Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Spansk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T IOI
Spanska trappan i Rom.
1701—14 utkämpades mellan Frankrike och
kur-furstendömena Bayern och Köln samt
hertigdöme-na Mantua och (till 1703) Savojen å ena sidan och
Österrike, England, Holland, Preussen, Hannover
och Tyska riket samt längre fram Portugal och
(från 1703) Savojen å den andra. Då den barnlöse
spanske konungen Karl II dog år 1700,
framställdes arvsanspråk till den spanska tronen av franske
konungen Ludvig XIV för hans yngre sonson Filips
räkning och av österrikiske kejsaren Leopold för
hans yngre son Karl. Karl II hade emellertid
förmåtts testamentera sina stater till Filip, som
intågade i Madrid 1701. S.å. ingicks den s.k. stora
alliansen mellan ovannämnda stater mot Frankrike, vars
hotande övermakt i Europa man till allt pris ville
förhindra. Engelske konungen Vilhelm III var
själen i förbundet och efter hans död 1702 fortsattes
hans politik av den engelske härföraren
Marlbo-rough och den österrikiske härföraren Eugen av
Savojen. Marlborough gjorde erövringar i Spanska
Nederländerna, medan Eugen segrade i Italien, och
med förenade krafter slog de fransmännen vid
Höchstädt 1704, varefter de franska trupperna
måste utrymma Sydtyskland. Så småningom
utsträcktes striden även till Spanien, varifrån de allierade
dock ej lyckades fördriva Filip. Efter flera svåra
nederlag (Malplaquet 1709) sökte Ludvig XIV
förgäves erhålla fred. Hans ställning var förtvivlad, då
plötsligt den österrikiske tronpretendenten genom
arv erhöll den österrikiska kejsarkronan. Österrikes
bundsförvanter drog sig ur spelet, då de ej ville se
Spanien och Österrike förenade under samma spira.
I freden i Utrecht 1713 beslöts att Spanien och dess
kolonier skulle tillfalla Filip, medan Spaniens
biländer i Europa (Belgien, Milano m.fl.) avträddes
åt Österrike. Åt England avträddes även flera
kolonier.
Spansk fluga, torkade skalbaggar (Lytta
vesica-to'ria), vilket innehåller ett skarpt retande ämne och
förr användes som medicin.
Spansk peppar, se Peppar.
Spansk ryttare. — 1. Instrument, som ibland an-
Spa
vänds vid unghästens dressyr, särskilt för att
bibringa hästen rätt huvudställning. — 2.
Stormhinder, bestående av en med spetsiga pålar
genomstuc-ken bjälke, som används som hinder i krig (även
med taggtråd).
Spanskt grönt, grön färg som består av basiskt
kopparacetat. Destillerat S. är neutralt
kopparacetat.
Spanskt rör, se Rotting.
Spant, de bågar av trä el. stål, som bildar
stommen i ett fartyg eller flygplan.
Sparagmi't, en vanligen rödaktig sandsten,
utmärkt av sin stora halt av ovittrade fältspatkorn.
S. bildar vidsträckta bergstrakter i ö. Norge och
Härjedalen och når en mäktighet av hundratals
meter.
Sparbanker, lokala bankinrättningar, som i
första hand avser en uppsamling av det mindre
spar-kapitalet. S., som antingen kan vara offentliga el.
enskilda, karakteriseras därav, att de icke har
tillkommit för att ge grundarna el. ledarna annan
ekonomisk fördel än den, som givetvis måste utgå i
form av ersättning för utfört arbete. Enligt 1955 års
sparbankslag har S. fått större frihet än tidigare
beträffande rörelsens bedrivande. De enskilda S. var
år 1953 i Sverige till antalet 449. Insättarnas
behållning utgjorde s.å. 9 343 milj, kronor. S:s fonder
uppgick vid slutet av 1953 till 427 milj, kronor. En
mycket väsentlig del av S:s utlåning sker mot
säkerhet av inteckningar i fast egendom. Den statliga
postsparbanken* hade 1953 4 321 kontor, och
insättarnas behållning utgjorde 2 849 milj. kr.
Sparbanksinspektionen inrättades 1929 och har
till uppgift att öva tillsyn över sparbankernas
verksamhet.
Sparkasseräkning. På S. i affärsbankerna får
insättas ett belopp av högst 15 000 kr., som dock får
ökas med upplupen ränta. För S. i sparbankerna
gäller särskilda bestämmelser.
Sparkling hock [spa'k-], eng., beteckning för
musserande rhenvin.
Sparkonto. 1955 inrättades s.k. S. i syfte att
premiera sparandet. Insättningar på högst 1 000 kr per
år fick 4 % ränta samt en skattefri sparpremie;
detta under förutsättning att vederbörandes totala
banktillgodohavande ökats med minst det å S.
insatta beloppet.
Sparrlakan, sängomhänge.
Sparobligationer, statsobligationer på mindre
belopp, som utsläpptes 1940 för att inlösas efter 6 år.
En ny serie S. utsläpptes 1942 för att inlösas efter
614 år. Senare har skett ytterligare emissioner,
vilkas löptid efter hand förlängts. På S. har betalats
förhållandevis god ränta (den har varit något olika
vid de olika emissionerna). Från början fick S.
förvärvas endast till ett belopp av högst 4 000 kr av
varje person, men detta belopp höjdes 1947 till
10 000 kr.
Sparreholm, kommun i Södermanlands län vid
v. stambanan och sjön Båven, mell. Södermanland.
S:s herresäte i samma kommun är ett ståtligt
1700-talsslott.
Sparring partner [spa'ring pa'tnö], idr., (vanligen
avlönad) person, som är motståndare till boxare
under träning.
Sparris (Aspar'agus), växtsläkte, tillhörande
liljeväxternas familj. Den odlade S. (A. officinalis)
växer vild i hela Europa. De gula, saftiga
underjordiska skotten, för vilkas skull växten odlas, är högt
skattade som grönsaker. Den överjordiska
stammen är rikt förgrenad; bladen är däremot
förkrympta.
Sparita, stad i s. Grekland, 11 040 inv. 1951. I
S. finns ett arkeologiskt museum. — Det forntida
S., som även kallades Lakedaimon, var huvudstad
i grekiska landskapet Lakonien, i vidsträckt
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1123.html