1231 landet. Italienarnas ställning i T. har medfört slitningar med Frankrike och före 2:a världskrigets utbrott framställde Italien önskemål om att förvärva T. Nov. 1942, efter de allierades landstigning i Nordafrika, landsatte axelmakterna trupper på strategiskt viktiga platser i T., vilka efter hårda strider slutligen erövrades av de allierade i maj 1943. — Efter kriget krävde de tunisiska nationalisterna vittgående reformer och självstyrelse. De eftergifter fransmännen var villiga att göra ansågs otillräckliga och oron blev allt starkare i landet. 1954 framlade den franske konseljpresidenten Mendès-France en plan för genomförandet av självstyrelse och andra reformer i T. Denna plan antogs april 1955 och gav bl.a. T. praktiskt taget full självstyrelse i inrikespolitiska frågor (jfr ovan). Sedan T. 1956 erhållit vidgad självbestämmanderätt och egen utrikesrepre-sentation, har det praktiskt taget blivit en fullt självständig stat. Trots protester från T. har franska trupper dock t.v. kvarstannat i landet. Tunna, förr använt rymdmått av mycket varierande storlek. För torra varor räknades en T. = 2 spann = 32 kappar = 1,47 hl. En spann var även = 2 halvspann = 56 kannor = 73,28 liter. En rågad tunna kallades fast mål; en struken kallades löst mål. I stället för råge tillädes 4 strukna kappar på tunnan av vete, råg, korn, havre och ärter. En tunna fast mål av detta slag innehöll således 36 strukna kappar eller 63 strukna kannor, då en tunna löst mål endast innehöll 56 strukna kannor. Till malt räknades 6 kappar såsom råge; till salt och bränd kalk 2 kappar på tunnan. — För våta varor räknades en T. = 4 fjärdingar = 48 kannor = 1,256 hl. Dessa mått nyttjades för saltad fisk och kött, tjära, rödfärg, träd- och rotfrukter m.m. Tunnland, gammalt svenskt ytmått för jord = 2 spannland = 32 kappland = 14 000 kv.-alnar = 56 000 kv.-fot = 4 936,5 m2. Tunntarm, se Tarmkanal. Tu'ominen, Mirjam, f. 1913, finlandssvensk författarinna. Bl.a. barnskildringar. Tupé, fr. toupet, uppkammad pannlugg. Tuppfäktning, folknöje, där underhållningen består i två tuppars strid med varandra. Vanligen är djuren väpnade med stålsporrar. T. förekom redan under antiken och spred sig sedermera ut över Europa, bl.a. till Storbritannien. Numera förekommer T. endast i österlandet och i spansktalande länder. Tura'n, förr ofta bruklig beteckning för sv. Tur-kestan. Indier i turban. Turba'n, en österländsk huvudbonad, som består av ett 20 cm brett och 5—6 m långt tygstycke, som viras kring en cylindrisk el. halvklotformig mössa utan skärm. T. är ett kännetecken på den rättrogna Tur muhammedanen. Grön T. får endast bäras av Muhammeds avkomlingar. Vit T. bärs av adeln och de skriftlärda. Vanligt folk bär brokig T. Turbi'n. — 1. Vattenturbin, ett slags motor, med vars tillhjälp energin hos strömmande vatten i forsar och vattenfall omsätts till arbete. Av vattentur-binerna kan man urskilja tvä huvudtyper. I den ena huvudtypen försätts hjul försedda med böjda skövlar i rotation av vattnet i strömningsriktningen. Till den andra huvudtypen, reaktionsturbinerna, hör de T., vilkas konstruktion bygger på principen, att vatten, som får utströmma ur ett kärl, strävar att förflytta kärlet i motsatt riktning mot utströmnings-nktnmgen. Båda huvudtyperna av T. har funnit användning vid de utbyggnader av vattenfall, som för produktion av elektrisk kraft ägt rum under de sista decennierna. — 2. Se Angturbin. — 3. Vindmotor Turbulent' [fr. tyrbylag'], orolig, larmande. Turenne [tyränn'], H., vicomte de T., 1611—75, fransk krigare. T. var en ovanligt skarpsinning fältherre. 1644 blev han överbefälhavare för franska armén i Tyskland, och under Fronden var han först hovets motståndare men övergick till detta 1651 och var anförare för hären mot Condé och spanjorerna. Under Ludvig XIV:s krig ledde T. fälttågen mot österrikarna och stupade själv i striden vid Sasbach 1675. Han vann flera lysande segrar under dessa fälttåg. Turf [tö'f], eng., idr., gräsbevuxen kapplöpnings-bana, även beteckning för kapplöpning med därtill hörande anordningar. Turgen'jeff (Turgenev), L., 1818—83, rysk författare. T. vistades under större delen av sitt liv i utlandet (Tyskland, Frankrike). Som roman- och novellförfattare var T. berömd över hela Europa. Den moderna litteraturen äger i T. en av sina största språkkonstnärer. I En jägares dagbok skildrar T. den ryske bondens och godsägarens vardagsliv, medan hans övriga större romaner (R u-din, Adelsfolk, Fäder och söner, Rök) med satirisk realism behandlar de högre klassernas liv. Turgot [tyrgå'], A. R. J., 1727—81, fransk statsman och nationalekonom. T. var en ivrig anhängare av fysiokraternas* läror. 1774 utnämndes han av Ludvig XVI till finansminister och började genast förbereda ett genomgripande ekonomiskt reformarbete. T:s reformer medförde emellertid ett hätskt motstånd från de privilegierade klasserna, vilka för mådde konungen att avskeda honom 1776. Turi [to'ri], J. (skrev sig vanligen Thuri el. Thuu-ri), 1854—1936, svensk lapp, bekant för sin sakkunniga ”skildring av lapparnas liv” (M u i 11 a 1 u s s a m i d b i r r a), vilken översatts till flera språk. Turi'n, stad i Piemonte, nv. Italien, vid floden Po. 821 142 inv. 1956. T. har ett flertal ståtliga palats, kyrkor och ruiner efter gamla romerska byggnader. Ärkebiskopssäte. Universitet, grundat 1404, 8 086 studenter 1952. Teknisk högskola m.fl. bildningsanstalter. Bland industriella anläggningar märks vapenfabrik, artilleriarsenal, fabriker för tillverkning av maskiner, järnvägsvagnar, bilar, kemikalier, siden- och bomullsvaror m.m. Viktig järnvägsknut. Turiststation. Svenska turistföreningen har inrättat flera T. och turiststugor, särskilt i n. Sverige. Bland dessa T. märks de vid Abisko, Kebnekajse, Saltoluokta, Sylarna och Vålådalen. Turitz & Co., AB, Göteborg, grundades 1918 och är en detaljhandelskoncern som bl.a. omfattar En-hetspris AB Epa och Varuhuset Grand Bazar. Aktiekapital 45 milj, kr 1956. Turkar, se Turko-tatariska folk. Turkesta'n, vidsträckt landområde i v. Asien, omfattande dels det ryska Väst-Turkestan (äldre namn ”Fria Tatariet” ”Turan”, ”Stora