i io7 Spokane [spåke'jn], stad i Washington, USA. 161 721 inv. 1950. Viktig handelsstad. Spolie'ra, förstöra, förspilla. Spolmask (AscaTias lumbricoi'des) hör till rundmaskar. S. är 15—25 cm lång, honan något större än hannen. S. lever hos människan (vanligen barn) i tunntarmen. I de flesta fall finns endast några stycken maskar. S. har benägenhet att krypa omkring och man har funnit maskar i magsäcken, i näsans bihålor, i gallblåsan m.m. Äggen avgår med avföringen. Man smittas särskilt genom trädgårdsjord (rå frukt, grönsaker). S. orsakar som regel endast lindriga obehag. Masken utdrivs med santonin. Maskkur utförs lämpligast på sjukhus. Spondé, versfot, bestående av två långa stavelser. Spong, Berit, f. 1895, gift Malmrot, författarinna, som utgivit diktsamlingar samt noveller och romaner (Spelet på H ä r n e v i, Nävervisan, Svarta tavlan, Sjövinkel). Sponta'n, frivillig, uppkommen av sig själv, utan synbar yttre orsak. Spontanismen, inom konsten namnet på en non-figurativ expressionism som uppstått efter det andra världskriget och betecknas av en till det yttersta driven formupplösning och en vårdslös för att inte säga demonstrativt brutal färgsättning. Spora'derna (”de spridda öarna”). — 1. Två ögrupper i Egeiska havet: Norra S., av vilka den största är Skyros, och Södra S., bland vilka de största är Khios, Samos, Ikaria, Kos och Rödhos. S. tillhör Grekland. — 2. Central polyne-s i s k a S., i Stilla havet mellan Hawaiiöarna och Sällskapsöarna, omfattar bl.a. Johnston Island, Palmyra, Fanning Island, Washington Island och Christmas Island. De nordligaste tillhör USA, övriga Storbritannien. — 3. Sydöstpolynesiska S. i Stilla havet bildar östligaste Polynesien och omfattar Pitcairn- och Ducieöarna, som tillhör Storbritannien, samt Påskön och Sala-y-Gomez, tillhöriga Chile. Spora'disk, förekommande här och där, enstaka uppträdande. Sporangium, se Sporgömme. Spo'rer kallas de på könlös väg bildade, ofta mikroskopiskt små fortplantningskropparna hos kryptogamerna (sporväxterna). De kan ge upphov till nya plantor och motsvarar i det avseendet de högre växternas frön. Varje S. utgörs av en enda cell. Även bakterier kan bilda S. Sporgömme, sporangium, ett av en el. flera celler bestående organ hos kryptogamerna, i vilket sporerna bildas. Sporofy't, den generation, som bildar sporer hos vissa växter. Hos mossor är ej S. en självständig individ och kallas sporogo'n el. sporkapsel. Sporre. — 1. Vid ridning används S. av olika slag. De kan fastspännas med remmar på foten, skruvas fast vid klacken etc. Sporrklingans taggar kan vara av olika storlek och skärpa etc. — 2. Bot., utstjälpningar på kronbladen el. foderbladen (t.ex. riddarsporre). I S. finns vanligen honungssaft. — Zool., beteckning för tagglika utskott på extremi-teterna särskilt hos fåglarna. S. är i allmänhet anfallsvapen. Sportfiske är i vid bemärkelse allt fiske som bedrivs utan hänsyn till fångstens värde el. behovet av denna. Huvudsaken är sättet för fiskets bedrivande och den därmed förenade naturkontakten. S. sker huvudsakligen med spinnspö (se Spinnfiske) el. flugspö. Den senare formen är mera avancerad och fordrar stor skicklighet då linan måste dras ut för hand från rullen. Till S. hör också vanligt mete, dragfiske, dörjfiske, slantfiske, angelfiske och pim-pelfiske. I Sverige gäller fångsten huvudsakligen fiskar av laxsläktet samt gädda, gös, aborre och torsk. Utomlands har S. i de stora världshaven ut Spr vecklat sig till en sport jämförbar med jakt på storvilt (eng. big game fishing) och avser främst fångst av haj, tonfisk, svärdfisk och rockor. Högt utvecklade sportfiskeländer är England, USA, Sydamerika, Kanada, Nya Zeeland samt de nordiska länderna. I Sverige beräknas antalet aktiva sportfiskare till närmare 500 000. Sporfler, avgift för förrättning, som utgår direkt till tjänsteman. Det belopp, med vilket S. skall utgå i enskilda fall, är fastställt genom förordningar. Sporväxter, se Kryptogamer. Spotlight [spåVlajt], eng., strålkastare på en teater. Spottkörtlar, körtlar, vilka avsöndrar saliv. Hos människan finns tre par S., nämligen öronspott-körtlarna, belägna framför och under öronen, un-derkäksspottkörtlarna, vilka ligger innanför käkvinkeln, och undertungspottkörtlarna, som ligger under tungan i botten av munhålan. Spottstrit, se Stritar. Spovsläktet (Nume'nius), fågelsläkte, hörande till vadarnas ordning (Grallato'res). Näbben är bågböjd och mycket längre än huvudet. Storspoven (N. arquatus) finns i hela vårt land men mest i s. och mell. delarna på sumpiga ängar och mossmarker samt vid kusten. Småspoven (N. phaeopus) häckar på skogsmyrar i Lappland och Jämtland. SPP, förkortning för Svenska personal-pensionskassan. Spray [spre'j], eng., apparat för utsprutande av vätska i finfördelad form. Spree [sjpre], biflod till Havel, n. Tyskland. Upprinner v. om Sudeterna och genomflyter Berlin. Längd 398 km. Spreewald [sjpre'valt], skogbevuxet område i närheten av Berlin, genomflutet av floden Spree, som här grenar sig i flera armar. Sprengel, David, 1880—1941, kritiker och författare. Utgav bl.a. essäsamlingen De nya poeterna, där han försvarar den klassiska traditionen, samt översättningar av franska klassiker. S. var från 1921 gift med Agnes von Krusenstjerna. Sprengtporten. — 1. J. M. S., 1721—86, krigare. S. gjorde sig tidigt känd som en synnerligen duglig officer. Till en början anslöt han sig till hattpartiet men närmade sig sedan Gustav III och uppgjorde en plan till revolution i syfte att störta ståndsväl-det. Försedd med kunglig order begav sig S. till Finland för att där igångsätta en militärrevolt. Han genomförde revolutionen i Finland och återvände därefter till Stockholm, där konungen redan fullbordat sin statskupp. — 2. G. M. S., 1740—1819, den förres halvbroder, militär, politiker, landsförrädare. S. deltog i sin halvbroders revolution i Finland och utnämndes till överste 1775. Senare slöt han sig till oppositionen mot Gustav III och inledde stämplingar mot denne i syfte att med rysk hjälp genomföra Finlands självständighet. S., som frånvarande dömts till döden av Åbo hovrätt, gick senare i rysk tjänst. Spridningsanordning, se Växternas spridning. Spridningslins, se Lins. Springaren, se Delfindjur. Springbock (Antidor'cas mar supi a'lis), sydafrikansk antilop med lyrformade horn, som gör storartade höjdsprång på mer än två meter. SpringTield [-fild]. — 1. Stad i Massachusetts, USA. 162 399 inv. 1950. Vapen tillverkning. — 2. Stad i v. Ohio, USA. 78 508 inv. 1950. Tillverkning av lantbruksmaskiner. —■ 3. Huvudstad i Illinois, USA. 81 628 inv. 1950. — 4. Stad i sv. Missouri, USA. 66 731 inv. 1950. Springflod, se Ebb och flod. Springmask (Oxyu'ris vermicula'ris) är en vit, smal mask, som hör till rundmaskar. Hannen är 3—5 mm lång. Honan 10 mm. S. förekommer särskilt