, se Fragaria. Smuts, J. C., 1870—1950, sydafrikansk militär och statsman. S. deltog mot engelsmännen i boerkriget. Sedermera ställde han sig emellertid lojalt på engelsmännens sida. Under l:a världskriget nedslog S. tillsammans med Botha ett uppror bland boerna. Vid fredskonferensen efter l:a världskriget var S. jämte Botha ombud för Sydafrika. Han hade här stort inflytande på organiserandet av NF, och han påyrkade en modifiering av fredsvillkoren, ehuru utan framgång. Bl.a. härigenom kom S. att inta en framskjuten plats bland de statsmän, som verkade för en avspänning av de internationella motsättningarna efter l:a världskriget. I inrikespolitiskt avseende var S. motståndare till de konservativa under Hertzog men ingick 1933 i en koa-litionsministär med denne som premiärminister. — Vid 2:a världskrigets utbrott företrädde S. gentemot Hertzog en engelskvänlig och aktiv politik. S. segrade och blev premiärminister (samtidigt försvars- och utrikesminister). 1941 utnämndes S. till fältmarskalk i engelska armén. Avgick som premiärminister då hans parti led nederlag vid 1948 års val.