Sve tendenturkompanier. I territoriellt hänseende är ett militärområde indelat i försvarsområden. — Marinen står under ledning av chefen för marinen, som biträds av marinledningen. I denna ingår marinstaben, kustartilleriinspektionen och ett antal tjän-stegrensinspektörer samt marinförvaltningen. Under marinchefen lyder kustflottan, kustartilleriet och sex marindistrikt, vart och ett med marindi-striktschef, marindistriktsstab och ett växlande antal lokalstyrkor, depåer, örlogsvarv m.m. Flottan — här inbegripet såväl kustflottan som lokalstyrkorna — består av: pansarskepp, kryssare, jagare, torpedbåtar, ubåtar, minsvepare samt vissa andra fartyg, sammanlagt över 100 stridsfartyg. Kustartilleriet består av 3 regementen, 1 kår och 1 detache-ment. — Flygvapnet står under ledning av chefen för flygvapnet, som biträds av flygledningen. I denna ingår flygstaben, luftbevakningsinspektionen, inspektören för säkerhetstjänsten, flygöverläkaren och flygförvaltningen. Under flygvapenchefen lyder fem flygbasområden samt fyra flygeskadrar med eskaderchef, eskaderstab och tre till fyra flygflottiljer. Sammanlagt finns 1 spanings-, 4 attack-och 11 jaktflottiljer samt 1 flygbaskår. — Utöver vad som ovan nämnts lyder under de olika för-svarsgrenscheferna skolor och utbildningsanstalter m.m. samt under chefen för armén hemvärnet och under chefen för marinen sjövärnskåren. — Tjänstetiden för de värnpliktiga är fr.o.m. 19 :e t.o.m. 47 :e levnadsåret. Tjänstgöringstiden är för huvuddelen 360 dagar, fördelade på en första tjänstgöring om 270 dagar samt två repetitions- och en efterutbildningsövning om vardera 30 dagar. Den som utbildar sig till läkare, apotekare, ingenjör el. veterinär kan åläggas ytterligare 180 dagars utbildning. Värnpliktig, som uttas till underofficers- el. officersutbildning, fullgör 180 respektive 360 dagar mer än övriga värnpliktiga. Utöver detta kan den värnpliktige åläggas fullgöra en el. flera beredskaps-övningar av 270 dagars längd inom 1 år och 9 månader efter den första tjänstgöringens avslutande. Sveriges geologiska undersökning, förkortat SGU, ett statens ämbetsverk, grundat 1858, som har till uppgift att geologiskt undersöka, kartlägga och beskriva vårt land samt bedriva malmletning. Personalen består av en chef (överdirektör) och ett tiotal ordinarie statsgeologer samt biträdande och extra geologer. Sveriges godtemplares ungdomsförbund (SGU) är en år 1906 bildad sammanslutning inom IOGT. Antalet avdelningar utgjorde 1952 305 med ca 18 500 medlemmar. Sveriges handelskalender, se Handelskalender. Sveriges hantverksorganisation, se Hantverksförening. Sveriges husmodersföreningars riksförbund, se Husmodersföreningar. Sveriges industriförbund bildades 1910 och har till uppgift att verka för den svenska industrins utveckling. Särskilt i politiska frågor, vilka rör industrin, har S:s verksamhet varit av betydelse. S. har även anordnat utställningar, sökt sprida kännedom om moderna arbetsmetoder m.m. Till S. hör AB Industribyrån, som lämnar råd i organisatoriska frågor. Sveriges kommunaltjänstemannaförbund, en 1936 stiftad opolitisk riksorganisation av tjänstemän, anställda i svensk kommunalförvaltning el. hos annan offentlig myndighet. Sveriges kommunistiska parti uppstod 1921, då det 1917 bildade vänstersocialistiska partiet sprängdes. Majoriteten bildade S., under det att minoriteten bibehöll beteckningen vänstersocialistiska partiet till 1923, då detta uppgick i Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. S. var till 1924 anslutet till kommunistiska internationalen, vilken styrdes 1156 från Moskva. Detta år skedde en brytning mellan de ledande inom partiet, Z. Höglund och Fredrik Ström, och den internationella ledningen, som fordrade detaljerad bestämmanderätt över partiet. Den moskvatrogna fraktionen, som leddes av K. Kilbom och N. Flyg, bibehöll partibeteckningen S. med tillägget ”sektion av kommunistiska internationalen” och som huvudorgan Folkets Dagblad Politiken. Den av Höglund ledda fraktionen kallade sig enbart S. och upprättade tidningen Den Nya Politiken. 1926 anslöt sig detta parti till Sveriges socialdemokratiska arbetarparti; dess tidning hade upphört utkomma i dec. 1925. 1929 inträdde en ny sprängning inom S. Majoriteten under Kilbom och Flyg uteslöts ur internationalen samt kallade sig Sveriges socialistiska parti och behöll partiets huvudorgan. Minoriteten under Sillén och Linderot fortsatte under beteckning S., sektion av kommunistiska internationalen, och utger tidningen Ny Dag. Vid riksdagsmannavalet 1948 erhöll S. 241000 röster, 1952 164194 röster och 1956 194 017 röster. Sveriges kontoristförening, som bildades 1888 och är en yrkesförening av manliga kontorister, har till uppgift att bevaka medlemmarnas intressen, understödja dem, som råkat i oförvållad nöd etc. En liknande kvinnlig förening bildades 1903 (Kvinnliga kontorist- och expeditföreningen). På flera platser i Sverige finns motsvarande självständiga föreningar (t.ex. Göteborgs kontoristförening, bildad 1892). För åstadkommande av samarbete mellan föreningarna har bildats Svenska kontoristförbundet, vilket utger Tidskrift för Sveriges kontorister. Sveriges Kreditbank AB grundades 1923 under namnet Jordbrukarbanken. Nuvarande namn 1951. Aktiekapital 60 milj. kr. Svenska staten innehar aktiemajoriteten. S. övertog 1945 Göteborgs folkbank. Sveriges köpmannaförbund bildades 1918 genom sammanslagning av Sveriges allmänna handelsförening och Sveriges minuthandlares riksförbund. S. har till uppgift att tillvarata köpmäns och industri-idkares intressen och verka för handelns höjande. Sveriges lantbruksförbnnd, se Kooperationen. Sveriges liberala parti bildades 1923 av en minoritet inom Frisinnade landsföreningen, som ej ville uppföra krav på totalt rusdrycksförbud på partiets program. S. uppgick 1934 i Folkpartiet. Sveriges litografiska tryckerier, aktiebolaget, (Esselte), grundades 1913. Aktiekapital 43 395 000 kr 1956. Till S. hör flera företag i tryckeribranschen, bokförlaget P. A. Norstedt och Söner etc. Sveriges läkarförbund (före 1919 Allmänna svenska läkarföreningen), sammanslutning av svenska läkare, vars styrelse har sitt säte i Stockholm. S. består av lokala läkarföreningar, till vilka de enskilda medlemmarna är anslutna. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bildades 1945 genom omorganisation av Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. S. sköter den allmänna väderleks-, stormvarnings- och issignal-tjänsten. Utsänder väderleksrapporter. Sveriges minuthandlares riksförbund, se Sveriges köpmannaförbund. Sveriges officiella statistik, sammanfattande benämning på flertalet statistiska publikationer, vilka regelbundet offentliggörs genom statens försorg. Sveriges pomologiska förening bildades 1900 och har till uppgift att verka för fruktodlingens främjande. Föreningen utger flera tidskrifter. Sveriges privatanställdas pensionskassa, se Svenska personal-pensionskassan. Sveriges redareförening grundades 1906 och har att tillvarata medlemmarnas intressen, bl.a. som arbetsgivare. Till S. var 1953 203 rederier anslutna. Sveriges rikes lag, den sedan 1734 gällande lagboken.