Spi Spinn'aker, stort, trekantigt segel på en jakt. Spinnare (Bomby'ces), avdelning av nattfjärilar. Larverna spinner en kokong, inom vilken förpupp-ningen sker. Hit hör bl.a. silkesfjärilen. Spinnfiske (eng. spin-fishing el. spinning), är en metod att fånga fisk med spö genom att kasta ut ett bete vars tyngd drar ut en lina från en på spöt fästad roterande rulle. Vid S. används oftast konstgjorda beten vilka i vattnet får en fiskliknande, slingrande och spinnande gång. S. är av engelskt ursprung men överfördes tidigt till Nordamerika där det snabbt utvecklades och förbättrades. Numera är spinnfisket som fritidshobby populärt över hela världen, inte minst i Sverige. Se Sportfiske. Spinnhus, äldre benämning på svenska straffanstalter för kvinnor. Spinning. Redan under forntiden spann man garn. Redskapen (sländorna) var de enklast tänkbara; på mitten tjockare, mot ändarna smalnande träpinnar (spindlar), som på mitten var försedda med en trissa. Materialet snoddes till garn därigenom, att sländan försattes i rotation. Så småningom (under medeltiden) lärde man sig att åstadkomma rotationen med tillhjälp av handvevar el. tram-por (spinnrock). Spinnmaskinernas uppfinning under 1700-t:s senare hälft (se Arkwright och Har-greaves), som medförde en fullständig revolution inom textilindustrin, utgjorde en av grundförutsättningarna för storindustrialismens genombrott. Spino'za, B., 1632—77, holländsk-judisk filosof, som i matematiska formler utvecklat ett panteistiskt filosofiskt system. S. framhåller bl.a., att intet hos tingen är tillfälligt, utan allt är bestämt av nödvändigheten att vara till och att verka på ett bestämt sätt. Hans åskådningar ådrog honom en hel del förföljelser. Han utstöttes ur synagogan och utsattes för ett mordförsök av en fanatisk jude. Även från kristet håll blev han angripen, och en av hans skrifter blev t.o.m. konfiskerad. Flertalet av sina skrifter vågade han ej låta trycka. De utgavs efter hans död. Själv levde han mycket tillbakadraget i små omständigheter, försörjande sig genom slipning av linser. S. räknas som en av historiens ädlaste gestalter, anspråkslös, klartänkt och överseende med mänskliga svagheter t.o.m. när de tog sig uttryck i oberättigade åtgärder mot honom själv. Spioneri straffas enligt strafflagens 8 kap. om brott mot rikets säkerhet (lag av 30 juni 1948). S. anses ej strida mot folkrätten, men spion behandlas ej som krigsfånge utan döms som brottsling även om han är medborgare i ett främmande land. Spirae'a, växtsläkte, hörande till de rosblommiga växternas familj (Rosaceae). Hit hör många arter. En del är buskar med kapselfrukter, andra är örter, vilkas frukter är nötter. Vanliga örter är älggräs (S. ulmaria) och brudbröd (S. filipendula). Många buskar odlas hos oss, t.ex. häckspire'a (S. salicifolia) och kvastspirea (S. chamae-dryfolia). Spira'I, skruvlinje, snäcklinje. Spira'lnebulo'sa, se Nebulosor. Spiriller, se Bakterier. Spiritism, en rörelse, som antar tillvaron av en andevärld, med vilken man på olika sätt kan nå förbindelse. Andarna, vilka delvis skall tillhöra avlidna människor, skall under diverse omständigheter låta fotografera sig, lämna skriftliga meddelanden etc. En hel del uppseendeväckande företeelser har anförts som stöd för S. Emellertid har inga av dessa vid närmare undersökning stått sig inför vetenskaplig kritik. S:s tankegångar och metoder strider f.ö. mot nutida vetenskapliga tänkesätt. Detta hindrar emellertid ej, att S. periodvis, särskilt bland lekmän, haft talrika anhängare. Efter l:a världskriget fick S. exempelvis en snabb uppblomstring, i synnerhet j England, 1106 Spiritualism, beteckning för filosofiska åskådningar, vilka anser tillvaron och fenomenen i grund och botten vara av andlig art. Jfr Idealism. Spiritualitet, förfinad och sinnrik kvickhet. — Spirituell', kvick och fyndig, rolig och fint sinnrik. Spirituösa, i dagligt tal använd benämning för spritdrycker. Spi'ritus, lat., ande; sprit. Spirlånga, vanligare spillånga, se Långesläktet. Spirochaeter ke'-J, spiroke'ter, band- el. [-trådfor-miga mikroorganismer, vilka ibland räknas till växtvärlden, ibland till djurvärlden. Flera S. är sjuk-domsalstrande, framför allt Spirochaete pall'ida, som orsakar syfilis. Spitfire [spit'fajö], engelsk jaktplanstyp. Spithead [spit'hed], vik i Engelska kanalen mellan Portsmouth och ön Wight; engelska flottans huvudstation. Spitfeler, C., 1845—1924, tysk-schweizisk författare. I det symbolisk-mytologiska eposet O 1 y m p i-scher Frühling, skrivet på rimmad jambisk vers, har S. givit det mest fullödiga uttrycket för sin tungt patetiska och starkt individuella diktning. Av hans prosaberättelser må nämnas den naturalistiska samtidsskildringen Conrad, der Leut-nant. S. erhöll 1919 års nobelpris i litteratur 1920. Spifzweg, K., 1808—85, tysk målare, som med förkärlek framställt småstadsidyller. Spiv [spivv'], eng. slang, avser person som sysslar med svartabörs- och smuggelaffärer. Spjut användes redan under förhistorisk tid som vapen. Spetsen gjordes till en början av sten, senare av brons och järn. Som kvarleva från antikens krigföring ingick S. långt in i nyare tiden i den militära beväpningen. Fotfolkets S. kallades pik, rytteriets lans. Spjutkastning ingår i den allmänna idrottens kastövningar. S. skall väga 800 g (junior-S. 600 g) och ha 2,6 m längd (junior 2,3 m). Det förfärdigas vanligtvis av ask. Spleen [spli'n], eng., svårmod, mjältsjuka, livs-leda. SpIendFd, glansfull, lysande. Splen'did isolation [-ajsölej'sjn], eng., ”glänsande ensamhet”, en ofta använd beteckning för Englands politiskt ensamma ställning under slutet av 1800-t. och början av 1900-t. Splint kallas hos en del träd den yttre veden, som är ljusare till färgen och av lösare byggnad än kärnveden. En del träd t.ex. björk och bok har stammen uppbyggd enbart av S. Split, det officiella namnet på staden Spalato*, Jugoslavien. Splits, sammanflätning av två tågändar. S. kan utföras på många olika sätt. Splitterfritt glas gjordes tidigare av vanligt glas med påklistrat skikt av celluloid, som kvarhöll bitarna, om glaset gick sönder. Numera tillverkas S. av vissa konstmassor såsom plexiglas, pollopas m.fl. Splü'gen, alppass i den schweiziska kantonen Graubünden, ledande till Italien. Utgör förbindelseled mellan Bodensjön och Comosjön. Spohr [sjpå'r], L., 1784—1859, tysk tonsättare och violinist, 1822 hovkapellmästare i Kassel. S. företog tillsammans med sin maka, harpisten Do-rette Scheidler, flera lysande konsertresor i Europa. Bland hans många kompositioner märks operor, oratorier, symfonier, violinkonserter etc. Spoils-systemet, benämning på ett i USA utbildat politiskt system, enligt vilket åt det vid valen segrande partiet förbehålls så många ämbetsplatser, som det är i tillfälle att överkomma. S. har givetvis medfört en oerhörd korruption. Sedan slutet av 1800-t. har man därför sökt genom flera lagar motarbeta S. och det är numera praktiskt taget avskaffat. Jfr Jackson 1,