Wid hövding i Malmöhus län sedan 1953. Byråchef i försvarsdepartementet 1947, statssekreterare 1949. Widén, J., 1856—1933, ämbetsman, politiker. W. var ledamot av andra kammaren 1900—17, 1914— 17 kammarens talman samt civilminister i Lunde-bergs ministär 1905. 1906—23 var han landshövding i Jämtlands län. Till en början slöt sig W. till lantmannapartiet men tillhörde senare det liberala samlingspartiet. Widerström, Karolina, 1856—1949, Sveriges första kvinnliga läkare. Med. hed.-dr vid Karolinska institutet 1933. Widgren, Olof, f. 1907, skådespelare, knuten till Dramatiska teatern i Stockholm sedan 1936. Vi'di, lat., jag har sett, genomsett, granskat. Vidime'ra (av lat. vi'dimus, vi har sett), jämföra och bestyrka en avskrifts överensstämmelse med originalet. — Vidimation, vidime'ring, intyg om riktigheten av en avskrift. Vid'in, befäst hamn- och handelsstad i nv. Bulgarien, vid Donau. 19 000 inv. 1947. Tillverkning av filigransarbeten i guld och silver. Widmannstättenska figurer erhålls om en polerad yta på en järnmeteorit etsas med salpetersyra. Syran angriper nämligen de nickelfattigare partierna starkare än de mera nickelhaltiga. Vidor, King, f. 1894, amerikansk filmregissör. Widor [-då'r], Ch., 1845—1937, fransk organist och tonsättare, 1896 kompositionsprofessor vid kon-servatoriet i Paris. W. var berömd som orgelspelare och lärare. Bland hans kompositioner märks orkestersymfonier, konserter, pianostycken, visor m.m. Wid'ukind (Wittekind), en förnäm man ur west-falernas stam, som ledde sachsarnas frihetsstrid mot Karl den store (sista hälften av 700-t.). Karl tvingade emellertid både W. och flera av hans anhängare till underkastelse. Till W:s gestalt har en mångfald sägner knutits. Vidöstern, insjö i sv. Småland. 49 km2. Genomflyts av Lagan. Wiechert [vi'sjert], Ernst, 1887—1950, tysk författare, som skrev psykologiska romaner och noveller, ofta med motiv från l:a världskriget (t.ex. J e-d e r m a n n). Wied [vi'd], G. J., 1858—1914, dansk författare. W:s arbeten (Adel, gejstlighed, borger og bonde, Livsens ondska b, K n a g-sted, Pastor Sörensen & Co) är fyllda av en ursprunglig, oftast grotesk humor och bitande satir. Vieille-Montagne [vjä'j mågtanj'], La V. (”Gamla Berget”), ofta brukad benämning på ett belgiskt bolag, som äger zinkgruvor med detta namn i Mores-net, Belgien och i flera europeiska länder samt likaledes i olika länder industriella anläggningar för den brutna malmens bearbetning och zinkens förädling till olika slags produkter. Huvudkontoret är förlagt till Belgien. I Sverige äger bolaget sedan mitten av 1800-t. Åmmebergs zinkgruvor. Wieland [vi'lant]. — 1. C. M. W., 1733—1813, tysk skald och romanförfattare. W:s förnämsta diktverk är det romantiska eposet O'b er o n*, vars ämne är hämtat från en medeltida riddarsaga. Stilen är ledig och elegant med en fint ironisk udd, skildringen livfull och psykologiskt välgjord. W. var representant för upplysningstidens nyktra och toleranta idéer och införde den psykologiska romanen i tysk litteratur. — 2. H. O. W., f. 1877, tysk kemist. W. erhöll nobelpriset i kemi 1927 för sina arbeten över gallsyrornas byggnad. Vielfrass [fiT-], ty., ”storätare”, ett namn på jär-ven (sv. filfras). Wieliczka [vjelitj'ka], gruvstad i vojevodskapet Kraköw, s. Polen, belägen sö. om staden Kraköw. 8 200 inv. 1946, polacker. Bekant för sin rika salt 1286 gruva, omkr. 300 m djup. Nere i gruvan har uppstått en hel stad med gator, öppna platser och sjöar. Wien [vi'n], huvudstad i Österrike, belägen på s. stranden av Donau. 1,8 milj. inv. 1951. W. är praktfullt byggd och har stora parkanläggningar. Handeln, gynnad av stadens läge och det rikt utbildade järnvägsnätet, är av stor betydelse. Industrin omfattar främst beklädnads- och metallindustri. W. har ett av Europas främsta universitet, grundat 1365. — W. var ursprungligen en keltisk ort, som av romarna gjordes till ett befäst läger, vilket sedermera ut- vecklades till en stad. På 1100-t. omtalas ett stadssamhälle W., som från 1276 blev den habsburgska dynastins huvudstad och nådde en rik utveckling. Under flera århundraden var W. Europas bålverk mot turkarna, som två gånger belägrade staden (1529, 1683), dock utan att lyckas inta den. 1814— 15 hölls den s.k. Wienkongressen i W., där även flera viktiga freder avslutits. I mars 1938 intågade Hitler i W. — Under 2:a världskriget intogs W. april 1945 av ryssarna och förvaltades 1945—1955 gemensamt av ryssar, engelsmän, amerikaner och fransmän. Wien [vi'n], W., 1864—1928, tysk fysiker. W. utförde bl.a. undersökningar över de lagar, som gäller för värmeutstrålningar. Hans upptäckter belönades med 1911 års nobelpris i fysik. Wiener-Neustadt [vi'ner-nåj'sjtatt], stad i nedre Österrike, s. om Wien. 31 000 inv. 1951. Genom kanal står W. i förbindelse med Wien. Kvarnindustri, bryggerier. Tillverkning av maskiner och lergods. Wiener-snitzel [vi-], se Snitzel. Wiener Sängerknaben [vi'ner-], österrikisk goss-kör med traditioner från 1498. Wienerwald [vi'nervalt], nö. delen av de österrikiska alperna intill Donau. Wieniaw'ski, H., 1835—80, polsk violinvirtuos. W. företog vidsträckta konsertresor i Europa och Amerika. Bland hans kompositioner märks Legend, Airs russes samt flera polonäser. Wienkongressen 1814—15 [vi'n-]. Efter Napoleons fall 1814 samlades Europas monarker och ministrar till en kongress i Wien för att så vitt möjligt återställa den ordning, som rått i Europa före Na-poleonskrigen. På W. beslöts bl. a. följande: R y s s WIEN Konsthist. — Konsthistoriskt. Naturhist. = Naturhistoriskt. R. = Ring. Unt. Untere.