Tum 1229 nader i landet, vilka i sin tur leder till ökade lönekrav från arbetarnas sida och därmed följande ökade produktionskostnader för bl. a. exportindustrierna, som icke har någon fördel av tullskyddet. Det är lika omöjligt att genom tullskydd gagna samtliga näringsgrenar i ett land som att lyfta sig själv i håret. Skyddstullarna medför vidare enligt frihandelsvännernas uppfattning en oekonomisk inriktning av hela näringslivet genom att gynna uppkomsten inom ett land av industrier, för vilka landet saknar naturliga förutsättningar. Anhängarna av skyddstullsystem, protektionisterna, erkänner till en del riktigheten av dessa argument men hävdar däremot, att de fördelar, som följer med ett väl avvägt skyddstullsystem, överväger de olägenheter, som detta medför. Den obetydliga ökning av exempelvis exportindustrins produktionskostnader, som ej alltför höga skyddstullar medför, uppväger icke det stimulerande inflytande på produktionen inom landet, som dessa tullar medför. Skyddstullsystemet bidrar vidare att skapa en kontinuitet inom näringslivet i landet, som är av det största värde. De gör vidare gällande, att ett skyddstullsystem ökar arbetstillfällena inom landet, vilket argument bestämt bestrids av frihandlarna. Diskussionen om frihandel och skyddstullsystem förs emellertid icke enbart med argument hämtade från det ekonomiska livets område. Som skäl för skyddstullar anförs därjämte exempelvis, att det ur nationell försvarssynpunkt är nödvändigt att tillse, att vid internationella konflikter produktionen inom landet kan tillgodose åtminstone befolkningens nödvändigaste livsbehov. Under 1600- och 1700-t., då merkantilismen var den förhärskande ekonomiska åskådningen, nådde skyddstullsystemen en utveckling, som icke senare haft någon motsvarighet. Som en frukt av den ekonomiska liberalismens framträdande började emellertid en energisk strid för frihandelsprincipen under 1800-t:s första hälft. Föregångslandet därvid var England, där striden framför allt riktade sig mot spannmålstullarna. Frihandelsåskådningen segrade i England på 1840-t., då genom olika parlamentsbeslut tullavgifterna för alla råvaror avskaffades och livsmedelstullarna praktiskt sett borttogs. Under de närmast följande decennierna vann frihandelsrörelsens anhängare nya framgångar i olika länder. Redan mot slutet av 1870-t. började dock en kraftig reaktion göra sig gällande. I spetsen för denna reaktion gick det av Bismarck ledda Tyskland. Även i Sverige, som vid mitten av 1850-t. slagit in på en frihandelsvänlig väg, segrade protektionisterna efter en hetsig strid vid riksdagen år 1888. Alltsedan l:a världskriget har handelsförhållandena ej varit fullt normala. De flesta länder har infört tullförhöjningar samt speciella restriktioner för handeln, vilka inneburit mer el. mindre fullständig avstängning av marknader. Även ett så gammalt frihandelsland som England har infört tullskydd. Tullarna i USA har verkat mycket oförmånligt ur europeisk synpunkt, då de försvårat exporten, vilket på grund av dollarkrisen framstått som särskilt skadligt. I Sverige har meningsbrytningar i tullfrågan ej förekommit på senare tid. Statens inkomster på tullar uppgick budgetåret 1954—55 till 505 milj, kr (år 1938—39 till 207 milj. kr). Besläktade med tullar är inre konsumtions-skatter. Jfr Accis. Tullgam, kungligt lustslott nära Trosa, ö. Södermanland. Tullinge, stationssamhälle i Botkyrka socken,. Stockholms län, mellan Stockholm och Södertälje.. Till T. är Södertörns flygflottilj (F 18) förlagd. Tullstadgan. I T., som utfärdas av kungl. maj:ty återfinns de föreskrifter, vilka med hänsyn till tullverket åliggande uppgifter skall gälla vid person-och godsbefordran. I T. finns sålunda bestämmel- Tullgarns slott. ser rörande införsel och utförsel av varor dels sjö-ledes, dels landvägen, om tullnederlag, transitoupp-lag och transitering av varor m.m. Gällande T. är av 7 okt. 1927 med senare tillägg och ändringar. Den kompletteras av en tullordning, utfärdad av generaltullstyrelsen 17 okt. 1927. Tulltaxan el. tulltariffen innehåller uppgifter om tullpliktiga och tullfria varor och om storleken av de tullavgifter, som skall erläggas för de tullpliktiga varorna. Nuvarande svenska T. är av 1929 med senare ändringar och modifikationer. Förslag till reviderad tulltaxeförordning framlades dec. 1956 av 1952 års tulltaxekommitté. Tullverket under finansdepartementet sorterande ämbetsverk, vilkets överstyrelse är generaltullstyrelsen*. Dess övriga personal sammanfattas under beteckningen tullstaten. Tullstaten utgörs dels av den på olika orter stationerade personal, som handhar den lokala tullförvaltningen, dels av personal för kustbevakning och gränsbevakning. Tulpan (Tulipa), till liljeväxter hörande växtsläkte, som bl. a. kännetecknas av att blomman är sammansatt av sex kalkblad, vilka saknar honungs-gömmen. De odlade T. härstammar från T. ges-neria'na från Asien och T. suave'olens från Medelhavsländerna. T.-odling bedrivs särskilt i Holland. TuFsa [talFsö], stad i Oklahoma, USA, vid floden Arkansas. 182 740 inv. 1950. Vid T. finns ett stort oljefält och kolgruvor. Tulubb', från ry., lång respäls. Tum, äldre längdmått. Verktum var V12 fot = 12 linjer = 2,47 cm. Decimaltum var V10 fot = 10 decimallinjer = 2,97 cm. Engelsk tum (inch*) = 2,54 cm. Tumba, municipalsamhälle i Botkyrka kommun på Södertörn, nö. Södermanland. 1 070 inv. 1956. Pappersbruk, som tillhör riksbanken och tillverkar papper till sedlar. Tumlare, se Delfindjur. Tummeliten, huvudfiguren i en allbekant saga, som finns berättad i en mångfald versioner. Sagan om T. finns i Perraults* sagosamlingar, och till denna går troligen de moderna bearbetningarna tillbaka. T. var den yngste av sju bröder och hade till följd av sin ringa växt fått namnet Tummeliten. Han var emellertid mycket klok och lyckades slutligen stjäla ett par ”sjumilastövlar”, med vars hjälp han vann rikedomar. Tumning, uppmätning av timmer och bjälkar. Man mäter längd och tjocklek. Som måttsenhet används engelska tum och fot (jfr Yard). Tumskruv, tortyrinstrument, en skruvstock med taggar på insidan, i vilken tummen sammanpressades.