Tau Ta'uern, Hohe T. och Niedere T., bergspartier i östalperna, Österrike. Högsta toppen, Gross-Glock-ner, når 3 800 m ö.h. Ta'unus, skifferberg n. om Mains inflöde i Rhen, v. Tyskland. Når 880 m ö.h. Ta'uriska bergen, bergskedja på halvön Krim, s. Ryssland. Geologiskt är de Kaukasus’ fortsättning åt v. Ta'uriska halvön, se Krim. Ta'urus, 70 mil lång bergskedja längs Mindre Asiens s. kust. Når med sina högsta toppar (3 000 —3 500 m ö.h.) över snögränsen. Genom T. går Bagdadbanans tunnel, 3 800 m. Tausche'ring kallas inom guldsmedskonsten en metod att inlägga guld- el. silverornament i annan metall t.ex. i järn el. brons. Ta'usen, H., 1494—1561, dansk biskop. T. var lärjunge till Luther och en av den danska reformationens ledande personligheter. Ta'usig, K., 1841—71, tysk pianist, elev till Liszt. T. har arrangerat en hel del stycken för piano. Hans omarbetningar är omtyckta nummer i virtuosrepertoaren. Tautogram' benämns dikt, i vilken alla versrader börjar med samma bokstav. Tautologi', tavtologi, upprepande av samma begrepp fast med andra ord. — Tautolo'gisk, innehållande T. Tavastehus (HänTeenlinna), stad i s. Tavastland, s. Finland. 20 652 inv. 1952. Residensstad för Tavastehus län. Anses ha blivit anlagd av Birger Jarl under dennes krigståg till Finland, omkr. år 1240. Tavastehus län (Häm'een lääni), finskt län, som i n. gränsar till Vasa län, i v. till Åbo och Björneborgs län, i s. till Nylands län och i ö. till St. Mi-chels län. T. omfattar största delen av Tavastland, 18 436 km2. 572 500 inv. 1953. Residensstad Tavastehus. Dessutom finns i T. städerna Tammerfors och Lahtis. Tavastland, finskt landskap. Största delen av T. faller inom Tavastehus och Vasa län. Inbyggarna, tavasterna, anses vara mera högresta, kortskalliga, ljushåriga och blåögda än övriga finnar. Ta'vaststjerna, K. A., 1860—98, finländsk skald och prosaförfattare. Inom den finländska svenska prosalitteraturen var T. den förste representanten för den moderna samhällsskildringen (Barndomsvänner, I förbund med döden, Kapten Tär n b er g m.fl. berättelser). T. skrev även lyrika dikter samt författade flera dramer (Affär). Tavern, it. taver'na, värdshus, krog. Tax, se Hundraser. TaxameTer, apparat på bilar i persontrafik, som anger det belopp, den resande skall betala med hänsyn till den tillryggalagda vägens längd och eventuell väntetid. Bil med T. kallas taxi. Taxeringskalender, uppslagsbok med uppgifter om personers och företags inkomstförhållanden, vanligen de statligt och kommunalt taxerade beloppen. I T. är endast medtagna personer, vilkas taxerade inkomster överstiger ett visst belopp, som varierar för olika områden. Taxeringslängd. Inom varje taxeringsdistrikt el., där distrikt består av mer än en kommun, inom varje kommun skall föras särskilda T., upprättade i enlighet med fastställda formulär, dels fastighets-längd för fastighetstaxeringen, dels inkomstlängd för den statliga och kommunala inkomsttaxeringen, dels förmögenhetslängd för taxeringen till statlig förmögenhetsskatt. Taxeringsnämnd. Inom varje taxeringsdistrikt skall finnas dels en taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering av skattskyldigs inkomst och förmögenhet, dels en fastighetstaxeringsnämnd (på landet dessutom en beredningsnämnd), som bestämmer 1176 fast egendoms taxeringsvärde. Taxeringsdistrikten sammanfaller i regel med kommunerna. En kommun kan dock uppdelas i flera taxeringsdistrikt. Likaledes kan flera kommuner sammanslås till ett taxeringsdistrikt. Ordförande och en annan ledamot av T. (kronoombud) utses av vederbörande länsstyrelse. Övriga ledamöter väljs av stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige. Föreskrifter rörande T:s befogenhet och skyldigheter finns i taxeringsförord-ningen den 28 sept. 1928. Besvär över T:s beslut anförs hos prövningsnämnd. Taxeringsvärde, ett av taxeringsnämnden fastställt värde av en egendom, efter vilket värde skatter beräknas. Uppskattning av värdet av fast egendom skall äga rum vart femte år, men viss förlängning av perioderna har skett under 1940- och 1950-talen. Taxfer, förflyttningar, som utförs av fria växt- el. djurceller (spermier, infusorier, sporer) under inverkan av vissa retningar. Vanligast är fototaxis el. heliotaxis, dragning mot el. bortstötning av ljus, chemotaxis*, som sker under påverkan av vissa kemiska ämnen, samt geotaxis, dragning mot jorden. Tay [tej], Skottlands största flod. Längd 193 km. Utfaller i viken Firth of Tay vid Nordsjön. Taylor [tej-], Brook, 1685—1731, engelsk matematiker, bekant genom den av honom uppställda s.k. T:s serie, som är av grundläggande betydelse för den högre matematiken. Taylor [tej'-]. — 1. Z. T., 1784—1850, nordamerikansk general, vald till president i USA 1848. — 2. F. W. T., 1856—1915, amerikansk ingenjör, vilken utarbetade det s.k. taylorsystemet. Detta åsyftar bl.a. att genom noggrant studium av de rörelser, som fordras för skötandet av maskiner o.d., komma underfund med de handgrepp, som är minst tröttande och tidsödande. I systemet ingår även, att allt arbete skall utföras på ackord, varvid noggrann statistik förs över de enskilda arbetarnas prestationsförmåga. Med ledning av dessa uppgifter söker man sortera arbetarna till de arbeten, de är särskilt lämpade för. Systemet har på en hel del håll visat sig mycket värdefullt såväl för arbetsgivare som arbetare, då det avsevärt ökat arbetsutbytet. —• 3. Myron T., f. 1874, amerikansk industriman och diplomat, ordförande vid Eviankonferensen rörande de politiska flyktingarna. Roosevelts sändebud vid Vatikanen 1939—40 och juni 1944. — 4. Robert T., f. 1911, amerikansk filmskådespelare som utvecklats från snarfager hjälte till mogen aktör. Tazetf, se Narciss. Tb, kem. tecken för en atom terbium*. Tchaikowsky, se Tjajkovski. TCO, förkortning för Tjänstemännens centralorganisation. Te, kem. tecken för en atom tellur*. Te, blad från tebusken (Thea sinen'sis). Denna har vita blommor och är nära släkt med kamelian. Bladen är grågröna och lansettformiga. Busken kan nå en höjd av 10—12 m. Vid teodling använder man som regel ej äldre buskar. De bästa bladen erhålls från 3—7 år gamla buskar, vilka beskärs, så att deras höjd ej överstiger 2 m. De finaste tesorterna utgörs av späda blad (t.ex. ryskt te el. karavante). Även äldre blad kan emellertid användas. Ofta hoppressas dessa till kakor (tegelte). I handeln förs två sorters te, grönt te, som erhålls genom direkt torkning (svag röstning) av bladen, och mörkt el. svart te, som erhålls genom att bladen före torkningen får jäsa vid en temperatur av 35—40°. Genom jäsningen förstörs en del av garvämnena. T. innehåller, utom garvämnen (10—25 %), koffein (1— 4,5 %) och eterisk olja (V2—1 %). Te har sedan Kristi födelse odlats i Kina. Först på 1600-t. började det användas i Europa. Utom i