”97 och Mülheim, vilka kom att utgöra centrum i en av honom ledd industrikoncern. — 2. Fritz T., 1873— 1951, son till T. 1, vilken till väsentlig del finansierade Hitler och den nationalsocialistiska rörelsen. När nationalsocialisterna sedermera ingrep i den industriella verksamheten uppstod en motsättning och i sept. 1939 flydde T. till Schweiz, varefter hans egendom konfiskerades och han berövades sitt tyska medborgarskap. I USA utgav T. sedan sina memoarer (Jag betalade Hitler). Vid en denazi-fieringsdomstol dömdes T. i okt. 1948 förlustig 15 % av sin förmögenhet. Thälmann, Ernst, 1886—1944, tysk politiker, ursprungligen socialdemokrat, sedan kommunist. Medlem av riksdagen 1924—33, presidentkandidat 1925 och 1932. T. häktades i samband med riksdagshusbranden och hölls sedan i koncentrationsläger (han frigavs ej då den tysk-ryska pakten in-gicks) till sin död. Thörnberg, E. H., f. 1873, författare, som utgivit arbeten i sociologi och nationalekonomi. T. är även känd som populärvetenskaplig föreläsare. Fil. hedersdoktor i Uppsala 1939. Thörnblad, R., f. 1891, officer, fallskärmskon-struktör, som konstruerat två fallskärmstyper. Thörnell, Olof, f. 1877, generallöjtnant och chef för försvarsstaben 1936, överbefälhavare 1939—44, general 1940. Chef för konungens stab 1944—50. Ti, kem. tecken för en atom titan*. Tian-schan el. Tien-shan, centralasiatisk bergskedja, som från Pamir sträcker sig 200 mil i ost-nordostlig riktning inåt Gobiöknen och utgör n. gränsen för Tarimbäckenet. Högsta topparna (Kan Tengri) når över 7 400 m. Tia'r(a) (grek, lån från pers.), ursprungligen beteckning på en österländsk spetsig mössa, nu benämning på påvens tredubbla krona. Tibast (Daphne mezere'um), en buske med tunglika, blågröna blad, ljusröda blommor på bar kvist samt röd stenfrukt. T. planteras ibland som pryd-nadsb .ske samt förekommer vild i sank skogsmark. Tibbett, L. M., f. 1896, amerikansk operasångare (baryton), vilken blivit känd även från sångfilmer. Ti'ber (Te'vere), flod i mell. Italien. Upprinner i Apenninerna, flyter i sydlig riktning och utfaller i Tyrrenska sjön ej långt från Rom. Längd 405 km. Tibe'rias, stad vid Genesaret (”liberias sjö”), n. Palestina. 12 000 inv. 1946, varav hälften judar. Anlädes av Herodes Antipas omkr. år 30 e.Kr. Omnämns i Johannesevangeliet. Tiberfnus, floden Tibers gud, enilgt sägnen en jordisk konung, som omkommit i Tiberns böljor. Tibe'rius, 42 f.Kr.—37 e.Kr., romersk kejsare. T., som tillhörde familjen Claudius i Rom, adopterades av Augustus, som var gift med hans moder. Efter Augustus’ död uppsteg T. på tronen år 14 e.Kr. Han var gift med sin styvsyster Julia. Som kejsare har T. blivit mycket olika bedömd. Han var en utmärkt organisatör, men delvis till följd av sin omgivnings ständiga intriger blev han alltmer misstänksam och människofientlig och uppträdde med stor grymhet. Sina sista år tillbragte han på Capri. Tibern, se Tiber. Tibestibergen, se Sahara. Tibe't, centralasiatiskt högland mellan de från Pamir divergerande bergskedjorna Kuen-Lun och Himalaya, mot ö. sträckande sig till de stora kinesiska flodernas källområde. Omkr. 2 000 000 km2, medelhöjd omkr. 5 000 m o.h. Jordens största höglandsområde. Karakorum och Transhimalayas vecksystem faller inom T. Befolkningen skattas till 3 milj., dels nomader, dels bofasta. Enligt 1953 års folkräkning 1 273 969 tibetaner i Tibet-området och 2 775 622 i Kina. Landet står under kinesisk överhöghet, men såsom dess högste styresman räknas Dalai Lama i Lhasa, Tibets huvudstad. Den nu Tid varande Dalai Lama upptäcktes som 5-åring 1939 i Chinghai och fördes till Lhasa. 1950 övertog denne regeringen. — Klimatet är strängt och torrt. Landet är till stor del öken och saltstäpp med talrika saltsjöar. Invid bergskedjornas bas vattnas det från de nederbördsrikare, delvis snötäckta bergen. — T. utgjorde från 600-t. ett betydande rike. Det underkuvades på 1200-t. av mongolerna och kom senare under kinesisk överhöghet. Det kinesiska inflytandet minskade efter republikens införande i Kina 1912, då T. förklarade sig oberoende. 1950 besattes emellertid T. av kinesiska kommunisttrupper och 1951 erkände T. ånyo Kinas överhöghet. Under våren och sommaren 1956 rapporterades att tibetanska rebeller igångsatt ett befrielsekrig i avsikt att utdriva de kinesiska trupperna ur landet. Dessa rapporter dementerades senare av ordföranden i den kinesiska folkkongressens utskott. Tibro, köping mellan Skövde och Karlsborg, ö. Västergötland. 7 037 inv. 1956. Tichvin, järnvägsknut ö. om Leningrad, som erövrades av tyskarna i no v. 1941 men återtogs av ryssarna i dec. s.å. Ticfno [-tji-]. — 1. Se Tessin. — 2. Biflod från v. till Po. Genomflyter Lago Maggiore. 248 km. Tick'or (Polyp'orus), till hattsvampar hörande svampsläkte med sporer i sammanväxta rör. Får-ticka (P. ovinus) och en del andra arter är ätliga. Av fnösktickan (P. fomentarius) bereds fnöske. Flera arter växer parasitiskt på träd, såsom t a 111 i c k a (P. pini), r o 11 i c k a (P. annosus) och b j ö r k t i c k a (P. betulinus). I virke växer någon gång mögelticka. Tidaholm, stad vid Tidan, ö. Västergötland, 6 029 inv. 1956. Stor tändsticksfabrik (Vulcan). Gjuterier och mekaniska verkstäder (Tidaholms-verken). Tidan. — 1. Municipalsamhälle i Skaraborgs län. 578 inv. 1956. — 2. Flod i Västergötland. Upprinner i närheten av gränsen till Småland, flyter i en s-formig båge över Västgötaslätten, utfaller vid Ma-riestad. Tidblad, Inga, f. 1901, skådespelerska, anställd vid Dramatiska teatern sedan 1932. Har även uppträtt i filmer. T. är gift med Håkan Westergren sedan 1931. Tideböcker, se Krönika. Tidelag, otukt med djur. Till 1864 straffades T. med dödsstraff, därefter med straffarbete i högst två år. Straffstadgandet upphävdes 1944. Tidemand, A., 1814—76, norsk målare. T. var mestadels verksam i Düsseldorf. Den norska folkkaraktären skildrade han i ett flertal allmogebilder (Haugianerna, Brudefärden i H a r-d a n g er, Fanatikerna). Tiden. — 1. Radikal, daglig tidning grundad 1884 av K. P. Arnoldson, 1885 övertagen av Hj. Branting och nedlagd 1886. — 2. En av det svenska socialdemokratiska arbetarpartiet utgiven tidskrift för socialistisk kritik och politik, grundad 1908. Tidens tegn (”tidens tecken”), daglig norsk tidning, som från 1910 utgavs i Oslo. T. var organ för vänstern och en av Norges mest spridda tidningar. Uppgick 1941 i Verdens gang. Tideräkning. Som enheter vid T. används dygnet, tiden för ett månvarv, månaden, och tiden för ett solvarv, året. Då emellertid dessa enheter ej är jämnt delbara med varandra, har man konstruerat olika system för att utjämna skillnaden och undvika att exempelvis årets början förflyttar sig med hänsyn till årstiderna och till det verkliga solåret. Ett solår, det s.k. tropiska året, motsvarar den tid, som åtgår för ett omlopp av solen exempelvis från vårdagjämningspunkt till vårdagjämningspunkt. Denna tid är ungefär 36514 dygn. Tiden mellan