Ved Erdgeist, Die Büchse der Pandor a, Totentanz, Lulu. Wedel-Jarlsberg, J. C. H., 1779—1840, norsk statsman, tillhörande en tysk släkt. W. arbetade för att politiskt ena Norden, senare för en förening av Sverige och Norge. Han var en av Karl XIV Johans främsta rådgivare. 1836—40 riksståthållare i Norge. Vederdöpare, se Anabaptister. Vedergällningsteori, se Straffteori. Vedettbåt, örlogsfartyg, som används inomskärs för bevakningsändamål, minering o. d. Wedgwood-keramik. Tekanna från Etruriafabriken, 1790. Wedgwood [oäd'sjo-od], J., 1730—95, engelsk keramiker. W. började 1766 anlägga en fabrik, vilken sedermera under namnet ”Etruria” blivit mycket känd. W. strävade efter klassisk formskönhet och dekoration, ofta vita reliefer mot färgad botten. Vedmått. Numera mäts ved vanligen i m3. Bland äldre mått märks skogsfamn = 6 X 6 X 3 fot = 2,83 m3, kubikfamn — 6 X 6 X 6 fot = 5,65 m3, storfamn el. meterfamn = 1,6 X 2,5 X 0,89 m = 3,56 m3 och Stockholmsfamn el. brofamn — 8 X 6 X 3 fot = 3,77 m3. Vedum, municipalsamhälle i Skaraborgs län. 508 inv. 1956. VeduTamåleri, ett sakligt landskapsmålen som eftersträvar en direkt, exakt och perspektiviskt riktig skildring av bekanta stadsmotiv och naturutsikter (it. vedu'ta = fr. vue, syn, utsikt o.d.). Vedämne, se Lignin. Ve'ga. — 1. Se Vegaexpeditionen. — 2. Fixstjärna av första storleksordningen i stjärnbilden Lyran. Dess avstånd från vårt solsystem är 30 ljusår. Vårt solsystem närmar sig Vega med en hastighet av 16 km i sekunden. Ve'gaexpeditionen, en polarexpedition, som företogs 1878—79 av A. E. Nordenskiöld. Med fartyget Vega, som fördes av L. Palander, upptäckte Nordenskiöld på denna expedition nordostpassagen. Genom V. bevisades, att Asien norrut omgavs av vatten och ej sammanhängde med en eventuell landmassa kring polen. Även i andra avseenden gav V. betydelsefulla vetenskapliga resultat. Den räknas till århundradets främsta forskningsexpeditioner. Ve'ga, Lope de V., se Lope Felix de Vega Carpio. We'gener. — 1. A. W., 1880—1930, tysk naturforskare, bekant särskilt för sin 1915, framlagda, mycket omstridda teori om kontinenternas och oceanernas uppkomst. Enligt W. har kontinenterna icke fixa lägen i jordklotet utan förskjuts i sina inbördes lägen, rör sig som fastare block över jordklotets plastiska inre, på vilket de liksom flyter fram. Därvid skulle på frontsidan hoppressningar, bergskedje-bildningar, uppstå, medan havsdjup skulle bildas, där kontinenterna rör sig från varandra. Atlanten skulle erbjuda ett exempel härpå, vilket bl.a. bestyrks av att kustkonturerna på dess båda sidor väl 1274 svarar mot varandra, så att de passar ihop, om man tänker sig dem förda mot varandra. W:s teori är i flera avseenden mycket tilltalande, särskilt genom förklaringen av bergskedjornas uppkomst, av vissa eljest svårtydda djur- och växtgeografiska förhållanden, av forntida istidsklimat i de nuvarande ekva-torialländerna (den permiska istiden m.fl.) och varma forna klimat i nutida polarländer. Man har dock framfört en del vägande invändningar mot teorin, varför den i sin nuvarande form måste betecknas som långt ifrån säkerställd. — 2. Paul W., 1874—1948, tysk skådespelare av betydande mått. Även filmroller. VegetabFlier, växter, alster ur växtriket. Vegetabilisk, tillhörande växtriket, beredd av växter, växtartad. Vegetaria'n, person, som ansluter sig till vegeta-rismen* och huvudsakligen lever av födoämnen ur växtriket. Vegetarism är en rörelse, som i mitten, av 1800-t. uppkom i England, och som arbetar på att avskaffa köttätande. V:s anhängare gör gällande, att köttätande är skadligt. På vissa håll har man också framhållit, att det är omoraliskt att döda djur för att använda dem till födoämnen. Då växtfödan i allmänhet innehåller jämförelsevis liten mängd äggviteämnen är det visserligen ej omöjligt men möter svårigheter att få äggvitebehovet fyllt med enbart växtföda. Människan är till kroppsbeskaffenheten allätare. Längden av hennes tarmkanal ligger exempelvis mellan de växtätande och de köttätande djurens. Ur medicinsk synpunkt finns inga skäl för V., när det gäller friska människor. Att vid vissa sjukdomar växtföda är fördelaktigare än köttföda och att vid andra sjukdomar förhållandet är omkastat spelar naturligtvis ingen roll. Med hänsyn till dessa synpunkter måste V. anses vara en smaksak. Vegetation, växtliv, växtlighet; sammanfattningen av växtvärlden i en viss trakt. — V e g e t e' r a, leva som en växt och enbart tillgodose de materiella behoven. VegetatiV, sammanhängande med växtriket. — Vegetativ fortplantning kallas fortplantning på könlös väg. — Vegetativa kroppsfunktioner är sådana kroppsförrättningar, som har med tillväxt och näringsupptagande o.d. att göra och ej kontrolleras av medvetandet. Vehik'el, hjälpmedel, befordringsmedel. Wehtje, Ernst, f. 1891, jurist och industriman, verkställande direktör för Iföverken 1918, för Skånska Cement AB från 1929. 1942—45 var W. ordförande i Sveriges industriförbund. Medlem av första kammaren 1945—55. Tekn. hed.-dr i Stockholm 1949. Weibull. — 1. M. J. J. W., 1835—1902, historiker, professor i Lund. W. behandlade i flera arbeten Sveriges historia under 1600-t. Han var en varm anhängare av skandinavismen. — 2. Lauritz W., f. 1873, son till W. 1, professor i Lund 1919—38. W:s mest betydande arbeten behandlar Danmarks äldre historia. Weibullsholm, lantgård vid Landskrona, vid vilken finns en växtförädlingsanstalt. Weichsel [vajk'sel], Polens huvudflod, en av Europas längsta floder. Upprinner i v. delarna av Kar-paterna, flyter i en båge i nordlig riktning och utfaller med flera armar dels i Frisches Haff, dels i Danziger Bucht vid Östersjön. Längd 1 076 km. Bland bifloder märks från höger San och Bug. Weichsel [vejk'sel] (Pru'nus mahaTeb) är ett i sydeuropa förekommande träd, vars ved används till cigarrmunstycken och pipskaft. Weiden, se Weyden. Veidt [vajt], Conrad, 1893—1943, tysk skådespelare hos Reinhardt; tidigt även filmroller. Under 2:a världskriget verksam i USA,