H3i rige, var antalet strejker 102 och de därav berörda anställdas antal 229 248. Genom konflikter (strejker, lockouter och trakasserier) förlorade arbetsdagar under senare år: 1939: 129 198, 1940: 68 716, 1941: 99 408, 1942: 35 576, 1943: 27 946, 1944: 229 496, 1945: 11 311 193, 1946: 26 425, 1947: 52 348, 1948: 104 139, 1949: 21 000, 1950: 41 000, 1951: 531 000, 1952: 79 000, 1953: 582 000 och 1954: 24 000. Stre'litz, se Mecklenburg. Strelfser el. strelitser, livvakt åt tsaren, som upprättades 1550 och hade stort politiskt inflytande. Ett revoltförsök av S. mot Peter den store medförde deras upplösning 1698. Streptomycfn, ett ämne, som bildas av strålsvam-pen Actinomy'ces grfseus och som har en kraftigt hämmande inverkan på vissa bakteriers tillväxt. På grund härav används S. ibland med framgång mot vissa former av tuberkulos samt mot tyfus och pa-ratyfus. Stre'sa, stad vid Lago Maggiore och Simplon-banan i n. Italien. 2 600 inv. Kurort. Stre'sakonferensen hölls i Stresa 11/4—14/4 1935 mellan England, Frankrike och Italien. Tysklands upprustning fördömdes såsom stridande mot Versaillesfreden. Stresafronten sprängdes emellertid redan s.å. genom det tysk-brittiska flottavtalet och Italiens angrepp på Abessinien (Etiopien). Stresemann, G., 1878—1929, tysk politiker och industriidkare. S. var ledare för den national-libe-rala riksdagsgruppen. Han var aug.—nov. 1923 utrikesminister och rikskansler och kvarstod såsom utrikesminister till sin död. S. arbetade med framgång för uppgörelse med de allierade i skadestånds-frågan och för Tysklands upptagande i NF. Han fick jämte Briand Nobels fredspris 1926. Stretfo, it., mus., påskyndat (tempo). Striberg, betydande järnmalmsfält nära staden Nora, v. Västmanland. Stric'to sen'su, lat., i sträng mening. Stridsberg. — 1. G. S., 1877-—1943, skriftställare och journalist, var sedan 1901 medarbetare i Svenska Dagbladet. — 2. E. R. S., 1884—1949, konsultativt statsråd i Tryggers ministär 1923—24, generaldirektör och chef för riksräkenskapsverket 1926—45, ordf, i krisrevisionen 1940—41. Stridsfartyg indelas i slagfartyg (slagskepp och slagkryssare), kryssare, flygplansfartyg, övervat-tenstorpedfartyg (flottiljledare, jagare, torpedbåtar), ubåtar, kustpansarfartyg, minfartyg, ubåts-jagare och minsvepare m.fl. Stridsgaser, se Gaskrig. Stridsropet, veckotidning, utgiven av Frälsningsarmén sedan 1883. Stridsvagnar, dragna av hästar och på sidorna försedda med horisontellt ställda liar, användes i de forntida krigen, särskilt i österlandet. Numera används S. som benämning på starkt pansrade, vanligen med kanoner el. kulsprutor bestyckade motorfordon, som under benämningen tanks började användas under l:a världskriget. De är framdrivna på kedjeband så att de med egen kraft kan ta sig fram uppför sluttningar, över diken, genom skogig terräng m.m., och används framför allt för att vid anfall bereda vägen för infanteriet. På senare tid har man konstruerat mycket stora S. och även små typer med stark fart. Samtidigt har man emellertid genom konstruerandet av effektivare antitankkano-ner sökt minska S:s betydelse. Strijdom [strej'dåm] el. Strydom, Johannes, f. 1893, advokat, ultranationalistisk politiker i Sydafrikanska unionen. Premiärminister efter Malans avgång 1954. Strikt, stram, sträng, noggrann. Striktu'r, förträngning, t.ex. av urinröret, matstrupen etc. Str Strindberg. — 1. J. August S., 1849—1912, för-fattare. S. tillbragte sin barndom och uppväxttid under svåra förhållanden. I två repriser studerade han vid Uppsala universitet. Han drog sig sedan fram som journalist samt var en tid amanuens vid kungliga biblioteket. Som författare slog han igenom med Röda rummet, som utkom 1879, en skildring av livet i artistiska och litterära kretsar i Stockholm. Den hänsynslösa uppriktighet, skarpa satir och demokratiska grundåskådning, som utmärkte denna bok, gjorde den till en uppseendeväckande litterär händelse. På den kulturhistoriska novellsamlingen Svenska öden och äventyr följde 1884 novellsamlingen Giftas, vilken ådrog författaren ett tryckfrihetsåtal på grund av ett anfall på nattvardsläran och vissa uttalanden angående sexuell återhållsamhet, vilka ansågs an-stötliga. S. blev emellertid frikänd. Bland de följande arbetena märks den realistiska romanen Hemsöborna och det naturalistiska dramat Fröken Julie. S. vistades denna tid mycket på resor. Han sysslade en hel del med alkemistiska experiment. Tidtals var han knappast normal. Han ansåg sig förföljd, hyste ångest för obekanta makter etc. En del arbeten från denna tid, Inferno, Till Damaskus m.fl., bär tydligt prägel av bristande sinnesjämvikt. S. skrev sedermera flera historiska skådespel, bl.a. Gustav Vasa och Erik XIV. Dödsdansen är en skakande äktenskapstragedi. S. skrev vidare sagospelet Svatt e v i t och det på folkmotiv byggda skådespelet Kronbruden. Hans dragning åt mystik kom honom denna tid (kring 1900) att se kristendomen i ett mera försonande ljus. I början av 1900-t. utgav S. Svarta fanor, en nyckelroman med våldsamma anfall på kända personer, av vilka en del hörde till författarens vänner. Boken blev inledningen till en del skrifter, vilka invecklade honom i en våldsam polemik med Heidenstam, Sven Hedin m.fl. S. intog nu en mera klart radikal ståndpunkt från att förut särskilt under påverkan av Nietzsche ha anslutit sig till ett antidemokratiskt övermän-niskoideal. På hans 63-årsdag överlämnades till honom en insamlad nationalgåva, delvis som demonstration på grund av hans partitagande, delvis som hyllning för hans författarskap. S:s styrka var hans vakna kritik och kärlek till sanningen, sådan han såg den. Hans svaghet var hans oförmåga att vid sitt sanningssökande frigöra sig från personliga känslor. Hans omdöme var ibland bristfälligt; hans förmåga att intensivt skildra känslobetonade konflikter var däremot överlägsen. Få har som han kunnat ge egg åt hatet och klang åt vreden. En överlägsen naturlig formtalang och en kärv humor gjorde hans framställning intresseväckande, även om han då och då vårdslösade det formella. Som dramatisk diktare är han utan jämförelse vår främste, och det är framför allt som sådan han slagit igenom i kulturländerna. Speciellt i Tyskland blev han efter l:a världskriget mycket uppskattad. Hans sönderslitna och oroliga ande fann här särskilt gensvar hos efterkrigstidens till bristning spända nerver. — 2. Tore S., f. 1882, bildhuggare, som bl.a. utfört Järntorgsbrunnen i Göteborg och skulpturen Crocus i Stockholms stadshusträdgård. — 3. Axel S., f. 1910, brorson till S. 1, dramatiker, kulturjournalist. Bland S:s dramer märks Stunder av nåd (1946) och Festen snart förbi (1950). Strindlund, G., f. 1890, politiker, tillhörande bondeförbundet. S. var socialminister juni—sept. 1936 och medlem av andra kammaren 1921—41. Han var 1938—39 kommunikationsminister. Chef för skogsstyrelsen 1941—54. Stringendo [-dsjen'då], it., mus., med tilltagande hastighet.