1087 Snö manland. Den simmar och dyker skickligt. Den lägger 15—20 ägg, ofta i gödselhögar. Den är ofarlig. — Släta snoken (Coronella austriaca) tillhör ett annat släkte. Den är brun el. grå med mörka fläckar och kan ibland förväxlas med huggorm. Den förekommer i s. och mell. Sverige. Snopp, vit fläck på nosen hos häst. Snorgärs, se Gärs. Snorre Sturlasson, 1179—1241, Islands mest berömde hävdatecknare. S. tillhörde den ansedda och mäktiga Sturlungaätten och var själv en av landets förnämsta hövdingar. Han besökte Norge och Sverige och råkade i tvist med norske konungen Håkan Håkansson. På dennes uppmaning mördades S. i sitt hem av fiender på Island. S. var mycket framstående som skald (se Edda) och som sagoskrivare (Heimskringla). Snowden [snå'dn], Philip, 1864—1937, viscount of Lekhornshaw, engelsk politiker, en av den engelska socialismens banbrytare, finansminister 1924 i MacDonalds första ministär och 1929 i den andra ministären. S. följde MacDonald 1931, då denne lämnade arbetarpartiet och ingick i° den nationella samlingsministären, varvid S. också mottog adelskap. Snowdon [snå'dn], Englands högsta berg, beläget i nv. Wales. Når 1 088 m ö.h. Snurrevad, ett säckformat nät, omkr. 70 m långt, som används vid fiske från förankrat fartyg. Snus, se Tobaksvaror. Snyder [snaj'dö], John W., f. 1896, amerikansk bankman och politiker. Finansminister 1946—53. Har arbetat mot statsregleringar. Snyders [snej'-], F., 1579—1657, flamländsk målare. S. målade djur- och stillebensmotiv. Han samarbetade även med Rubens, på vars dukar han utförde djur och frukter. Snyltbin kallas arter av bifamiljen, som parasiterar hos bobyggande arter av samma familj. Av 28 svenska bisläkten snyltar 9 hos andra. Snyltdjur, parasiterande djur, se Parasit. Snyltrot, rötter hos parasiterande växter, som har från vanliga rötter något avvikande byggnad. De är vanligen små och saknar rotmössa och rothår. Snyltväxt, parasiterande växt, se Parasit. Snäckan, se Hörselorgan. Snäckbank, se Skalbankar. Snäckgärdsbaden, badort utanför Visby. Snäckor (Gastrop'oda), en klass bland blötdjuren, som i allmänhet har utdragen ryggsida, omsluten av ett spiralvridet skal, inom vilket djuret kan dra sig tillbaka. S. har i regel väl utbildat huvud med ett el. två par tentakler och ett par ögon. Till S. hör bl.a. lungsnäckor, vingsnäckor, Prosobranchiata (purpursnäcka, porslinssnäcka) och Opisthobran-chiata, vilka senare har mera ursprunglig byggnad (en del arter saknar skal). Snäckväxel el. skruvväxel är en transmissionsanordning för kraftöverföring mellan två axlar som korsar varandra under rät vinkel. Består av en cylindrisk skruv el. snäcka och ett med snäckan samarbetande kugghjul, snäckhjul, vanligen med konkava kuggar. Används i synnerhet till nedväx-ling av höga varvtal såsom vid motorer till hissar. Särskilt i lyftmaskiner görs växeln självhämmande, dvs snäckans stigning görs så liten att den på snäck-hjulet verkande lasten på grund av friktionen ej förmår vrida skruven. Snäilpress, se Tryckpress. Snäppfåglar (Scolopa'cidae), familj vadare som har lång, böjlig näbb. Till S. hör snäpp- och becka-sinsläktet. Snäppsläktet (To'tanus) hör till vadarfåglar. De har smal, spetsig näbb med inböjda kanter samt höga ben. Flera arter lever på sumpiga ställen. Bland dessa märks skogssnäppan (T. ochro-pus), som på översidan är mörkbrun, undertill vit, och rödbenan (T. calidris), som ovantill är brungrå, undertill vit med mörka fläckar. Snärjgräs, se Galium. Snärp, en hinnartad utväxt på gräsens blad, som finns på gränsen mellan slidan och skivan. Snärpor, den grövsta skjuthagelsorten (nr 14). Jfr Hagel 1. Snö. När luftens fuktighet utfälls vid temperatur under 0°, sker det i form av små iskristaller, nål-formiga el. stjärnformigt grupperade i sexuddiga mönster, vilket sammanhänger med att isen kristalliserar i hexagonala systemet. Under nedfallandet, särskilt vid milt väder, bakar dessa ihop sig till större flingor och flockar. Snönederbördens storlek mäts efter dess smältning och anges i vattenhöjd. Snöalger, i arktiska och alpina trakter på snön levande alger, som i större mängd kan färga snön röd, grön el. gulaktig. Snöblindhet orsakas av starkt solljus, särskilt av de ultravioletta strålarna, vilka retar ögonlocken och ögats bindehinna. För att skydda mot S. bärs mörka glasögon. Jfr även Solblindhet. Snöbollsbusken (Vibur'num op'ulus v. ster'ilis) hör till familjen Caprifoliaceae och är en kultiverad form av skogsolvon (Viburnum opulus). Den har klotformiga blomsamlingar och alla blommor könlösa. Snöbärsbusken (Symphoricar'pus racemo'sus) hör till familjen Caprifoliaceae och är en hos oss ofta odlad prydnadsbuske. Den hör hemma i Nordamerika. S. har små ljusröda blommor i klase, äggrunda, något flikiga blad och snövita bär. Den förvildas lätt genom rotskott. Snödroppe (Galan'thus niva'lis) är en liten lökväxt, på vars stängel utvecklas en enda vit blomma. S. hör hemma i mell. och s. Europa. Den blommar vid tiden för snösmältningen och är en vanlig prydnadsväxt. Snögräns, den höj dlinje, ovanför vilken snön ej hinner bortsmälta under sommaren. S. beror huvudsakligen av temperaturförhållanden och nederbördens riklighet och fördelning. Den ligger i allmänhet högre på lägre breddgrader och inne i kontinenterna än på högre breddgrader och nära hav. Den ligger också högre på en bergskedjas inre än på dess yttre, mot havet vända sida. S. ligger på t.ex. Sarekfjällen 1 300 m ö.h., Dovre 1 600 m ö.h., Kilimandjaro och Chimborazo 5 000 m ö.h., Ata-cama 6 000 m ö.h., Eldslandet 1 200 m ö.h. Snöhättan, no. Snöhetta, fjälltopp på Dovrefjäll, Norge. Når 2 286 m ö.h. Snöklocka (Leuco'ion vernum), en lökväxt med hängande, vita blommor, vilken odlas som prydnadsväxt. Den blommar tidigt på våren. Snökåpa, överdragskläder av vitt tyg, som används i vinterkrig. Snöloppor, se Hoppstjärtar. Snömögel, svamp, som uppträder vid snösmältning på höstsäd, som ett spindelvävsliknande överdrag. S. kan åstadkomma svåra härjningar. Snöripa, vanligt namn på dalripan. Se Ripsläktet. Snörkeramik, lerkärl med mönster inpressat med snören, vilka förekom under yngre stenåldern. Man har gjort gällande, att S. sammanhängde med en kulturvåg, som denna tid spred sig över Europa. Snörpvad, se Fiskredskap. Snöskata el. björktrast (Turdus pila'ris), fågel, hörande till trastsläktet. Huvudet och övergumpen är askgrå och ryggen är kastanj ebrun. Den är allmän över hela vårt land. S. är vanligen ej flyttfågel utan livnär sig om vintern av rönnbär, enbär o.d. Den häckar ofta i kolonier. S. är särskilt vanlig i fjällens björkregion.