Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sveriges riksbank
- Sveriges riksidrottsförbund
- Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
- Sveriges socialdemokratiska vänsterparti
- Sveriges socialistiska parti
- Sveriges statskalender
- Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (SSUH)
- Sveriges tandläkareförbund
- Sveriges utsädesförening
- Sveriges vapen
- Sverker, 1. Sverker (I) (svensk konung)
- Sverker, 2. Sverier (II) (svensk konung)
- Sverkerska ätten
- Sverre Sigurdsson
- Svetsning
- Svett
- Svetteduk
- Sviar
- Swift, J.
- Svimning
- Svin
- Swinburne, Algernon Charles
- Svinbådan
- Svindel
- Svindjur
- Swindon
- Swinemünde
- Svinesund
- Svinfylking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svi
”57
Sveriges riksbank, se Riksbanken.
Sveriges riksidrottsförbund är en
centralorganisation för svenska gymnastik- och
idrottsföreningar. S. är uppdelat i special- och distriktsförbund.
S. omfattade 1956 9 572 föreningar med ca 880 000
medlemmar.
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti, se
Socialdemokrati.
Sver(i)ges socialdemokratiska ungdomsförbund
bildades 1917, då förra socialdemokratiska
ungdomsförbundet anslöt sig till vänstersocialisterna för att
sedan övergå till kommunisterna. Antalet
medlemmar uppgick 1953 till 90 000 fördelade på 1 800
ungdomsklubbar. S. utger tidningen Frihet.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, se
Vänstersocialister.
Sveriges socialistiska parti, se Sveriges
kommunistiska parti.
Sveriges statskalender, se Statskalender.
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund (SSUH) bildades år 1896. Det verkar bland
ungdomen vid universitet och andra högskolor,
läroverk, flickskolor, seminarier, folkhögskolor och
andra liknande läroanstalter. Förbundet hade 1954
5 408 medlemmar.
Sveriges tandläkareförbund bildades 1908 och
har till uppgift att främja tandläkarkårens
intressen.
Sveriges utsädesförening bildades 1894 ur en del
äldre liknande föreningar. Till S. hör Svalövs
för-ädlingsanstalt för lantbruksväxter.
Sveriges vapen, se Riksvapnet.
Sverker, svenska konungar. — 1. S. (I), den
äldre, d. 1156, en storman från Östergötland, vilken
efter den Stenkilska ättens utslocknande på 1120-t.
lyckades bli erkänd som konung. S. arbetade
framför allt på att organisera kyrkan. Flera kloster
an-lades på hans tid. Han mördades enligt sägen av en
tjänare, då han var på väg till julottan. — 2. S. (II),
den yngre, d. 1210, sonson till föregående. S. blev
1196 konung i Sverige. Han blev fördriven efter ett
nederlag vid Lena 1208 i strid med Erik Knutsson,
som understöddes av danskarna.
Sverkerska ätten, svensk konungaätt, vilken
omväxlande med den Erikska ätten innehade Sveriges
tron 1130—1222. Jfr Sverker.
Sverre Sigurdsson, 1151—1202, norsk konung,
sedan han som anförare för birkebeinarna* i strider
1177—84 besegrat konung Magnus Erlingsson.
Svetsning, sammanfogning av metallstycken, som
vid hög temperatur pressas mot varandra. S. kan
utföras t.ex. på smidesjärn. Däremot övergår
tackjärn alltför hastigt vid upphettning i flytande
tillstånd, för att man skall kunna sammansvetsa
tack-järnsstycken. Vid S. använder man sig av
acetylen-el. vätgaslåga. Fogens styrka är något mindre än
det osvetsade järnets. S. kan även utföras så, att
mellan ytorna gjuts flytande metall, som smälter
ytorna och efter stelnandet sammanhåller styckena.
Jfr även Elektrisk svetsning.
Svett, vätska, som avsöndras av svettkörtlarna
och som innehåller koksalt och urinämne m.m. De
fasta beståndsdelarna uppgår till ungefär 1 %. Jfr
Fotsvett.
Svetteduk, en duk, med vilken den dödes ansikte
övertäcktes vid begravningar hos judarna. Den S.,
som användes vid Jesu begravning, förekommer på
flera ställen inom katolska kyrkan som relik.
Sviar, isländska, svear.
Swift [so-ift'], J., 1667—1745, engelsk författare,
född på Irland. S. har vunnit världsrykte för sin
mästerliga allegoriska satir över dåtida engelska
samhällsförhållanden, Gullivers resor. S.
var även ivrigt verksam som politisk pamflettist och
utövade ett oerhört inflytande på sin tids politiska
och litterära liv. Efter 1714 var S. bosatt i Dublin,
där han utgav flera uppmärksammade artiklar om
de irländska missförhållandena.
Svimning beror som regel på nedsatt
blodtillförsel till hjärnan, vilket medför medvetslöshet.
Personen bleknar av, det svartnar för ögonen.
Slutligen inträder medvetslöshet. S. hävs el. motverkas
genom att huvudet placeras lågt. Hjälper ej detta,
har medvetslösheten vanligen någon allvarligare
orsak. Är det fråga om en äldre person, bör man
tänka på hjärnblödning.
Svin, se Svindjur.
Swinburne [so-in'bön], Algernon Charles, 1837
—1909, engelsk skald och litteraturkritiker. S.
anslöt sig närmast till prerafaeliternas grupp. I sin
diktning bröt han med den engelska
konventiona-lismen, som han föraktade. Hans dikter väckte en
oerhörd uppmärksamhet, delvis på grund av den
frigjorda åskådning, han företrädde, det förakt för
religion och den sensualism, han gav uttryck åt.
Hans överlägsna versbehandling med dess graciösa
elegans är i engelsk diktning ouppnådd, men
intrycket störs ofta av hans översvallande ordrikedom.
Till S:s bästa arbeten räknas den lyriska tragedin
Atalanta i Kalydon, den episka dikten
Tristram of Lyonesse samt diktsamlingen
Poems and Ballads.
Svinbådan, grund i Kattegatt, utanför Höganäs.
Svindel, se Yrsel.
Vildsvin.
Svindjur (Su'idae), en grupp bland klövdjur.
Kindtänderna är knöliga. Nosen är utdragen till ett
tryne. Kroppen är glest beklädd med borst.
Ungarna är som regel fläckiga el. strimmiga. Till S. hör
flera släkten i gamla och nya världen. Till
svinsläktet (Sus) hör vildsvinet (S. scrofa
ferus), som finns i stora delar av Europa, Asien och
n. Afrika. Det har kroppen beklädd med mörka
borst. Från vildsvinet anses våra tama svinraser
härstamma. Bland de tama raserna märks den stora
vita engelska rasen som i Tyskland kallas vita tyska
ädelsvinet samt svensk lantras. I Sverige finns båda
raserna och ungefär en tredjedel tillhör svensk
lantras och två tredjedelar vita engelska rasen.
Swin'don [so-in'dön], stad i s. England. 69 760
inv. 1954. Stora järnvägsverkstäder.
Swinemün'de, stad i nv. Polen, vojevodskapet
Szczecin (f.d. preussiska provinsen Pommern),
belägen på ön Usedom vid Oders mynningsarm
Swi-ne. 5 700 inv. 1946. S. är Stettins uthamn och
starkt befäst. Tillhör sedan 1945 Polen. Polska
namnet är Swinoujscie.
Svinesund, vik av Kattegatt på gränsen mellan
Sverige och Norge. En bro över S. blev färdig 1942.
Svinfylking, en kilformig slagordning, som första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1185.html