1085 Smygehuk, Sveriges sydligaste udde, belägen v. om Smyge fiskeläge. Smyr'na el. Izmir, turkisk stad vid Mindre Asiens v. kust. 230 508 inv. 1950. En av Främre Orientens förnämsta handelsstäder (”smyrnafikon”, ”smyrna-mattor”). S. har en växlingsrik historia och har tillhört olika välden, Grekland, Rom, Bysans, genue-sare, venezianare, johanniterriddarna, till dess staden 1424 intogs av turkarna. Under l:a världskriget bombarderades staden upprepade gånger av de allierades flygare och krigsfartyg. Genom freden i Sèvres avträdde Turkiet S. jämte omkringliggande områden på fem år till Grekland. Under grekiskturkiska kriget 1922 intogs emellertid S. åter av turkarna, vilka sedan dess varit stadens herrar. Omedelbart efter den turkiska erövringen utbröt i S. en ödeläggande eldsvåda, enligt turkarnas utsago anlagd av grekiska flyktingar. Vid denna eldsvåda omkom tusentals personer. Små AntilFerna, se Antillerna. Småbrukarpartiet, ungerskt bondeparti, som grundades 1930. Till S. slöt sig så småningom antimarx-ister ur alla samhällsklasser och vid 1945 års val fick partiet absolut majoritet i nationalförsamlingen. På grund av slitningar mellan olika grupper inom partiet och främst på grund av trycket från kommunisterna gick S. emellertid tillbaka och kom vid 1947 års val i minoritet. Småfjärilar, se Fjärilar. Småfåglar, sammanfattande beteckning på sång-och klätterfåglar. Småland, landskap i Götaland, 29 337 km2. 649 193 inv. 1955. S. gränsar i ö. till Östersjön, i n. till Östergötland och Västergötland, i v. till Västergötland och Halland, i s. till Skåne och Blekinge. Större delen av landskapet faller inom sydsvenska höglandet och har sina högsta delar (omkr. 300— 380 m ö.h.) i nv., där landet stupar brant ned emot Vättern, som med sin s. ända skjuter in i S. Största sjöar är för övrigt Bolmen, Möckeln, Äsnen, Rott-nen, Helgasjön; från trakten s. och sö. om Vättern upprinner Nissan och Lagan, som avflyter till Kattegatt, Mörrumsån och Emån till Östersjön och Huskvarnaån till Vättern. Bland märkliga berg må nämnas Taberg s. om Jönköping (342 m) och Tomtebacken sv. om Nässjö, Smålands högsta punkt (377 m). De högläntare delarna av landskapet är en kuperad, sjörik urbergsplatå, som dock i trakten av Nässjö omsluter ett yngre, av röd sandsten och diabas bestående bergartskomplex, Almesåkraserien. Sprickdalar genomdrar i olika riktningar berggrunden, särskilt i trakten kring Vättern och i n. kustlandet (Tjust). Kusten utefter Kalmarsund är flack och upptas av ett bälte av kambrisk sandsten. I sjön Mien nära Blekingegränsen förekommer en ungvul-kanisk bergart, ryoli't. Vid Vätternstranden och på Visingsö består berggrunden av sandsten och skiffrar (Visingsöformationen) av oviss ålder. De rådande jordslagen är stenbunden morän och rullstens-grus, vartill i kusttrakterna och i de mot norr gående dalgångarna kommer sediment av fin sand (mo) och lera, avsatta dels i havet, dels i de sjöar, som vid landisens avsmältning uppdämdes mellan isens rand och passpunkterna mot söder. Sådana issjösediment förekommer med stor mäktighet och utbredning bl.a. i de mot Vättern utmynnande dalarna och längs Stråkens stränder, i Mullsjö- och Habotrakten. Torvmossar intar också stora arealer. Bland de största må nämnas Komosse, Dummemosse och Store mosse. Av hela landarealen upptas omkr. 70 % av skogbärande mark och 15 % av odlad mark, 5 % är naturlig äng och resten huvudsakligen obrukad mossmark. Sjöar upptar 8 % av landskapets totala ytvidd. Invånarna hämtar sin huvudsakliga inkomst från jordbruk och skogsindustrier. Städer: Jönköping, Huskvarna, Nässjö, Vär Smö namo, Vetlanda, Eksjö, Tranås, Gränna, Växjö, Ljungby, Kalmar, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Sävsjö. S. är delat på tre län, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Se vidare under dessa. Smålandsstenar, industriort vid Nissan i Villstads socken, Jönköpings län. I S. finns snickerifabriker, sågverk och textilindustri. Småplane'ter el. asteroPder. Avstånden mellan de olika planeternas banor tilltar, enligt en viss lagbundenhet (den s.k. Bodeska lagen), så att avståndet är mindre mellan de planeters banor, som ligger närmare solen, än de, som ligger längre bort. Mellan Mars och Jupiter skulle man enligt denna lag ha väntat en planetbana. En sådan var emellertid okänd till 1801, då en liten planet, Ceres, upptäcktes på den plats, som motsvarar den saknade planetens bana. Denna upptäckt följdes av flera, och på senaste tid har en fullständig jakt efter småplaneter uppdagat inte mindre än bortåt 1 000 dylika. Dessas diametrar uppskattas till mellan 5 och 400 km. Alla dessas banor ligger mellan Mars och Jupiter. Småskoleseminarium, se Seminarium. Småspigg, se Spiggsläktet. Småspov, se Spovsläktet. Småvadare el. brockfågelartade fåglar, se Vadare. Smältpunkt, den temperatur, vid vilken ett fast ämne övergår till vätska, el., vilket är detsamma, den temperatur, vid vilken en vätska övergår till ett fast ämne. S. kallas därför även stelningspunkt el. fryspunkt. Då en kropp smälter, binds värme, då den stelnar, avges värme. S. är om än i mycket ringa grad beroende på trycket. Då de flesta kroppar utvidgar sig vid smältning, stiger S. vid tryckökning. Motsatsen är förhållandet med de kroppar, som sammandrar sig vid smältningen. Exempel på dylika kroppar är bl.a. is och gjutjärn. Med smält-ningsvärme förstås den värmemängd, som åtgår, då viktsenheten av ämnet ifråga utan att temperaturen ändras överförs från fast till flytande form. Isens smältningsvärme är 80 kalorier. Smältvärme, se föregående. Smärigel är en grå, kornig, oren och ogenomskinlig varietet av mineralet korund [AI2O3]. S. används vid slipning och polering. Jfr Korund. S-märke på elektrisk installationsma-teriel innebär godkännande av Svenska elektriska materielkontrollanstalten. I princip får numera icke elektriska apparater eller materiel säljas utan sådant märke. Smär'ting, segelduk, använd som beklädnad på linor m.m. Smärtsinne, se Känsel. Smögen, kommun vid västkusten, s. om Strömstad, mell. Bohuslän. Fiskeläge och badort. Konservfabrik. Tullstation. Smör, som i allmänhet framställs av grädde, mera sällan av mjölk, består till över 80 % av mjölkfett. Återstoden utgörs huvudsakligen av vatten, varjämte ingår äggviteämnen, mjölksocker och mjölksyra från mjölken samt efter kärningen och kärn-mjölkens avlägsnande tillsatt koksalt. Vid kärningen, som kan utföras för hand el. på maskin, bringas grädden i hastig rörelse, varvid fettkulorna klibbar tillsamman i allt större och större korn. S. och kärnmjölken skils därefter från varandra, varefter S. bearbetas för avlägsnande av återstående kärn-mjölk och en del vatten samt saltas. Exporten av smör skedde tidigare genom privata exportörer, men handhas numera av Svenska mejeriernas riksförening. Smörblomma, benämning på flera gulblommiga Ranunculusarter. Smörjelse, se Sista smörjelsen och Kröning.