Spe 1104 dast den del av S., som bildas av strålar med liten brytbarhet, dvs den röda delen av S. Allteftersom temperaturen stiger, förlängs S. åt den violetta sidan. Fasta el. flytande kroppar, som upphettas till vitglödgning, ger i allmänhet S., som innehåller strålar av alla grader av brytbarhet. De S., som erhålls av gasformiga ämnen, är icke kontinuerliga utan består av ett antal linjer el. band mot mörk botten. Dessa S. kallas linje- el. bandspektra. Då sådana emissionsspektra är i hög grad karakteristiska för de ämnen, som utsänder ljuset, har studiet av dem blivit av den största betydelse för den kemiska analysen. Järnspektrum består sålunda t.ex. av flera tusen linjer med bestämt läge. — Redan i början på 1800-t. observerade man, att solspektrum innehöll ett stort antal mörka linjer, belägna på bestämt ställe i S. Efter den förste, som noggrant studerade dem, den tyske fysikern Fraunhofer, benämns dessa linjer de fraunhoferska linjerna. Förklaringen till deras uppkomst gavs vid mitten av 1800-t. av den tyske fysikern Kirchhoff genom den av honom uppställda absorptionslagen, enligt vilken en glödande kropp absorberar ljus av den våglängd som den vid samma temperatur själv utsänder. Ab-sorptionslinjernas läge i solspektrum har gjort det möjligt att konstatera förhandenvaron av ett stort antal ämnen exempelvis natrium, väte, järn m.m. i det glödande gaslager, som omger solen. Liksom emissionsspektra är absorptionsspektra i hög grad karakteristiska för respektive ämnen och även studiet av dem har därför blivit av stor betydelse för den kemiska analysen. — S. består icke blott av den synliga delen utan även av osynliga delar, belägna på ömse sidor om den synliga. Den osynliga del av S., som alstras av strålar av mindre brytbarhet än de röda, benämns den ultraröda el. infraröda delen av S., medan den del av S., som alstras av strålar av större brytbarhet än de violetta, benämns S:s ultravioletta del. De ultraröda strålarna karakteriseras främst av sina värmeverkningar, medan de ultravioletta i första hand karakteriseras av sina kemiska verkningar. — De S., som hittills berörts, har alla åstadkommits genom den uppdelning av ljuset i dess olika färger, som på grund av strålarnas olika brytbarhet försiggår, då ljuset passerar ett prisma. S:s utseende blir på grund härav beroende förutom av våglängden hos de ingående strålarna även av det medium, med vars tillhjälp brytningen åstadkommits. En uppdelning av ljuset i dess olika komponenter erhålls emellertid även, om ljuset får passera el. reflekteras mot ett gitter. Då S:s utseende i detta fall endast blir beroende av de ingående strålarnas våglängd, brukar på detta sätt framställda S. benämnas normalspektra. — Slutligen torde även böra nämnas, att på sista tiden studiet av de S., som uppkommer, då röntgenstrålar reflekteras mot ett kristallgitter, visat sig ge resultat av ett betydande värde. Bl.a. har genom studiet av dem betydelsefulla slutsatser kunnat dras rörande atomstrukturen hos olika ämnen. Spekulation, begrundande, särskilt försök att genom enbart tänkande nå en riktig insikt. S. i denna betydelse ställs ofta i motsats till på erfarenhet grundad forskning. S. betecknar även köp el. försäljning, vid vilka man i större utsträckning litar på tur. S. spelar under nuvarande samhällsförhållanden i viss utsträckning en reglerande roll för förbrukningen av varor. Om skäl föreligger att vänta dålig skörd i framtiden, kommer priset på spannmål att drivas i höjden av dem som spekulerar (för så vitt dessa är riktigt underrättade). Härigenom förhindras en alltför snabb konsumtion av inneliggande lager. — S p e k u 1 e' r a, begrunda, uppgöra han delsplaner, köpa el. sälja i förväntan på att framtida händelser skall visa, att åtgärden varit fördelaktig. SpekulatFv, grundad på spekulation. Spel, maskiner för uppfordring el. nedfirning av tyngder. Spelbank, spelhus, hus, där hasardspel offentligt bedrivs. I de flesta länder förbjöds S. under 1800-t. Den mest bekanta offentliga S. finns i Monte Carlo i Monaco. Spelkort har av gammalt funnits i Kina och Japan. I Europa började S. användas under 1300-t. Jfr även Kortstämplingsavgift. Spelmanstävlingar, tävlingar mellan bondspel-män, vilka särskilt har till uppgift att höja intresset för folkmusiken. Den första S. i Sverige ägde rum 1906 på Gesundaberget vid Siljan. Den bekostades av Zorn. Spemann, H., 1869—1941, tysk biolog, vilken erhöll 1935 års nobelpris i fysiologi och medicin för sina undersökningar över mekanismen för den tidiga fosterutvecklingen. Spenat (Spina'cia), växtsläkte, hörande till familj Chenopodia'ceae. Arterna är ettåriga örter med saftiga blad och gröna, enkönade blommor. Vanlig trädgårdsspenat (S. oleracea) härstammar från Orienten. Två varieteter odlas. Den ena, taggspenat, har pillika blad och tornbärande frukter. Den andra, rundbladig spenat, har släta frön. Den är mindre köldhärdig än föregående. Spen'cer, H., 1820—1903, engelsk filosof, som i anslutning till naturvetenskapliga åskådningar, speciellt till utvecklingsläran, uppbyggde en spekulativ filosofi. Särskilt i den mån S. i denna gripit över på naturvetenskapliga områden, har hans åskådning visat sig vara allt för schematisk och på det hela taget otillfredsställande. Moralfilosofiskt ansluter sig S. till utilismen. Spen'cerviken, stor, omkr. 325 km djupt inträngande havsvik på s. kusten av Australien. Spender [spen'dö], Stephen, f. 1909, eng. lyriker, tillhör Audens och Isherwoods generation. Radikal samhällsinställning. Spende'ra, ge ut (pengar), bestå, bjuda. Spe'ner, P. J., 1635—1705, tysk predikant. Han var ledare för den pietistiska rörelsen, som i slutet av 1600-t. uppstod i Tyskland. S. önskade personligen ej någon brytning med kyrkan. En del av hans anhängare bröt dock med statskyrkan. Under 1690-t. hade S. att utkämpa stridigheter med stats-kyrkokristendomens representanter. Speng'ler, O., 1880—1936, tysk skriftställare. Hans förnämsta arbete är Der Untergang des Abendlandes, en historisk framställning av den västerländska kulturen. Arbetet utmärker sig för glänsande stil men ovederhäftiga spekulationer. Den vetenskapliga kritiken av S:s arbeten har varit starkt negativ. Spen'ser, E., 1552—99, engelsk skald. S:s mest berömda verk är den romantisk-allegoriska hjältedikten The Faerie Queene, skriven i en av skalden själv uppfunnen strof-form (Spenserstansen) och skildrande konung Arthur och hans riddare. S. ansågs som sin tids störste skald i England. SpermaceTi, se Valrav. SpermaceTival, se Kaskeloter. SpermatofyTer, fröväxter. Spermatozo'er, spermier*. Spermatozoider, hanliga fortplantningskroppar hos vissa gymnospermer och kryptogamer. Sper'mier, hanliga könsceller, bildas i fina kanaler i den manliga könskörteln, testikeln. S. är celler, som består av ett huvud, vilket innehåller en cellkärna, och en svans, som driver S. framåt. Hos människan uppgår längden av S. till 0,06 mm. S. rör sig i riktning mot vätskeströmningar med en hastighet av ungefärligen 3,5 mm i minuten. De är