Wer Werenskiold, E. T., 1855—1938, norsk målare. W. drogs tidigt till det franska friluftsmåleriet och behandlade med förkärlek ljus- och luftproblem (Bondebegravning, Lyktan, Flykten genom skogen). Av W:s karaktärsfulla porträtt må nämnas I b s e n och Fridtjof N a n-s e n. W. har även utfört livfulla humoristiska teckningar till norska folksagor. Verestja'gin, V. V., 1842—1904, rysk målare. V., som bl.a. deltog i rysk-turkiska kriget 1877, har framför allt blivit känd för sina gripande, hänsynslöst uppriktiga krigsmålningar (Vägen till Plevna, Allt lugnt i Schipkapasset). V. målade även landskap och folklivsbilder. WerTel, Franz, 1890—1945, österrikisk författare, från 1940 bosatt i USA. W. skrev lyrik (t.ex. Der Weltfreund), romaner (D i e v i e r-zig Tage des Musa Dagh, Das Lied von Bernadette) och skådespel (t.ex. Spie-g e 1 m e n s c h) av ofta filosofisk och symbolisk karaktär och med expressionistisk teknik. Verga, Giovanni, 1840—1920, italiensk folklivs-skildrare. En av hans noveller har gett ämnet till operan Cavalleri'a rustica'na (Mascagni*). Wergeland, H., 1808—45, norsk skald, vilken för den norska kulturen spelat en betydande roll. W. arbetade för folkupplysning, humanitet och tolerans. Bland hans dikter märks J ö d e n och fri-hetsdikten Det befriede Europa. Vergflius el. Virgilius, 70—19 f.Kr., romersk skald. V. beskyddades varmt av Maecenas och Au-gustus och blev av samtiden allmänt uppskattad, ej minst för sin nobla och anspråkslösa karaktär. Hans ryktbaraste verk är det romerska folkeposet E n e i-den, vilket skildrar hjälten Eneas’ äventyr efter Tröjas fall. Ytterligare tv^ större diktverk är författade av V. B u c o 1' i c a, en samling herdedikter, och G e o r' g i c a, skildrande lantbruket. Alla tre är skrivna på hexameter och ansedda som mästerverk i språk- och versbehandling. Verhaeren [-ha'ren], É., 1855—1916, belgisk skald, en av sin tids största lyriker. Hans dikter är än patriotiska, än erotiska, än tolkar de hans intresse för sociala, politiska och konstnärliga problem. Les flambeaux noirs, Les h e u r e s claires, Toute la Flandre. Verifie'ra, bekräfta, intyga, bestyrka riktigheten av. — Verifikation, intygande, bestyrkande av någots riktighet. Verism', i Italien benämning på den litterära och konstnärliga riktning, som vanligen går under namnet realism el. naturalism (it. vero = sann). Verita'bel, verklig, äkta, sann. Ve'ritas, lat., sanning; även en personifikation av sanningen, som antogs vara dotter av Zeus och moder till Dygden. Jfr även Klassificering av fartyg. Verkbly erhålls vid röstning och smältning av blymalmer och innehåller förutom bly en hel del andra med malmens beskaffenhet varierande ämnen. V. underkastas i sin tur särskild rening för erhållande av rent bly samt, beroende på V:s sammansättning, för eventuellt tillvaratagande av ett el. flera av övriga ingående ämnen. Verksynd betecknar inom teologin ett avsiktligt brott mot den kristna moralen i motsats till arvsynd. Verlaine [värlä'n], P., 1844—96, fransk skald. V:s oregelbundna levnadssätt och disharmoniska själstillstånd återspeglas i hans starkt individuella diktning, vars styrka är versens enkelhet och melodiska skönhet (Fetes galantes, Sagesse, A m o u r). Vermeer van Delft, Johannes, 1632—75, en av Hollands största målare. Stillhet, klar komposition och en utsökt kolorit präglar hans borgerliga interiörer. 1280 Vermicelfer, små, till stjärnor e.d. formade makaroner (it. vermicelli [-tsjelPi]). Vermillon [-mijåg'], fr., cinnober(rött). Vennont [vömånt], förkortat Vt., stat i nö. USA. 25 000 km2, 377 747 inv. 1950. Huvudstad Montpe-lier, 8 600 inv. 1950. — V. är ett fruktbart slättland, där åkerbruk är den viktigaste näringsgrenen. Utom foderväxter odlas korn och potatis. Boskapsskötseln är av stor betydelse och mejerihanteringen en av statens viktigaste näringsgrenar. Kvarnrörelse, sågverk och smältverk utgör de viktigaste industrierna. Ver'mut, vermouth, en kryddad vinsort, särsk. med malört, som tillverkas framför allt i Italien och Frankrike. V. har bittert sötaktig och aromatisk smak. Vernalisation, jarovisation*. Verne [värn], Jules, 1828—1905, fransk författare, känd för en rad fantastiska äventyrsromaner, byggda på djärva, naturvetenskapliga konstruktioner (En världsomsegling under haven, Den hemlighetsfuIla ön, Jorden runt på 80 dagar). Werner. — 1. A. G. W., 1749—1817, tysk geolog (neptunist). W. verkade som lärare vid Bergakademin i Freiburg. Han brukar räknas såsom en av geologins grundläggare (”geologins fader”). — 2. A. W., 1866—1919, schweizisk kemist, som utgav flera betydelsefulla arbeten rörande de oorganiska kemiska föreningarnas struktur och därmed sammanhängande frågor. För sina forskningar erhöll W. år 1913 nobelpriset i kemi. Werner, Lambert, f. 1900, målare och skulptör. W:s målningar är utförda i en komplicerad blandteknik, som bygger på lärdomar från Kandinsky. Werners institut för kärnkemi är en till Uppsala universitet hörande cyklotronanläggning, som inrättades 1949 genom en donation av industriidkaren Gustaf Werner (1859—1948). Chef: The Svedberg. Vernet [vämä'], H., 1789—1863, fransk målare, vilken på sin tid blev mycket populär som militärmålare, särskilt som skildrare av den franske soldaten (Soldaten vid Waterloo, Stormningen av Malakov). Vernissage [värnisa'sj], fr. (egentligen fernissning), öppnandet av en konstutställning, då endast ett antal särskilt inbjudna personer äger tillträde. Vero'na, stad vid Adige, Venezia, n. Italien. 186 555 inv. 1951. Starkt befäst. Viktig järnvägsknut. En av Italiens äldsta städer med många romerska fornlämningar både i och utom staden. Kyrkor och palats från medeltiden med betydande konstskatter. Biskopssäte. Målar- och bildhuggarakademi. Betydande siden- och bomullsindustri. Handel med vin och siden. Verona'I, diety'lmalony'lkarbami'd, är ett sömnmedel, som framställdes av nobelpristagaren E. Fischer 1903. V. utgörs av färglösa, svårlösliga, bittert smakande kristaller. Som sömnmedel är V. kraftigt verksamt och jämförelsevis ofarligt. Ofta används natriumsaltet, veronalnatrium el. medinal, som är mera lättlösligt. Ett liknande preparat är lumina'l, som består av fenyletylmalonylkarbamid. Verone'se, P. (eg. Paolo CaliaTi), 1528—88, italiensk målare från Verona, företrädesvis verksam i Venedig. Han framställde vanligen praktfulla gästa-budsscener i Venedigs palats. Vero'nika, den heliga, en kvinna, som enligt sägnen räckte frälsaren en duk att torka sitt anlete, då han var på väg till Golgata. På duken framträdde sedan Kristi anletsdrag (Veronikaduken). Werria, den östligaste av Wesers båda källfloder, nv. Tyskland. Upprinner på Thüringerwald. Längd 276 km. Verrocchio [-åkk'iå], A. del, 1435—88, italiensk konstnär, en av de ledande inom Florens’ konstliv. Lionardos lärare. V. var en ytterst mångsidig konst