stå omordentliga tillfällen sammankallas för att omedelbart rannsaka och döma svårare förbrytare. En av S. avkunnad dom går omedelbart i verkställighet. Ofta döms till dödsstraff. Stångebro, plats numera införlivad med Linköping. Vid S. stod 1598 en avgörande drabbning mellan hertig Karl och konung Sigismund, i vilken konungen blev besegrad. Nederlaget innebar för Sigismund förlusten av den svenska tronen. Stångjärn, i stångform hamrat el. valsat smidbart järn. Med S. avses understundom smidbart järn överhuvudtaget. Stångpiska, se Hårpiska. Stångån, sydsvensk flod. Upprinner i sydligaste Östergötland, rinner i en stor båge åt sö. in i Småland, flyter i nordlig riktning genom sjön Åsunden i sö. Östergötland och utfaller i sjön Roxen. Längd 185 km. Ståthållare, under medeltiden benämning på vissa höga ämbetsmän, vilka vanligen var konungens ställföreträdare i någon del av landet. I Sverige ersattes denna titel med landshövdingtiteln i regeringsformen av år 1634. Städernas allmänna brandstodsbolag grundades 1828 och försäkrar fast egendom mot brand. S. har flera dotterbolag, som driver andra slag av försäkringsrörelse. Städjan, fjälltopp i n. Dalarna. Når 1 130 m ö.h. Städjepenning, se Städsel. Städsel el. städjepenning, en handpenning, som husbonden enligt legostadgan skulle erlägga till tjänaren vid uppgörandet av legoavtalet för att detta skulle äga bindande kraft. Stäkeborg, se Stegeborg. Stäket, se Almarestäket och Baggensstäket. Ställdalen, industrisamhälle i v. Västmanland. I S. finns pappersbruk, sulfitfabrik samt masugn. Ställverk. — 1. Se Elektrisk kraftstation. — 2. S. benämns inom järnvägsdriften apparater, med vilkas tillhjälp växlar omläggs och förreglas samt signalinrättningar sköts. Flertalet S. i Sverige är mekaniska, dvs drivs med handkraft (i regel utomhus placerade vevapparater). Även elektriska S. finns dock vid vissa större stationer. Ljudet och vågorna från en stämgaffel fortplantar sig till och försätter en annan stämgaffel i svängning. Stämgaffel, en med skaft försedd, i U-form böjd stålstav, som, då dess skänklar försätts i svängningar, ger en bestämd ton. Används dels inom musiken vid tonangivning och vid stämning av instrument, dels för vetenskapliga ändamål. Stämning, se Process. Stämpelpapper, papper, försett med offentligt märke, vilket anses representera en viss penningsumma. Dylika papper används av domstolar och andra myndigheter, som har att utfärda handlingar, vilka enligt särskilt stadgande skall stämpelbe-läggas. Ofta används emellertid vanligt papper vid 1138 utfärdande av dylika handlingar, vilket i stället förses med s.k. beläggningsstämplar. Ex. på enskilda handlingar, som skall stämpelbeläggas, är: aktiebrev, köpebrev och andra handlingar, innehållande överlåtelse av fast egendom samt äktenskapsförord. Arvs- och gåvoskatt uttas medelst stämpel-beläggning av bouppteckning resp, gåvobrev. Stämpling, märkning av träd, som skall avverkas. Även beteckning för lyftande av arbetslöshetsunderstöd. Ständ'chen, ty., serenad, musikstycke, som utförs för att uppvakta en person. Ständermöten, en i Sverige fordom använd benämning på ständernas (ståndsrepresentanternas) riksdagar, utskottsmöten och landskapsmöten. Ständiga utskott. Riksdagens ständiga utskott är tio och tillsätts inom sex dagar efter riksdagens öppnande. S. är: utrikes-, konstitutions-, stats-, be-villnings- och bankoutskotten, de tre lagutskotten, jordbruksutskottet och det allmänna beredningsutskottet. Stängningstid, se Arbetslagstiftning. Stäpp, vidsträckt, trädlös, gräsbevuxen slätt i torrare klimat, ofta med saltimpregnerad jord (saltstäpp) och då icke lämplig för odling. S. bildar övergångsformer till öknen. Stäpper förekommer under olika namn. De kallas t.ex. i Sydamerika savanner, llanos och pampas, i Nordamerika prärier och i Ungern pustor. Stäpphöns (Pteroc'les) är en fågelfamilj hörande till hönsfåglarna. Snabba flygare, som bebor stäpper och öknar. Fröätare. Tarserna är korta och fjäderklädda. Stäpphönan (Syrrhaptes para-doxus) är av ungefär en duvas storlek. Den är sand-färgad med svarta tvärband på ryggen. Från hemlandet i Asien utvandrar den vissa år i stora skaror, som stundom även nått vårt land, t.ex. 1863 och 1888. Stärbhus, dödsbo, sammanfattningen av en avliden persons tillgångar och skulder; en avliden persons arvingar. Stärkelse, kolhydrat, vars procentuella sammansättning anges av formeln CgHioOs men vars mo-lekylarvikt ej är säkert känd. S. förekommer i stor utsträckning i växtcellerna, framför allt i frön och rotknölar. S. är ett lent, rent vitt pulver, som varken löser sig i vatten, i alkohol el. i eter. Vid kokning med vatten sväller stärkelsekornen och sprängs sönder, varvid ett klister bildas, varjämte en del av S. går i lösning. S. igenkänns lättast därpå, att en S-lösning färgas starkt blå av fri jod. Vid upphettning av S. till 200° bildas dextrin. Kokas S. med utspädda syror bildas glykos. Under inverkan av vissa enzym övergår S. till maltos. — S. är ett av människans viktigaste födoämnen. Särskilt förekommer S. i stor utsträckning i sädesslagen och i potatis m.m. S. används därjämte till stärkning av kläder, vid framställning av stärkelsegummi, som klister m.m. — Fabriksmässigt framställs S. i första rummet av potatis, vete, majs och ris. Vid framställning av S. ur potatis —• sådan S. förekommer i handeln som potatismjöl och potatisgryn — finrivs potatisen, varefter massan siktas under behandling med vatten. Stärkelsekornen passerar sikten, medan de återstående cellfragmenten stannar kvar. Den härvid erhållna produkten renas därefter genom uppslamning med vatten, varvid stärkelsekornen först sjunker till botten. Ur vete framställs S. därigenom, att av vetemjöl och vatten knådas en deg, som därefter ytterligare knådas med rinnande vatten, varvid stärkelsen följer med vattnet, medan en klibbig massa, gluten*, bestående av proteinämnen, stannar kvar. Stärkelsesocker el. potatissocker, glyko's, framställs ur stärkelse. Jfr Druvsocker. Stödjerötter, styltrötter*.