i”5 bustör som får ha vilken längd el. tjocklek som helst. Jfr Världsrekord. Staviskyaffären, fransk finanspolitisk skandal 1933. En rysk-judisk svindlare Stavisky avslöjades detta år och begick självmord 1934. Ett stort antal radikala politiker anklagades för förbindelser med Stavisky. Stavkyrka. Hedareds kapell i Sandhults socken, Västergötland. Stavkyrka, träkyrka, vars väggar utgörs av lodrätt ställt virke (resvirke), upptill sammanhållet av ett hammarband. Under den äldre medeltiden var stavkyrkotypen ofta använd i Sverige och särskilt i Norge, där så gott som alla medeltida träkyrkor tillhörde denna typ. I sin mest utvecklade form består S. av ett kvadratiskt långhus och ett mindre, kvadratiskt kor med absid samt av en kring kyrkan löpande, utåt öppen svale el. löpgång. Stead [sted], W. T., 1849—1912, engelsk journalist. Som huvudredaktör för ”Pall Mall Gazette” införde S. flera genomgripande nyheter vid redigeringen av tidningen och verkade därigenom reformerande på hela den engelska dagspressen. Bl.a. införde han från amerikansk journalistik bruket av intervjuer. 1890 påbörjade S. utgivande av tidskriften ”Review of reviews”, vilken fick en ofantlig spridning. Stor betydelse för folkbildningen fick av S. utgivna serier av engelska litteraturens mästerverk. Stearfn, utgörs av en blandning av stearin- och palmiti'nsyra. Jfr Ljustillverkning. Steari'nsyra, en organisk syra, vilken såsom gly-cerinester förekommer i fett och feta oljor. Steatopygi', se Hottentotter. Steele [sti'l], R., 1672—1729, engelsk författare. 1709 började S. utge veckotidskriften ”The Tatler”, i vilken hans vän Addison* blev medarbetare. 1711 upphörde tidskriften, men s.å. uppsatte S. och Addison en ny, ”The Spectator”, vilken vann stor ryktbarhet och genom sina kvicka, satiriserande uppsatser utövade ett ofantligt inflytande på den engelska litteraturen och det engelska samhällslivet. Steen [ste'n], J. H., omkr. 1626—79, holländsk målare. S. målade företrädesvis genrebilder med växlande motiv ur holländskt samhällsliv. Hans bästa arbeten ger prov på en ingående karaktärsanalys och bred, sorglös humor. Steeple-chase [sti'pl-tjejs], eng., kappridning el. löpning över hinder. Stefan I, den helige, 975—1038, Ungerns förste konung (997). S. införde kristendomen i sitt land och erhöll år 1000 till belöning härför av påven Sylvester II en konungakrona, som ännu finns bevarad (S:t Stefanskronan). Ste Stefan el. Staffan, Hälsinglands apostel, sänd i mitten av 1000-t. som missionsbiskop av den bre-miske ärkebiskopen. Enligt traditionen dödades S. av hedningarna. S. har sammanställts med Staffan Stalledräng, en legendfigur i nordisk folktro. Stefanskronan, Ungerns konungakrona. — ”Ste-fanskronans länder” kallades stundom den ungerska monarkin. Jfr Stefan I. Steffen. — 1. L. R. S., 1862—1948, litteraturhistoriker, rektor vid Visby läroverk. Utom vetenskapliga arbeten utgav S. skolboken Svensk litteraturhistoria. — 2. G. F. S., 1864—1929, professor i nationalekonomi och sociologi i Göteborg. S. studerade särskilt engelska samhällsförhållanden. Bland hans arbeten märks Världsåldrarna. S. var medlem av första kammaren 1911 —16 som representant för socialdemokratiska partiet. På grund av sina sympatier för aktivismen under l:a världskriget uteslöts han 1915 ur partiet men återinträdde 1922. Stegeborg, egentligen Stäkeborg, slottsruin på en ö i Slätbaken, ö. om Söderköping, ö. Östergötland. Stegel och hjul, äldre dödsstraff, då kroppen fyr-delades och delarna placerades på fyra liggande hjul. Steglitsa (Acan'this cardue'lis) är en liten vacker finkfågel. Pannan och strupen är klart röda, hjässan och nacken svarta, ryggen brun och undersidan vitaktig. S. är tämligen allmän i s. och mell. Sverige. Om vintern stryker den omkring i flockar. Stegocefa'ler, numera helt utdöda svansbärande groddjur, som förekom från stenkols- till triaspe-rioden. Stegräknare, pedometer, apparat, vanligen av ett fickurs storlek, på vilken finns en visare, vilken flyttas för varje stöt, som ett steg innebär. Steiermark [sjtaj'er-], fordom kronland i den österrikisk-ungerska monarkin, beläget kring övre och mell. loppet av Draves biflod Mur. Omkr. 20 000 km2. S. är ett inom Alperna liggande skog-rikt bergland. Bergsbruk, åkerbruk och boskapsskötsel. Främst bland näringarna står bergsbruket (järn, zink, brunkol). Järn- och stålindustrin har nått hög utveckling. Vidare förekommer pappers-och glasindustri. Åkerbruk och boskapsskötsel är betydande. Sedan 1918 är S. delat mellan Österrike och Jugoslavien, så att n. och mell. delarna tillhör det förra riket och s. delen det senare. Den jugoslaviska delen av S. var 1941—45 införlivad med Österrike. Stein [sjtajn]. — 1. Charlotte A. E. von S., f. von Schardt, 1742—1827, tysk författarinna. S. träffade i Weimar Goethe, till vilken hon under flera år stod i varmt vänskapsförhållande. Hon utövade stort inflytande på Goethes utveckling. — 2. H. F. K. von S., 1757—1831, tysk statsman. Han var synnerligen framstående som finansman och administratör. 1807 blev han preussisk inrikesminister, tills han f.å. avskedades från sina ämbeten på grund av Napoleons önskan. S. var starkt patriotiskt sinnad och utpräglat fientlig mot Frankrike. Han arbetade ivrigt på att ena Tyskland mot fransmännen. Under sin statsmannatid genomdrev S. trots synnerligen ogynnsamma förhållanden flera genomgripande reformer. Efter Napoleons fall deltog S. i Wienkongressen, där han dock ej kunde göra sitt inflytande gällande gentemot Metternich och Talleyrand. — 3. H. von S., 1854—1927, tysk generalkvartermästare vid l:a världskrigets början, sedan armékårchef och slutligen krigsminister 1916 —18. Stein, Gertrude, 1874—1946, nordamerikansk författarinna med starkt personlig, experimenterande stil, som haft stor betydelse för den amerikanska litteraturen. Från 1902 var hon verksam i Paris, där hon särskilt under åren före l:a världskrigets utbrott var medelpunkten i en krets radi