nog Spökdjur. gare, vilka utan rätt slog sig ned på annans jord, särskilt statsegendom; i Australien person, som arrenderar obebyggd statsjord och där idkar fåravel. Squaw [skoå'], gift indiankvinna. Squire [skoaj'ö], eng., lantjunkare. Jfr Esquire. SR, förkortning för Statstjänstemännens Riksförbund. Sr, kem. tecken för en atom strontium. Srinagar, sommarhuvudstad i Kashmir, Indiska Unionen. 207 787 inv. 1941, till största delen muhammedaner. S. var förr bekant för sin tillverkning av sjalar. SS, förkortning för ty. Schutz-Staffel (skyddssta-fett), en milhär elitorganisation inom tyska nationalsocialistiska partiet, ursprungligen avsedd att tjäna som skyddstrupp för partiets ledare. S. samarbetade i viss utsträckning med polisen och blev 1943 högsta kontrollmyndighet i Tyskland. S/S, förkortning för eng. Steam Ship, ångfartyg. SSE, internationell förkortning för sydsydost (E = eng. East) SSSR, förkortning för Socialistiska Sovjetrepublikernas förbund, se Ryssland. SSUH, förkortning för Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund. SSW, internationell förkortning för syd-sydväst. S. T., förkortning för lat. salvo titulo, med uteslutande av titel. Jfr S. H. T. S:t, St., förkortning för Sa kt. Se Saint och S,ankt. Staaff, Karl A., 1860—1915, svensk statsman, jämte Hj. Branting den ledande politiska gestalten under det demokratiska genombrottets tid. S. som tillhörde en norrländsk släkt, av vars medlemmar flera spelat en betydande roll, gjorde sig redan bemärkt under den tid han studerade juridik i Uppsala, bl.a. som en av stiftarna av och den förste ordföranden i den radikala studentföreningen Verdandi. Efter avslutade juridiska studier öppnade S. advokatpraktik i Stockholm och invaldes år 1896 i andra kammaren, som han därefter tillhörde till sin död. S., som mycket snart framträdde som en av de talangfullaste talesmännen för de liberala och 1905 i juni blev liberala samlingspartiets ordförande, blev 1905 justitieminister i den Lundebergska koa-litionsministären och deltog s.å. som en av de fyra svenska underhandlarna i de förhandlingar, som Sta detta år i Karlstad fördes med Norge i anledning av unionsbrottet. I nov. 1905 blev S. statsminister men avgick redan i maj påföljande år, då konungen vägrade att efterkomma hans önskan om upplösning av andra kammaren för att lämna folket tillfälle att taga ställning till en av andra kammaren bifallen men av första kammaren avslagen proposition i rösträttsfrågan. 1911 blev S. ånyo efter vänstersegern vid andrakammarvalen s.å. statsminister. I febr. 1914 avgick S. i anledning av meningsskiljaktigheter med konungen i samband med det s.k. bondetåget. Under den närmast följande tiden fördes en hetsig kampanj mot S., varvid även grovt förtal kom till användning. I kampanjen spelade bl.a. Mittag-Leffler och Sven Hedin en framträdande roll. Bland S:s skrifter märks främst det först efter hans död utgivna statsvetenskapliga verket Det demokratiska statsskicket. Stab, samling rådgivande personer. Inom militärväsendet är S. de befälspersoner, som har till uppgift att biträda och råda befälhavaren över en truppavdelning. Den betydelsefullaste av de militära S. är försvarsstaben. Stab, förkortning för Svenska tändsticksaktie-bolaget. Sta'bat ma'ter, lat., ”modern stod” (nämligen Jesu moder stod vid korset), början till en katolsk sång, till vilken komponerats melodier av många kända kompositörer, bl.a. Rossini, Dvorak och Wennerberg. Stabb'ur, ett slags fatabur, uppbyggd på stolpar. S. förekommer särskilt på norska landsbygden. Stabi'l, stadig, fast, säker, varaktig. — S t a bili t e' t, stadighet, varaktighet, bestånd. Stacha'nov-systemet, i Ryssland använd metod att driva upp produktionen genom att låta industriarbetare tävla i arbetsprestationer. S. har fått sitt namn efter järnarbetare Aleksej Grigorovitj Sta-cha'nov (1906—41). StackaTo, mus., anger, att anslaget skall göras stötvis, vara kort och obundet, med en mycket liten paus efter var ton. S. betecknas med en punkt över noten. Jfr Spiccato. Stackmoln, se Moln. Stad. Den kommunala beslutanderätten utövas i städerna av för fyra år valda stadsfullmäktige. Obligatoriskt förvaltningsorgan i samtliga städer (bortsett från Stockholm) är drätselkammaren, vars förnämsta åligganden är att förvalta stadens egendom och handha dess finanser. Den tidigare m a-gistraten i vissa städer är nu under avveckling. Jämte drätselkammaren finns i städer utan egen junsüiktion en kommunalborgmästare. I dessa städer är d' uppgifter, som eljest kommer på magistraten, fördelade på drätselkammaren och kommunalborgmästaren. För speciella förvaltnings- el. ut-redningsändamål tillsätter stadsfullmäktige ett växlande antal nämnder med från ort till annan varierande benämningar. — Städerna har av gammalt haft egen jurisdiktion (egna rådhusrätter), men samtliga efter 1903 tillkomna städer har bibehållits under landsrätt, dvs lyder under samma häradsrätt som den kringliggande landsbygden, och efter hand har numera den egna jurisdiktionen avskaffats även för de mindre bland förutvarande städer. — Samtliga städer utom sex är representerade i vederbörande landsting. Dessa sex, i vilka alltså stadsfullmäktige har att utöva de funktioner, som eljest tillkommer landstingen, är Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle och Hälsingborg. Stockholm står även utanför länsindelningen. Också dess kommunala förvaltningsorganisation avviker i åtskilligt från övriga städers. Härom se även Borgarråd, Stadskollegium och Stockholm. Stadencr, N. S., 1872—1937, teolog och politiker,