”55 en statsvälvning och förde sedan styrelsen i den upplysta despotismens anda. Hans livliga kulturella intressen gjorde hans regering till en märkestid för konst och litteratur. Under Gustav IV Adolf (1792—1809) indrogs S. i det napoleonska världskriget, vilket indirekt bidrog till att Finland förlorades till Ryssland. Missnöjet med Gustav Adolfs styrelse medförde hans avsättning genom en statskupp 1809. Hans efterträdare Karl XIII (1809 —18) var en föga betydande regent och styrelsen fördes i själva verket under hans senare regeringstid av kronprinsen Karl Johan, vilken som konung kallades Karl XIV Johan (1818—44). S. erhöll genom honom Norge, vilket land i union förenades med S. 1814. Under den följande tiden genomgick S. en fredlig utveckling, karakteriserad av en fortskridande demokratisering på det politiska området. Regeringen fördes under de följande monarkerna, Oskar I (1844—59), Karl XV (1859 —72), Oskar II (1872—1907), Gustav V (1907—50) och G u s t af VI Ad olf (från 1950), utan svårare inre slitningar. En representationsform genomfördes 1866 under jämförelsevis lugna former. Förhållandet till Norge medförde däremot ständiga konflikter, vilka utmynnade i unionens upplösning 1905. Sveriges akademikers centralorganisation, förkortat SACO, sammanslutning av olika fackliga organisationer för akademiskt utbildade, bl.a. läkare, tandläkare och jurister. 1954 var 37 organisationer med 39 000 medlemmar anslutna. S. tillkom 1947. Sverige-Amerikastiftelsen bildades 1919 och har till uppgift att främja det kulturella utbytet mellan Sverige och USA. S. utdelar 20—30 stipendier årligen. Sveriges advokatsamfund stiftades 1887 och är en sammanslutning av jurister, som driver advokatverksamhet. Fem års praktisk utbildning krävs för medlemskap. Styrelsen kan utesluta ledamot. Sådant beslut kan överklagas i högsta domstolen. Endast ledamot av S. får använda titeln advokat. Sveriges allmänna exportförening bildades år 1887 för att ”genom lämpliga anordningar underlätta och verka för avsättning i utlandet av svenska produkter”. Den omfattar bl.a. en informationsavdelning, en kreditupplysningsavdelning, marknadsundersöknings-, organisations- och importutred-ningsbyråer samt förlag och tidskriftsavdelning, som bl.a. utger tidskriften ”Svensk utrikeshandel” (före 1941 benämnd ”Svensk Export”) och vissa tidskrifter på främmande språk. S. har även upprättat ett särskilt handelsbibliotek. Sveriges allmänna folkskollärarförening bildades 1880 och har till uppgift att arbeta för förbättring av lärarnas ställning och för folkskoleväsendets utveckling. Sveriges allmänna handelsförening, se Sveriges köpmannaförbund. Sveriges allmänna konstförening bildades 1886 genom sammanslagning av Konstföreningen i Stockholm (grundad 1832) och Föreningen för nordisk konst (bildad 1848). S. har till uppgift att söka höja konstintresset, anordnar utställningar och inköper konstverk, vilka utlottas till medlemmarna. Sveriges allmänna lantbrukssällskap, se Kooperation. Sveriges allmänna sjöfartsförening grundades 1903 med uppgift att främja den svenska sjöfartens utveckling. S. har organiserat livräddningsstationer samt tagit initiativet till stormvarningssignalerna. Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) är huvudorganisation för den syndikalistiska fackföreningsrörelsen. Den bildades 1910 och hade 1951 ca 19 500 medlemmar, fördelade på 502 lokala samorganisationer. Med S. förenades år 1938 syn- Sve dikalistiska arbetarfederationens (SAF) 1 300 medlemmar. S. är ansluten till Internationella arbetarassociationen. S. utger bl.a. ”Dagstidningen Arbetaren”. Sveriges blåbandsförening (SBF), en år 1886 efter anglosaxiskt mönster bildad, religiöst orienterad nykterhetsorganisation. Den första blåbands-föreningen bildades dock redan 1883. Medlemsantalet var 1952 24 276 äldre, fördelade på 606 föreningar, och 2 860 yngre, fördelade på 90 avdelningar. Sveriges centrala restaurangaktiebolag (Riks-Sara), statligt bolag, som bildades 1945. Aktiekapital 5 milj, kr 1956. I S. ingår de tidigare distrikts-restaurangbolagen som dotterbolag. Sveriges centralförening för idrottens främjande, se Idrottsorganisationer. Sveriges filatelistförening är sedan 1900 namn på den 1886 bildade Stockholms frimärkssamlareför-ening. Sveriges fjäderfäavelsförening bildades 1898 och utgör en sammanslutning av lokala föreningar. S. utger en tidskrift. 26 länsföreningar är anslutna. Sveriges folkbiografer, aktiebolaget, förmedlar alla slags inventarier för samlingslokaler och biografer såsom fåtöljer, talarstolar, ridå- och biografmaskiner m.m. samt förmedlar och producerar kort-och spelfilm. Ägs av Folkets Husföreningarna, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, IOGT och Nationaltemplarorden. Sveriges förenade konservfabriker, aktiebolaget, Göteborg, grundades 1898. Aktiekapital 3,6 milj, kr 1956. S. har fabriker för fisk-, grönsaks- och köttkonservering på flera platser, framför allt vid västkusten. Sveriges förenade studentkårer, förkortat SFS, bildades 1921 och är en sammanslutning av de olika studentkårerna i landet. S. utger Svensk studentkalender. Sveriges förenade trikåfabriker, aktiebolaget, i Borås, grundades 1913. Aktiekapital 15,1 milj, kr 1956. Sveriges författareförening bildades 1893 i syfte att främja de svenska författarnas ekonomiska intressen. Sveriges försvarsväsen. Konungen är högste befälhavare över rikets krigsmakt. Ärenden rörande krigsmakten handläggs under konungen i försvarsdepartementet. Den direkta ledningen av krigsmakten i såväl fred som krig utövas under kungl. maj:t av en överbefälhavare, vilken tillsammans med cheferna för de tre försvarsgrenarna, armén, marinen och flygvapnet, bildar militärledningen. Inom denna är överbefälhavaren ensam beslutande men för-svarsgrenscheferna har reservationsrätt. — överbefälhavaren biträds av ett högkvarter, i vilket bl.a. ingår försvarsstaben, arméledningen, marinledningen, flygledningen samt vissa gemensamma förvaltningsmyndigheter och anstalter. — I försvarsstaben, som står under befäl av chefen för försvarsstaben, utarbetas planer för krigsmaktens användning samt handläggs ärenden av för försvarsväsendet gemensam natur. — Armén står under ledning av chefen för armén, som biträds av arméledningen. I denna ingår arméstaben, centrala värnpliktsbyrån, riks-hemvärnschefen och arméförvaltningen. Under arméchefen lyder sju militärområden (I.—VII.), vart och ett med militärbefälhavare, militärbefälsstab och ett växlande antal truppförband. Sammanlagt finns: 18 infanteriregementen (varav 1 cykel- och 4 pansarinfanteriregementen), 1 kavalleriregemente och en självständig skvadron, 4 pansarregementen, 7 artilleriregementen och 2 -kårer, 3 luftvärns-regementen och 4 -kårer, 3 ingenjörkårer, 1 signalregemente med 2 detacherade kompanier, 4 träng-regementen samt 1 detacherat kompani med 2 in-