Tim 1199 TiFburg, stad i provinsen Nord-Brabant, s. Holland. 126 939 inv. 1954. Ylle- och klädesväverier. Tilbury [til'bri], hamnstad vid Thames, sö. England, mittemot Gravesend. 16 800 inv. Vid T. finns stora dockor. Til'den, William, 1893—1953, amerikansk tennisspelare, på sin tid världens bäste amatörspelare. 1931 blev T. professionell och företog som sådan flera turnéer till olika länder. Tildy [tilFdi], Zoltan, f. 1889, ungersk präst och politiker. T. deltog i den underjordiska verksamheten mot tyskarna efter ockupationen av Ungern i mars 1944. Sedan det av T. ledda småbrukarpartiet segrat vid valen 1945, blev han premiärminister och i febr. 1946 republiken Ungerns förste president. Han avgick i juli 1948, då han efterträddes av Arpad Szakasits (1948—49, då Ungern fick ny konstitution). T. var minister utan portfölj i Nagys ministär 27 okt.—4 nov. 1956 under befrielsekriget. Tilia'ceae, växtfamilj, se Lind. TiFja, golvplanka, särskilt teatergolv; ”uppträda på tiljan”, spela teater. Till Eulenspiegel, se Eulenspiegel. Tillfälligt utskott kunde tidigare tillsättas av någon av riksdagens kamrar för att avge utlåtande i frågor, som ej föll under de ständiga utskottens kompetens. T. ersattes 1949 av allmänna beredningsutskott, ett för vardera kammaren. 1953 utökades de ständiga utskotten med ett för kamrarna gemensamt allmänt beredningsutskott med uppgift att behandla samma slags frågor som tidigare tillkommit T. Tillförordnad regering, beteckning för regeringen under den tid konungen är bortrest el. är i fält. T. består^ av ordförande (prins el. statsråd) och tre ledamöter av statsrådet. Tillräknelighet, se Sinnesbeskaffenhet. Tillståndsbevis, se Utgivningsbevis. Tillståndstvång för byggnadsarbete, se Byggnads-regleringen. TilFy, J. T., 1559—1632, kejserlig fältherre, överbefälhavare för den katolska ligans armé under Trettioåriga kriget. T. slog Fredrik av Pfalz i Böh-men (1620), den danske konungen Kristian IV (1626) och intog Magdeburg (1631). Vid Breiten-feld s.å. besegrades han emellertid av Gustav II Adolf, som även tillfogade honom ett nederlag vid Lech f.å., då T. dödligt sårades. Tilläggslån, se Bostadspolitik. TiFsit, Sovjetsk, stad i förvaltningsområdet Kali-ningrad, RSFSR (före 1945 Ostpreussen). I T. avslöt Napoleon 1807 freden med Ryssland och Preussen. Samtidigt ingick han ett hemligt fördrag med kejsar Alexander av Ryssland, vilket innebar en allians. Genom freden i T. förlorade Preussen mer än hälften av sitt område. Såväl Ryssland som Preussen förband sig att biträda kontinentalsystemet. Tima'nbergen, en omkr. 50 km bred och 900 km lång, med skog och sumpmarker betäckt, tämligen låg bergskedja (högsta höjden ca 300 m) i nö. Ryssland, löpande i nv. riktning från mell. Ural till Norra Ishavet. Timbre [tärfbr], fr., klang, klangfärg; stämpel. Timbuk'tu, Tombouctou, stad nära floden Niger, Franska Västafrika. 6 900 inv. 1946. T. är av vikt såsom centrum för karavanhandeln i v. Sahara och båttrafiken på floden Niger ca 7 mån. av året. Times, The [thö taj'ms], engelsk tidning, utgiven sedan 1785 i London. T. har särskilt tidigare haft mycket stort inflytande. Den har blivit alltmer konservativ från att i början ha intagit en liberal hållning. Timga'd, ruinstad i Algeriet, i den forna romerska provinsen Numidien. Staden grundlädes av kejsar Trajanus år 100 e.Kr. och genomgick en rik blomstringsperiod. År 698 förstördes den av araberna. Då fransmännen på 1800-t. blev herrar över Algeriet, återupptäcktes T. och utgrävdes, varvid synnerligen intressanta ruiner kom i dagen, vilka vittnar om stadens gamla kultur. Vaktglas, två timmar. Använt vid Kungl. flottan. Timglas, sandglas, sandur, tidmätare, bestående av två päronformiga glasskålar, vilka är förenade genom en smal hals och vända med spetsarna mot varandra. Det ena av dessa glaskärl innehåller så mycket fin sand, att en bestämd tid åtgår, för att den skall rinna ned i det undre glaskärlet. Glasen är inmonterade i en ställning av trä el. ben. Inom konsten är T. dödens attribut. TimFd, blyg, försagd, skygg. — Timidite't, blyghet, rädsla. Timisoara, se Temesvär. Timjan (Thymus), ett till de läppblomstrigas familj hörande växtsläkte, som har rödvioletta blommor i huvudlika blomställningar. I Sverige är backtimjan (T. serpylFum) vanlig. En annan art odlas som kryddväxt. Timjansirap, pertussFn, ett sockerhaltigt extrakt, som bereds av timjan och används att lindra hostan vid kikhosta. Timmerbröt, anhopning av timmer, som fastnat i en flottled. Timmermansorden, ett 1761 i Sverige infört ordenssällskap, vilket har sitt säte i Stockholm, där det äger ett ordenshus. T. äger även egendomen Nya Eriksberg i Bromma, där den har upprättat ett hem för pensionärer. Timmersvampar, sammanfattande beteckning på svamparter, vilka angriper virke. Den viktigaste arten är hussvampen*. Jfr även Tickor. TFmon, Misantropen, en filosofiskt skolad man, som levde i Aten mot slutet av 5:e århundradet f.Kr. T. var känd för sitt bittra människohat och sitt missnöje med rådande samhällsförhållanden. Shakespeare har karakteriserat T. i sitt drama ”Ti-m.on of AthQn§”,