Tim 1200 Timor [ti'mår], den största av Små Sundaöarna. 31 000 km2, ca 1,7 milj. inv. 1953. Utförsel av san-delträ, guld och koppar. Sv. delen av ön tillhör republiken Indonesien, nö. delen Portugal. Timosjen'ko, Semjon Konstantinovitj., f. 1895, rysk militär, född i Bessarabien. I maj 1940 utnämndes han till fältmarskalk och folkkommissarie för försvaret efter Vorosjilov. Efter att ha lett försvaret av Moskva förflyttades T. till sydfronten, där han reorganiserade Budjonnys arméer. Sedermera företog T. under vintern 1941 upprepade framgångsrika offensiver mot tyskarna. Under sommaren och hösten 1942 ledde T. skickligt motståndet vid de tyska anfallen i Sydryssland. T. invaldes i Högsta rådet 1946. Biträdde efter kriget Mao Tse-tung vid organiserandet av den kinesiska kommunistarmén. Timotej' (Phleum praten'se), ett flerårigt gräs med cylindrisk axvippa. T. är jämte klöver vår förnämsta foderväxt. Dess grunda rötter gör den dock ömtålig för torka. T. blommar samtidigt med rödklöver i början av juli. Timo'teus, en av Pauli medarbetare, till vilken två av Pauli brev i Nya testamentet är riktade. Timrå, köping n. om Sundsvall, Västernorrlands län. 10 554 inv. 1956. Ti'mur-lenk' (T. den halte), förvrängt Tamerlan, 1336—1405, mongolisk världshärskare. T. företog en rad framgångsrika krigståg, varunder han lade i dagen en hänsynslös grymhet. Han erövrade Indien och större delen av Persien samt besegrade och tillfångatog turkarnas sultan Bajazid I vid Angöra 1402. Under förberedelserna till ett erövringståg mot Kina avled T. Tinctu'ra, lat., se Tinktur. Ting var ursprungligen benämning på menighets sammankomst för dryftande av allmänna angelägenheter. Numera används T. för att beteckna häradsrätternas sammanträden. Enligt nya rättegångsbalken skall allmänt ting hållas varje vecka utom under ferierna. Tingley [ting'li], Kathrine, 1859—1929, amerikansk teosof, ledare för den amerikanska grenen av teosofin, för vilken åskådning hon drev en ivrig agitation. Bl.a. grundade T. i Point Loma vid San Diego i Kalifornien en uppfostringsanstalt, vilken blev utsatt för nedgörande kritik. T. grundade även en skola på Visingsö, där hon vistades de senare somrarna av sitt liv. Tingshusmedel, se Skatt. Tingslag är en häradsrätts rättsskipningsområde. T. kan omfatta ett el. flera härad. Flera T. är ofta sammanförda till en domsaga*. Tingsryd, köping nära Blekingegränsen i Kronobergs län. 3 026 inv. 1956. Tingsten, Lars, 1857—1937, general, krigsminister i Lundebergs, Staaffs och Lindmans ministärer 1905—07. Generalstabschef 1919—22. Tingstäde träsk, en grund sjö på n. Gotland. Ytvidd 4,5 km2. I T. har man funnit lämningar av en forntida fästning, det s.k. bulverket. Detta består av vidsträckta timmerbyggnader, omgivna av palis-sader. Anläggningen härstammar sannolikt från järnåldern. Tinktu'r, lat. tinctu'ra, spritlösning, som bereds av en del droger och tio delar sprit. T. används som läkemedelsform. Tinnar, fyrkantiga, massiva upphöjningar, vilka med jämna mellanrum som ett slags bröstvärn löper utmed den övre kanten av en försvarsmur. Tintorett'o, 1518—94, egentligen J. RobusTi, italiensk målare. T. var verksam i Venedig och blev tidigt berömd för sina kyrkmålningar (Marias tempelgång, S. Marco befriar en dödsdömd slav). För dogepalatset utförde T. eji mängd rpålningar (A r i a d n p r ö n | । y Venus, Paradiset). T:s målningar utmärks av originell komposition, skicklig ljus- och färgbehandling samt livfullhet och stämningsrikedom. Tiokamp omfattar löpningar på 100, 400, 1 500 m, häcklöpning 110 m, kulstötning, spjut- och diskus-kastning, längd-, höjd- och stavhopp. Tioko'1, ett kreosotpreparat, som används bl.a. vid tuberkulos. Jfr Kreosot. Tionde är en av våra äldsta pålagor. T. omnämns redan på landskapslagarnas tid. Mångahanda olika slags T. har utgått, såsom sädestionde, som med tiden kom att fördelas så, att en tredjedel gick till sockenprästen, medan återstoden delades mellan biskopen, kyrkan och de fattiga, smörtionde, som i sin helhet tillföll sockenprästen, samt huvudtionde, som innebar skyldighet att ge tiondedelen av sin förmögenhet till kyrkan. Gustav Vasa indrog samtliga tionden till kronan med undantag av sockenprästens tredjedel (tertia'ltionde). Den indragna delen kallades därefter kronotionde. Jfr Grundskatt. Tiosulfa't, salter av tiosvavelsyra, H?S2O3, som är okänd i fri form. Dessa salter kallades tidigare hyposulfi'ter. Det viktigaste T. är natriumtiosulfat el. fixe'rnatrium*. Ti'osvavelsyra, kem. formel H2S2O3, är ej känd i fritt tillstånd. Dess salter benämns tiosulfat el. hy-posulfit*, t.ex. natriumhyposulfit (Na2S2O3), som används inom fotografin. Jfr Tiosulfat. TFosyror kallas vissa syror, i vilka en el. flera syreatomer ersatts av svavel, t.ex. tiosvavelsyra. Tiotusendes återtåg, se Xenofon. Tipp, avstjälpningsplats för utschaktade jord- och sprängstensmassor, sopor etc. Tipperary [tipörä'ri], grevskap i s. Irland. 4 296 km2. 133 313 inv. 1951. T.-visan är en populär soldatsång. Tips, eng., råd vid vadhållning vid kapplöpningar m.m.; även allmänt råd, ”vink”; gissning. Tipstjänst, AB, bildades 1934 enligt en resolution av kungl. maj:t, som har kontroll över företaget. Endast T. äger i Sverige rätt att för allmänheten anordna vadhållning i samband med idrottstävling-ar med undantag av hästtävlingar. Genom T. anordnas tippning såväl på svenska seriematcher i fotboll som på engelska ligamatcher. Tre kuponger finns, nämligen stryktips-, siffertips- och pooltips-kuponger. 50 % av inbetalda insatser betalas ut i form av vinster. Sedan vissa avsättningar gjorts inbetalas överskottet till statsverket. T:s totala omsättning under 1955 utgjorde 144 milj, kr, varav statens vinst uppgick till 52 milj. Tiptop, eng., det högsta, det förnämsta; finfint. Tira'd, hastig löpning; ordsvall, långrandigt, innehållslöst anförande. Tiraljö'r, skarpskytt. Tira'na, huvudstad i republiken Albanien. 40 000 inv. 1953. Flygförbindelse med Ungern och Sovjetunionen. Tirén. —• 1. Johan T., 1853—1911, målare. T. valde med förkärlek motiv från lapparnas liv (Efter snöstorm, Älgskytten) och målade även landskap från Norrland. —■ 2. Karl T., f. 1869, den förres broder, folklorist. T. har särskilt ägnat sig åt samlandet av förut okända lappländska sånger (”jojknings”-låtar). Tire'sias, se Teiresias. Tirfing, se Tyrfing. Tiripitz, A. von, 1849—1930, tysk storamiral. T. arbetade energiskt på den tyska flottans nyorganisation. 1897—1916 innehade han posten som statssekreterare för marinministeriet. Under l:a världskriget var det framför allt T., som framdrev det hänsynslösa användandet av undervattensbåtarna i tøndelskriget, gffer revplptionen ^lev T, 19J4 in