1285 Viborgska gatloppet, benämning på den av svenska flottan utförda utbrytningen ur Viborgska viken 1790. Den svenska flottan hade blivit instängd av den ryska, som fullständigt avskurit dess förbindelse med Sverige. Genom en djärv utbrytning räddade sig emellertid den svenska flottan ur den farliga situationen och förenade sig sedan med Cronstedts eskader vid Svensksund. Viborgska smällen, en explosion i ett av tornen i Viborgs fäste, anordnades enligt traditionen av Knut Posse 1495, då fästet belägrades av ryssarna. Posse skall ha låtit ryssarna först intränga i tornet, varför V. medförde, att många fiender bragtes om livet. Jfr Posse. Viborgs län, finskt län, till 1944 omfattande den del av Nyland, som ligger ö. om Kymmene älv, samt s. delarna av Savolaks och Karelen. 43 000 km2, 623 000 inv. 1942. Större delen av länet avträddes 1940 till Ryssland men var 1941—44 åter finskt. Vid vapenstilleståndet 1944 kom huvuddelen av länet med städerna Viborg, Keksholm och Sordavala till Ryssland. Återstoden ombildades 1945 till Kymmene län (10 737 km2, 318 000 inv. 1953). Biskopssätet överflyttades till St. Michel och bildar St. Michels stift. Vibration, svängning, dallring, partiklarnas rörelser i en vågrörelse. Vibra'toromformare, apparat för omvandling av likström till växelström. Används i radiomottagare, vid batteridrift etc. Vibre'ra, dallra, darra. Se Vibration. Vi'ce, lat., egentligen i annans ställe; ställföreträdande, tjänsteförrättande, vikarierande, framför vissa titlar en grad el. värdighet (vice talman, vice-amiral). Vice häradshövding, titel, som förr tillerkändes person efter avlagd juridisk examen och viss tjänstgöring i domstol. Vfcekonung, vanligen benämning på en monarks omedelbare ställföreträdare i ett biland, t.ex. den förutvarande V. (eng. viceroy [vaj'sråj]) av Indien. Vicenza [vitjen'tsa], stad och viktig järnvägsknut i Venezia, n. Italien. 78 000 inv. 1948. Biskopssäte. Sidentillverkning. Flätning av stråhattar. Vi'ce verisa, lat., tvärtom, med ombytta roller. Wichita [o-itj'itö], stad i Kansas, USA, 168 279 inv. 1950. Handel med spannmål och kreatur. Fabriker för tillverkning av lantbruksredskap. Vichy [visji'], stad och badort vid floden Allier i s. Frankrike. 30 000 inv. 1946. Vid V. finns flera varma alkaliska källor. Staden är en europeiskt berömd badort och en av de mest besökta franska badorterna. 1940 överflyttade marskalk Pétain med regeringen för det icke ockuperade Frankrike till V., som var den icke ockuperade zonens huvudstad till nov. 1942, då hela Frankrike besattes av tyskarna. Wickenberg, P. G., 1812—46, målare, W. målade landskap och genrebilder i idyllisk stil och vann i Paris en betydande framgång med sina tavlor (Vinterfiske, Holländskt kustparti, Fransk interiör). Vicker (Vic'ia), växtsläkte, hörande till familj Le-gumino'sae. V. utmärks av mångpariga blad med klängen och långa, smala baljor. Den förnämsta arten är fodervicker (V. sativa), som har rödvioletta, ibland vita blommor i bladvecken. Den är en saftig ört med svag stjälk. Den odlas sällan enbart utan vanligen tillsammans med havre, korn e.d. Som grönfoder är den utmärkt. Flera odlade sorter finns. Bondböna (V. faba) är en högväxt ört med tvåpariga blad och svarta och vita blommor. Den hjärtformade, plattade bönan är ätlig. Bland de vilda arterna märks kråkvicker (V. cracca), som har violettblå blommor i klasar, samt 1 udd-vi c k e r (V. villosa), som är vanlig som ogräs i Wid höstsäd. De båda sistnämnda arternas frön, vilka förekommer som förorening i råg. kallas tranärter. Vickers, se Armstrong-verken. Wickman, Johannes, f. 1882, fil. dr, journalist, utrikesredaktör i Dagens Nyheter 1918—47. Som sådan intog W. en bestämd demokratisk hållning. W. har utgivit flera essäsamlingar (Diktaturernas uppror). Wicksell, J. G. K., 1851—1926, svensk nationalekonom. 1901—16 professor i nationalekonomi och finansrätt i Lund. W. utgav ett flertal mycket betydande verk inom sin vetenskap, framför allt rörande penningväsendet. Vid sidan därav ägnade han ett djupgående intresse åt befolkningsläran. W. företrädde i olika politiska, sociala och religiösa frågor utifrån liberala utgångspunkter en klart radikal ståndpunkt. Wicliffe, se Wycliffe. Vicomte [vikågt'], fr., ”vicegreve”, adelstitel i rang mellan greve och baron. Victor, lat., segrare. Victoria. — 1. Lat., segergudinnan; seger. — 2. Se Viktoria. Victo'ria. — 1. Stat i Australiska statsförbundet i sö. delen av kontinenten. 228 000 km2, 2,4 milj. inv. 1954. Huvudstad Melbourne, 1,4 milj. inv. 1953. — V. är den minsta men tätast befolkade av förbunds-staterna. Det inre av V. utgörs av lågland, medan den sö. delen av staten upptas av förgreningar av Australkontinentens bergskedjor. I fråga om jordbruk står V. främst bland förbundsstatema. Vete är den viktigaste produkten, därnäst kommer sydfruk-ter och vin. Boskapsskötsel bedrivs särskilt i de inre delarna. Bland bergsbruksprodukter är guld och stenkol viktigast. Industrin står högt och omfattar huvudsakligen beredning av jordbrukets och bergsbrukets produkter. Viktigaste exportvaror är spannmål, smör, guld och ull. — 2. Namn på ett flertal smärre huvudstäder bl.a. huvudstaden i British Columbia, Kanada, 104 303 inv. 1951, och huvudstaden i staten Espiriito Santo, Brasilien, 40 000 inv. 1939, samt huvudstaden på den brittiska ögruppen Seychellerna, 9 000 inv. 1947. Victoriafalien, Afrikas mest storartade vattenfall, bildas av floden Sambesi i Sydafrika vid dennas sydligaste del. V. har en höjd av omkr. 100 m. Victoria Njan'sa el. Victoriasjön, se Ukereve. Victoria regia, se Näckrosor. Vi'dar, enligt isländska mytologin son av Oden och jättekvinnan Grid, näst Tor den starkaste av gudarna. Sedan Oden uppslukats av Fenrisulven* vid Ragnarök, skall V. hämnas sin fader genom att döda Fenrir och sedan härska i den efter Ragnarök förnyade världen. Widborg, Elsa. 1897—1956, skådespelerska vars gärning huvudsakligen var knuten till Göteborg. Vide, se Sälg. Wide, Edvin, f. 1896, löpare, överlärare i Stockholm. 1920-t:s bäste svenske medel- och långdistanslöpare. W. satte flera svenska rekord och världsrekord samt blev bronsmedaljör på 5 000 m vid OS 1924, där han även erövrade silvermedaljen på 10000 m. Vid OS 1928 blev W. bronsmedaljör på såväl 5 000 som 10 000 m. W. utkämpade ett otal hårda dueller med finländaren Paavo Nurmi som han även några gånger besegrade. Widéen, K. I. N., 1871—1951, tonsättare, bland vars kompositioner främst märks solosånger och fyrstämmiga sånger (D a 1 m a r s c h, Tallarnas barr). Widegren, Gunnar, f. 1886, författare och journalist, som skrivit underhållningsromaner i ofta farsartad stil (Raggen det är jag det, Släkten är värst). Widell, Gustav Adolf, f. 1907, ämbetsman, lands