1201 vald i riksdagen såsom representant för det tysknationella partiet. Tfryns, forngrekisk stad i landskapet Argolis på Peloponnesos, i sagorna besjungen som Perseus’ härskarsäte. Mot slutet av 400-t. f.Kr. förstördes T. av argiverna. Genom grävningar, som under 1800-t. företagits på platsen för T., har man funnit utomordentligt intressanta lämningar av en konungaborg och väldiga cyklopiska stadsmurar. Tisaren, sjö i s. Närke. 14.5 km2. Nyköpingsån bildar avlopp för T. Tisch'bein [-bajn], tysk målarsläkt, bland vars medlemmar den mest berömde är J. H. W. T., 1751 —1829. T. studerade i Tyskland och Holland, vistades en längre tid i Italien, där han 1790 blev direktör för konstakademin i Neapel, samt tillbragte sina sista år vid hertigens av Oldenburg hov i Eutin. Han målade landskap, porträtt och historiemotiv i den nyklassicistiska stilen (Goethe på cam-p a g n a n), Tiselius. — 1. K. E. T., 1875—1954, jurist, landshövding i Östergötlands län 1930—1941. — 2. Arne T., f. 1902, professor i biokemi vid Uppsala universitet 1938. Erhöll 1948 nobelpriset i kemi för sina undersökningar rörande elektrofore's. Tisnaren, sjö på gränsen mellan Södermanland och Östergötland. 43,5 km2. Tiso [tis'å], Josef, 1887—1947, slovakisk politiker och präst, professor i teologi i Wien 1918 och ledare för de slovakiska nationalisterna. Med Hitlers hjälp blev T. 1939 konseljpresident och s.å. den slovakiska republikens förste president. — T. tillfångatogs av amerikanerna 1945 och utlämnades till Tjeckoslovakien. Dömdes till döden 1947. Tisted, stad vid Limfjorden, nv. Jylland, Danmark. 9 425 inv. Residensstad för Tisted amt (1 775 km2, 88 091 inv. 1950). Tistelstång, en stång, på ömse sidor om vilken parhästar spänns framför en vagn. Tistlar, beteckning på en del korgblomstriga örter med taggiga blad och stjälkar, särskilt arter av släktena Cir'sium och Car'duus. Hos Cirsium har frukterna fjäderpensel, hos Carduus hårpensel. T. är besvärliga som ogräs. Viktigast är åkertistel (Cirsium arvense), som har djupt liggande rotstockar och är flerårig. Dess rika fröspridning och svåråtkomliga rotstock gör den till ett av våra besvärligaste ogräs. T. kallas även en del arter av mjölktistelsläktet (Sonchus). Dessa har gula blommor. De innehåller rikligt med mjölksaft. De saknar taggar. Mjölktistel (S. oleraceus), fettistel (S. arvensis) och svintistel (S. asper) är vanliga ogräs i vårt land. Tisza [tiss'a]. — 1. K. T., 1830—1902, ungersk statsman, 1861 ledamot av ungerska oppositionspartiet. T. medverkade vid bildandet av det liberala samlingspartiet och blev 1875 konseljpresident. Han avgick 1890. — 2. I. T., 1861—1918, den förres son, statsman, 1886 medlem av ungerska riksdagen. 1903—05 var T. konseljpresident. 1910 bildade T. tillsammans med sin förre motståndare Andråssy* det nationella arbetspartiet, vilket vann en lysande seger vid valen. 1912 bildade T. åter ministär och kvarstod som premiärminister till 1917. Han regerade i strängt konservativ anda. Under l:a världskriget arbetade han på ett lojalt upprätthållande av förbundet med Tyskland. Vid revolutionen 1918 blev T., av de revolutionära ansedd som upphovsmannen till det för Ungern ödesdigra kriget, nedskjuten av en hop soldater. — 3. Se Theiss. Tita'n, en metall, som ingår i små mängder i vissa tämligen allmänt förekommande mineral. Kem. tecken Ti. Atomvikt 47,90. Atomnummer 22. Spec. vikt 4,5. Atomvärde 2, 3 el. 4. T. är en hård, spröd och svårsmält metall (smältpunkt 1 725°). Den används j vissa spe^ialstålsorter. Tit Tita'ner, i den grekiska gudasagan ett jättesläkte, avkomlingar av Uranos och Gaia. T. besegrades av gudarna, mot vilka de gjort uppror, och nedstörtades i Tartaros. Jfr även Ossa. Tita'nia, se Oberon. Titanic [tajtæn'ik], jämte systerfartyget ”Olym-pic” den på sin tid största lyxångaren i världen. T. byggdes 1910 och anträdde sin första resa 1912 från Southampton till New York. Efter några dagars färd sammanstötte T. med ett isberg. Fartyget sjönk efter några timmar. Vid katastrofen omkom över 1 600 människor, huvudparten tredjeklasspas-sagerare. Omkr. 700 räddades av ångaren ”Carpa-thia”. Tita'njärn, miner., en titanrik järnoxid, besläktad med järnglans; förekommer ibland i stora massor i basiska bergarter (ex. fjället Ruotivare i Kvikkjokk). T. har ej fått större användning som järnmalm. Tita'nmagneti't, en magnetit, som innehåller några procent av grundämnet titan. Mineralet förekommer i basiska eruptivbergarter, stundom utskilt i stora mängder (titanhaltig järnmalm). En av de största förekomsterna är Taberg i Småland. Tita'nvitt, titandioxid, TiO2, används som vit målarfärg, blandad med bariumsulfat. Titicaca [-ka'ka], insjö på gränsen mellan Peru och Bolivia, Sydamerika. 8 400 km2. Är en av jordens högst belägna större insjöar (3 800 m ö.h.). På en ö i T. finns märkliga lämningar av inkafolkets kultur. Ti'to, egentligt namn Josip Broz, f. 1892, jugoslavisk politiker och militär, Jugoslaviens president 1943, premiär- och försvarsminister sedan 1945 och som sådan i realiteten Jugoslaviens diktator. T. deltog i 1 :a världskriget på Österrikes sida och kom i rysk fångenskap. Han anslöt sig då till bolsjevi-kerna och tjänstgjorde under revolutionen i röda armén. Under 1920- och 1930-t. var T. illegalt verk sam bland kommunisterna i Jugoslavien och satt i fängelse 1925—29. Han vistades sedan i Frankrike och deltog i spanska inbördeskriget på den republikanska sidan. Då tyskarna ockuperade Jugoslavien 1941 samlade T. med engelsk hjälp partisanstyrkor som bekämpade de tyska ockupationstrupperna. I dec. 1943 blev T. chef för ett nationellt befrielseutskott, som erkändes av Sovjetunionen, Storbritannien och USA. I mars 1945 bildade han en provisorisk regering. Vid valen till nationalförsamlingen segrade hans nationella parti. Konung Peter avsattes och Jugoslavien proklamerades som förbundsrepublik. Man samarbetade med Sovjetunionen under anslutning till det s.k. östblocket. I juni 1948 kom T. emellertid i konflikt med Sovjetunionen och det jugoslaviska kommunistpartiet utstöttes ur Kominform. Därefter har T. i viss utsträckning samarbetat med västmakterna. 1953 valdes T. till Jugoslaviens president enligt den nya författningen. Han försonade sig 1956 med Sovjetunionen och besökte då detta land. Titograd, se Cetinje. TitreTing, en vid kvantitativ kemisk analys använd metod, varvid mäts den mängd av en lösning av känd koncentration, som åtgår för att hos den lösning, vars kvantitativa sammansättning i ett el. annat avseende skall undersökas, framkalla en viss given reaktion. TituIatuT, en persons titlar. Titules'cu, N., 1883—1941, rumänsk politiker, vilken som utrikesminister och delegerad i Nationernas förbund spelade en framträdande roll. Han företrädde en franskvänlig och sedermera även en ryssvänlig politik. T. dog i landsflykt i Frankrike. Titulär', blott till namnet, till titeln. (Vanl. i sam-mansättn., t.ex. T.-professor.) Ti'tus. — 1. Flavius Vespasianus T., 39—81, romersk kejsare, son till kejsar Vespasianus. Han var