1283 ningsrätten för brittiska dominions tillkommer dessas egna parlament. W. hade till syfte att möjliggöra genomförandet av vid imperiekonferenserna 1926 och 1930 fattade beslut. Westmor(e)land [oäst'mölönd], grevskap i nv. England. 2 027 km2, 67 383 inv. 1951. Wes'tons normalelement, se Kadmiumelementet. West Point [oäst'-], USA:s armékrigsskola, belägen vid Hudsonfloden inom staten New York. Westpreussen, fordom preussisk provins, belägen omkr. nedre Weichsel mellan Pommern i v. och Ostpreussen i ö. 25 500 km2. Efter l:a världskriget kom största delen av W. att tillhöra Polen (Polska korridoren). — Sedan 1945 ingår hela W. i polska vojevodskapen Gdansk och Bydgoszcz. West Virginia [oäst' vödjin'jö], förkortat W. Va., stat i USA. 63 000 km2, 2 milj. inv. 1950. Huvudstad Charleston, 73 502 inv. 1950. — W. uppfylls av delar av Appalachiska bergen. Bergsbruket är betydande och omfattar huvudsakligen produktion av stenkol och petroleum. Åkerbruket är särskilt i nv. delarna betydande med foderväxter, vete, majs, havre och tobak som viktigaste produkter. Industrin omfattar järn- och ståltillverkning samt sågverksrörelse. Vesuvius. Vesu'vius, omkr. 1 200 m hög vulkankägla vid Neapel, har sedan år 79 e.Kr., då den hade sitt första kända utbrott, varvid bl.a. städerna Hercu-laneum och Pompeji förstördes, upprepade gånger haft våldsamma och ödeläggande utbrott. Största utbrotten inträffade 1631, 1794, 1822, 1858, 1861, 1872, 1906. V. visar dessutom ofta svaga yttringar av vulkanisk verksamhet i form av mindre eruptioner el. utstötande av gasmoln. De sista stora utbrotten ägde rum 1927 och 1944. Wet, De, se De Wet. Vete (Tri'ticum), ett grässläkte, som har oskaf-tade, små ax sammansatta till ett två-sidigt ax. Till V. hör kvickrot samt flera arter el. underarter, vilka odlas som sädesväxter. I vårt land odlas endast vanligt V. (T. vulga're), av vilket det finns talrika former. På senare tid har man genom målmedvetet förädlingsarbete erhållit ytterligare nya sorter, lämpade för särskilda klimatiska och andra förhållanden. Antingen sås V. på hösten och skördas först följande höst, s.k. höstvete, el. på våren och skördas samma höst, s.k. vårvete. År 1954 skördades i Sverige 1 020 410 ton omalet V. och infördes 47 000 ton. Såväl i avseende på areal som skörde-mängd är V. (jämte ris) det förnämsta sädesslaget. Vetemyggor, två gallmyggor, en gul och en röd, vilka båda lägger ägg i vetets blommor. Larverna äter fruktämnena och kan härigenom orsaka stor skada. Vetenskapsakademien (Kungl. svenska V.) i Stockholm, ett år 1739 stiftat samfund för främjande av vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. V. äger en del vetenskapliga institutioner och har att utdela nobelprisen i fysik och kemi samt har överinseende över Naturhistoriska riksmuseet, Statens etnografiska museum, No Wey belinstitutet för teoretisk fysik samt Sveriges nationalparker och fridlysta naturminnesmärken. Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg stiftades under sista hälften av 1700-t. och erhöll kunglig stadfästelse 1778. Vetenskapssocieteten i Lund stiftades 1920 i syfte att främja humanistisk vetenskaplig forskning. Vetenskapssocieteten i Uppsala bildades i början av 1700-t. och erhöll sina nuvarande statuter 1872. V. har utövat en aktiv vetenskaplig verksamhet och bl.a. tagit initiativ till inrättandet av ett astronomiskt observatorium och en professur i fysik. Vetenskapsstaden, benämning på en samling vetenskapliga institutioner i Stockholm vid Frescati (Vetenskapsakademin, Naturhistoriska riksmuseet, Nobelinstitutet för teoretisk fysik, Skogshögskolan, Veterinärhögskolan m.fl.). Vetera'n, gammal beprövad krigare, vetenskapsman, ämbetsman etc; (av lat. vetus, gammal). Veterinä'r, djurläkare, person, som efter avlagd examen vid Veterinärhögskolan erhållit legitimation av medicinalstyrelsen. Veterinä'rhögskolan är belägen i Stockholm. För inträde vid V. fordras bl.a. studentexamen. Studietiden är ca fem år. Veterinärmedicine doktor, doktorsgrad vid Veterinärhögskolan sedan 1936. Vetlanda, stad vid Emån i n. Småland. 8 736 inv. 1956. Järnvägsknut, viktig vägknut. Tändsticksfabrik. Snickeri- och möbelfabriker. Ve'to, lat., ”jag förbjuder”, det ord, med vilket folktribunerna i det gamla Rom förklarade ett senatsbeslut ogiltigt. Numera avser uttrycket den vissa myndigheter tillkommande rätten att förklara ett beslut ogiltigt (absolut veto) el. för en viss tid ej gällande (suspensfvt veto). Vette, uppstoppad fågel el. målad fågelbild av trä, som utläggs på vattenytan för att vid jakt locka simfåglar (ejder, alfågel m.fl) att slå sig ned. Wetterbergh, K. A., 1804—89, läkare, författare, känd under författarnamnet Onkel Adam. W. skrev ett flertal skämtsamma småberättelser ur medelklassens liv och skildrade med förkärlek den svenska småstadsmiljön. 1862—72 utgav W. en populär barntidning, Linnea. Wettergren, Erik, f. 1883, konsthistoriker, chef för Dramatiska Teatern 1928—34, överintendent och chef för Nationalmuseum 1942—50. Wetferhom, berggrupp i nö. delen av Berneral-perna, belägen i den schweiziska kantonen Bern. Högsta toppen når 3 700 m ö.h. Vetterlund, Fredrik M., f. 1865, kritiker, skald. V. har utgivit en del lyriska diktsamlingar (Skuggornas sal) samt litteraturhistoriska uppsatser och essäer, i vilka han särskilt behandlat nyromantiken. Wetterstedt, G. av, 1776—1837, diplomat, statsman. 1805—09 var W. Gustav IV Adolfs kabinettssekreterare och utnämndes av den nya regeringen till hovkansler 1809. Senare användes W. av Karl Johan i ett flertal såväl utrikes- som inrikespolitiska uppdrag. 1824 utnämndes han till statsminister för utrikesärendena. W. var en synnerligen smidig politiker och god talare. Veuve Cliquot [vöv klikå'], se Cliquot. Weyden, Rogier van der W., 1399—1464, nederländsk målare, utförde skickligt komponerade altar-målningar i en något teatralisk stil. Weygand [vägar]'], Maxime, f. 1867, fransk militär, vilken under polsk-ryska kriget 1920 som rådgivare till den polska arméledningen spelade en framskjuten roll. 1924—30 var W. chef för krigsakademin i Paris. Han pensionerades 1935 men utnämndes 1939 till chef för den fransk-engelska ori-entarmén i Syrien. Den 19 maj 1940 hemkallades W. för att efterträda Gamelin som överbefälhavare