Säl givande fångst. Nära besläktad med S. är sjöelefanten. Sälbisam, benämning på päls av bisamråtta. Säldjur, se Rovdjur och Sälar. Sälen, by i v. Dalarna. I S. upphanns Gustav Vasa av från Mora utsända skidlöpare, vilka förmådde honom att återvända dit (1521). I byn är uppfört ett Gustav Vasa-monument. S. är numera vintersportort och utgångspunkten för det årligen anordnade Vasaloppet. Sälg (Salix), pil, vide, ett artrikt släkte, som tillhör familj Salica'ceae. I allmänhet är arterna buskar. De blommar på bar kvist. Hanbuskarna har gula hängen, honbuskarna silverfärgade. Blommande sälgkvistar kallas i en del trakter palmer. Flera arter och hybrider finns i tempererade och kalla trakter. I fjälltrakterna förekommer en del S.-arter högre upp än andra buskarter t.ex. dvärgvide (S. herbacea) och p o 1 a r v i d e (S. polaris). I backar och lövängar i vårt land är vanlig s ä 1 g (S. caprea) allmän. Av andra arter märks skörpilen (S. frag'ilis), som har bräckliga grenar, korgpilen (S. viminalis), som odlas för erhållande av material till korgflätning o.d., och tårpilen (S. babylo'nica och S. elegantiss'ima), som odlas i parker. Sällskapet el. Stora sällskapet i Stockholm grundades 1800 och är en sammanslutning framför allt av affärsmän för sällskaplig samvaro. Sällskapet Idun, se Idun. Sällskapet Pro Patria, se Pro Patria. Sällskapshundar, se Hundraser. Sällskapsöarna, en till Frankrike hörande ögrupp i ö. Polynesien, Stilla havet, belägen mellan Samoa-öarna i v. och Tuamotuöarna i ö., bestående av 14 öar, tillsammans 1 650 km2 med 30 500 inv. 1951. Största ön är Tahiti* (Otaheiti). De flesta av öarna är bergiga och skogbevuxna med branta kuster. Klimatet är jämnt och milt. Vegetationen är mycket rik. Brödfruktträd, kokospalm, vanilj, pisang, bomull och kaffe m.m. Invånarna tillhör en av de vackraste bland Polynesiens stammar. De har visat stor mottaglighet för europeisk civilisation. Skickliga skeppsbyggare. — S. upptäcktes av Cook på 1760-t., som gav dem namn efter engelska veten-skapssällskapet (Royal Society). Sällsynta jordmetaller kallas en grupp ytterligt sällsynta, varandra mycket närstående metalliska grundämnen, nämligen Skandium, Yttrium, Lantan, Praseodym, Neodym, Samarium, Europium, Gado-linium, Terbium, Dysprosium, Holmium, Erbium, Tulium, Ytterbium och Lutetium. Flera av dessa grundämnen har av svenska kemister upptäckts i några sällsynta mineral från Ytterby nära Vaxholm. En del av dem har erhållit namn efter denna fyndort (Ytterbium, Erbium, Terbium, Yttrium). De sällsynta jordmetallerna har kemiskt intresse men ingen praktisk användning. Sämskskinn, sämskgarvat (se Garvning) skinn av får, get, ren m.fl. djur. Används till handskar, diverse klädespersedlar m.m. Sämunds edda el. poetiska eddan är beteckning för den äldre eddan. Den yngre eddan el. Snorres edda är det arbete, man vanligen avser med benämningen eddan. S.' tillskrevs förr islänningen Sä-mund frode (d. 1133). Sedermera har man emellertid kunnat göra sannolikt, att S. tillkommit först omkr. 1200, ehuru en del partier är betydligt äldre. S. består av en samling hjälte- och gudasånger (Voluspa, Trymskvida, Havamal). Till S. ansluter sig Solsången och Grottesången. Sändarelicens, tillstånd för privatperson att använda sändare för kortvåg. Beviljas av telestyrelsen. Sänka, se Sänkningsreaktion. Sänkningsreaktion. Vid många sjukdomstillstånd 1166 sjunker blodkropparna i ett blodprov snabbt mot bottnen. För att kunna avläsa sänkningshastigheten tillsätter man blodprovet ett ämne som förhindrar koagulation. S. har fått stor betydelse för bedömande av sjukdomstillstånd. För utarbetandet av S. har svensken Robin Fåhræus spelat en avgörande roll. Sänkningstecken, b, betyder, att en not skall sänkas en halv ton, b b betyder att noten skall sänkas två halvtoner. Sänksmide utförs med hjälp av stanser, s.k. sän-ken, som pressas mot metallstycken vilka därigenom erhåller önskad form. Sänkena motsvarar på sätt och vis gjutformarna inom gjuteritekniken. Jämte slipning och frätning är S. det viktigaste tillvägagångssättet inom den fabriksmässiga framställningen av smidesvaror. Sä'rimner, i nordiska gudasagan en galt, som varje dag slaktas till mat åt einherjarna* i Valhall, men varje morgon åter är vid liv. Särkland, ”saracenernas land”, fornnordisk beteckning på de muhammedanska länderna vid Kaspiska havet samt på de asiatiska och afrikanska medelhavsområdena. SärnaiT, en blott i Särna i Dalarna förekommande art av syenit, innehållande bl.a. det sällsynta mineralet cancrinit, därför även kallad cancrinit-syenit. Särö, badort på en ö i Kattegatt, s. om Göteborg. Säsong', årstid, termin; den tid, då sällskapslivet idkas flitigare än annars. Säter, stad vid Säterån, ett tillflöde till Dalälven, ö. Dalarna. 4 347 inv. 1956. Bomullsfabrik. Säters dal, berömd för sin naturskönhet, är en i de mäktiga jordlagren nedskuren, ravinartad, starkt förgrenad dalgång, i vilken Säterån slingrar sig fram. Sätesbjudning, se Förlossning. Sätherberg, Herman, 1812—97, läkare och skald, Flera av hans dikter har tonsatts av O. Lindblad och prins Gustaf (Studentsången, Längtan till landet). Sätra, hälsobrunn sv. om Sala, ö. Västmanland. Sättmaskin. I radgjutningsmaskiner,Linotypeoch Intertype, samlas lösa bokstavsmatriser till rader genom anslag på en skrivmaskinsliknande klaviatur. Radlängden justeras genom kilar mellan orden, vilka pressar ut raden till önskad längd. Därefter pumpas smält typmetall mot matriserna. Typraden gjuts därvid i ett stycke. Vid rättelser måste därför hela raden sättas och gjutas på nytt. — Monotype, som gjuter lösa typer, består av två olika maskiner: sättmaskin och gjutmaskin. Vid sättningen perforeras en pappersremsa med hålkombinationer. Denna remsa dirigerar gjutmaskinens arbete, som sker automatiskt. — I den fotografiska sättmaskinen, Intertype Fotosetter m.fl., framställs texten negativt eller positivt på film eller kopierad på papper. Sättstycke, en fristående kuliss. Säv (Scirpus), ett släkte gräsliknande växter, som hör till familj Cyperaceae. De är strandväxter med axlika, grenade blomsamlingar samt har strån och stjälkar märgfyllda. Flera arter finns vid stränderna av våra vattendrag. Sävar, socken i Västerbottens län. I S. utkämpades en strid i aug. 1809 mellan svenskar och ryssar. Striden slutade med att den svenska armén måste dra sig tillbaka till Ratan, där den inskeppades på flottan. Sävenbom, se Juniperus. Säveån, vattendrag i Västergötland, sjön Mjörns avlopp till Göta älv. Sävsjö, stad vid s. stambanan, Jönköpings län. 4 901 inv. 1956. Järnvägsknut. Lungsotssanatorium. Sävsparv, se Busksparvsläktet. Sävsångare, se Kärrsångarsläktet. Söderberg, Hjalmar, 1869—1941, författare, en av vår nyare litteraturs förnämsta prosastilister.