Wes vid Stockholms högskola 1928—54. Ledamot av Svenska akademien 1947. Wessex [oäs'iks], eng., ”västsaxarnas land”, ett av de sju anglosaxiska rikena i England. I början av 800-t. innehade W. överhöghet över grannrikena, och från Alfred den stores tronbestigning 871 sammanfaller W:s historia med Englands. Vessla. Vessledjur (Musteli'nae), en familj inom rovdjurens ordning. De har en knöltand bakom rovtanden. Klorna är spetsiga och något indragbara. Kroppen är i allmänhet långsträckt och fotterna korta. Till V. hör vessle-, mård- och uttersläktet, järv och grävling. Vesslesläktet (Muste'la) hör till vessledjurens familj bland rovdjuren. V. står nära mårdsläktet men har mindre och smärtare kroppsform. Till V. hör i 11 e r el. hiller (M. putoris), som förekommer i s. och mell. Sverige. Tårna har simhud vid roten. Den simmar och dyker mycket bra och håller till i strandvallar, dikeskanter etc. Den är mycket rovgi-rig och lever av smärre djur. Hermelin el. lekatt (M. erminias) är om vintern gulvit med svart svansspets, om sommaren gulbrun med gulvit buk. Längd 35 cm, varav svansen 10 cm. Den förekommer över hela landet. Den är ovanligt djärv och rovgirig och angriper t.o.m. harar och höns. Pälsverket är värdefullt. Småvessla (M. nivalis) är mindre än föregående. Längd 25 cm. Den saknar svart svansspets. Pälsen är rödbrun med vit buk. I n. Sverige har den vit vinterdräkt. I ö. Europa och även Finland förekommer f 1 o d i 11 e r (M. lu-treola). Den har mörkt brun färg. Skinnet är ett eftersökt pälsverk (nerts). Amerikansk flodil 1 e r el. mink (M. vison) är också ett uppskattat pälsdjur. Vessman, Signe, 1879—1953, politiker, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbunds första ordförande (1920—36). Vessman, se Vässman. Wesström, Eric Albert, f. 1899, landshövding i Västernorrlands län sedan 1954. W. var stiftsjägmäs-tare i Linköping 1933—53 och har varit ordförande i olika statliga utredningar (Sågverksutredningen 1951, Järvafältsutredningen 1953). West [oäst], Rebecca, pseudonym för Cecily Isa-bel Fairfield, f. 1892, engelsk författarinna, som skrivit underhållande och psykologiskt välgjorda romaner (Den sträva rösten). Ves'ta, se Hestia och Vestaler. Vest-Agder fylke, fylke i sydligaste delen av Norge. 7 295 km2, 99 149 inv. 1952. Huvudstad Kristiansand, 26 270 inv. 1952. Vesta'ler, vestaliska jungfrur, namn på Vestas tempelprästinnor i Rom. V. skulle vårda den heliga 1282 elden i Vestas tempel samt måste avlägga kyskhets-löfte. — Vesta'lisk, jungfrulig. Westend [oäsfend], en av Londons* stadsdelar. Westerberg, Stig, f. 1918, pianist, dirigent för Gävleborgs läns orkesterförening sedan 1949. Westergren, Håkan, f. 1899, skådespelare. W. är en av svensk teaters och films mest kultiverade och uppskattade komediaktörer. Gift med Inga Tidblad. Wes'terland [-lant], huvudstad på ön Sylt*. 4 000 inv. Badort. Westerlund, E. O. T., 1839—1924, militärläkare och stadsläkare i Enköping. W. var som läkare utomordentligt populär och hade en enastående förmåga att inge sina patienter förtroende. Westermarck, E. A., 1862—1939, finsk sociolog, 1907—30 professor i sociologi vid Londons universitet och sedan 1918 därjämte professor i filosofi vid Åbo akademi. Hans arbeten om äktenskapets utveckling och om de moraliska föreställningarnas ursprung etc. har varit av banbrytande betydelse. Till hans mera kända populära arben hör Sex år i Marocko och Äktenskapets historia. Westfaliska freden, den fred, som avslutade trettioåriga kriget 1648. Fredsunderhandlingarna fördes i de båda städerna Osnabrück och Münster, tillhörande Westfaliska kretsen av Tyska riket. Genom W. tillförsäkrades såväl reformerta som lutheraner religionsfrihet i Tyskland. Det habsburgska överväldet i Europa var krossat. I W. erhöll bl.a. Sverige Vorpommern, dvs den del av Pommern, som ligger v. om floden Oder, samt en smal remsa av Hinterpommern på andra sidan Oder. Till detta område hörde även öarna Rügen, Usedom och Wollin. Dessutom fick Sverige biskopsdömena Bremen och Verden samt staden Wismar med område. Slutligen fick Sverige 5 milj, riksdaler. Frankrike fick stora delar av Elsass och Lothringen. Flera tyska stater, framför allt Brandenburg, som fick större delen av Hinterpommern, fick sina områden vidgade. Vestfold fylke, fylke i sö. Norge, v. om Oslofjorden. 2 339 km2, 159 155 inv. 1952. Vestibu'1, förhall, ståtlig förstuga till ett palats, museum e.d. Vestibula'rapparaten, den del av innerörat, vilken tjänar som jämviktsorgan. Jfr Hörselorgan. Westinghouse [oästünghaos], George, 1846—1914, amerikansk industriman och uppfinnare, känd för sina konstruktioner på växelströmteknikens område och för den efter honom uppkallade tryckluftbrom-sen för järnvägståg. Vestlandet, beteckning för v. delen av s. Norge. Westling. — 1. Erik Axel W., f. 1897, statssekreterare i kommunikationsdepartementet 1942—45, landshövding i Värmlands län 1945. — 2. Per W., f. 1900, jurist, statens förlikningsman i arbetstvister 1937—47, landshövding i Kristianstads län 1947. Westman, K. G., 1876—1944, professor i rättshistoria i Uppsala. 1919—43 ledamot av första kammaren. 1914—17 var W. ecklesiastikminister i Hammarskjölds ministär, juni—sept. 1936 utrikesminister i Bramstorps ministär och 1936—43 justitieminister. Som sådan bar W. det närmaste ansvaret för inskränkningarna i tryckfriheten och beslagen av tidningar under 2:a världskriget. W. tillhörde bondeförbundet och intog i detta en ledande ställning. Westminster Abbey [oäst'- æb'i] i London, belägen i stadsdelen Westminster nära parlamentshuset, är Englands kröningskyrka. Den nuvarande kyrkans huvuddelar uppfördes under Henrik IILs regering (1200-t.). Flera av Englands konungar och stora män ligger begravna i W. I ”the poets’ corner” (”skaldevrån”) är minnesvårdar resta över framstående engelska författare och konstnärer. I W. är bl.a. Jenny Lind begraven. Westminsterstatu'ten [oäsPminstö-] antogs 1931 av engelska parlamentet och innebär, att lagstift