1289 George III. V. efterträdde sin farbroder Vilhelm IV på Englands tron 1837 och blev 1840 förmäld med prins Albert av Sachsen-Koburg och Gotha. Under hela sin regeringstid ägnade sig V. energiskt åt sitt rikes styrelse med särskilt intresse för de utrikespolitiska frågorna. Hon var plikttrogen och arbetsam samt utpräglat konventionell och borgerlig till sin åskådning. Vikto'ria, ett slags vagn utan vagnsdörrar, avsedd för promenadåkning. Viktoriakorset, en av drottning Viktoria 1856 stiftad brittisk militärorden. Orden ges endast som belöning för tapperhet i fält och medför en årlig pension. Viktsenhet, se Metersystemet och i fråga om äldre viktsenheter resp, enheters namn. Viktua'lier, matvaror. Vikun'ja, se Lamasläktet. Vikval, se Fenvalsläktet. Vilaje't, beteckning för ett administrativt område i Turkiet, som motsvarar våra län. Indelningen i V. infördes 1866. Wilamowitz-Moellendorff [-må'vits-möll'-], U. von, 1848—1931, tysk klassisk filolog. W. utövade ett omfattande författarskap och ansågs som sin tids förnämste kännare av grekiska språket och litteraturen, framför allt poesin. Det attiska dramat blev i synnerhet föremål för W:s behandling. Vilans folkhögskola, se Hvilans folkhögskola. Wilberforce [o-il'böfås], 1759—1833, engelsk fi-lantrop, bekant för sin energiska kamp mot slavhandeln. Hans ansträngningar ledde slutligen till en lag om brittiska slavhandelns avskaffande (1807). Senare ägnade W. sig åt arbete för slaveriets avskaffande men dog, innan en lag härom antagits för de brittiska kolonierna. Vilddjuret i Uppenbarelseboken betecknas med talet 666. Greker och hebréer (liksom romare) använde bokstäver för att skriva siffror. Man har därför tolkat V:s namn dels ur det hebreiska alfabetet till Lateinos (latinare, romare), dels ur grekiska alfabetet till Neron kesar (kejsar Nero). Sannolikt är den förra tolkningen riktigast, och V. skulle alltså avse den romerska makten. Wilde [oaj'ld], Oscar, 1856—1900, engelsk författare. W. utgav den kvicka romanen D o r i a n Grays porträtt men slog först igenom med en rad spirituellt ironiska societetskomedier: Solfjädern, En kvinna utan betydelse, En idealisk äkta man m.fl. Till hans bästa verk hör Balladen om fängelset i R e a-ding. Wildenvey, Herman, f. 1886, norsk skald, som utgivit lätta och kvicka dikter och ernått en mycket stor popularitet. V. har även skrivit skådespel. Wilder [oajFdö]. — 1. Thornton W., f. 1897, nordamerikansk författare, som blivit berömd för sin roman San Luis’ bro. Han har skrivit ett flertal dramatiska arbeten. — 2. Billy W., f. 1906, amerikansk filmregissör. Psykologiskt genomträngande verk. Förspillda dagar (1945). Vildhäst, se Hästdjur. Vildjäst, se Jästsvampar. Vildkatt (Fe'lis silvesTris) tillhör kattdjuren. Den är gulgrå med mörkare band. Undersida och benens insida är rostgula. V. var fordom allmän över hela Europa men förekommer nu endast på några platser, särskilt i s. Europa. Jfr Tamkatten. Vildmän, benämning på två som sköldhållare ofta använda, kraftfulla manliga figurer, vilka framställs nakna, ofta håriga och långskäggiga, med lövkrans kring huvud och midja samt beväpnade med en ”herkulesklubba”. V. förekommer i Lapplands vapen. Vildpersilja (Aethu'sa cyna'pium) hör till familj Umbellif'erae. Den är ett vanligt ogräs, som bl.a. Wil igenkänns på att tre svepen nedhänger vid varje enskild blomflock. Den har lökartad lukt och är mycket giftig. Vildsvin, se Svindjur. Vildvin (Parthenociss'us quinquefoFia), en amerikansk klätterväxt med häftskivor på klängena, vilken ofta odlas som prydnadsväxt hos oss. Bladen blir på hösten röda. Vildåsna, se Hästdjur. Vilhelm, William, konungar av England. — 1. V. I Erövraren, 1027 (1028)—87, hertig av Normandie. 1066 företog V. ett erövringståg till England, och efter att ha besegrat den engelske konungen Harald vid Hastings s.å. kröntes V. till Englands konung. V. arbetade därefter med framgång på kungamaktens stärkande och organiserade skickligt sitt rike. — 2. V. III, 1650—1702, prins av Oranien, ståthållare i Nederländerna, konung av Storbritannien och Irland. V. arbetade på att störta sin svärfader Jakob II i England och begav sig 1688 med en här till England, där han mottogs som befriare. Jakob flydde, och V. och hans gemål Maria utropades 1689 till regerande konung och drottning av England och Skottland, sedermera även av Irland. Inrikespolitiskt befäste V. det parlamentariska styrelsesättet. V:s yttre politik gick ut på att omintetgöra Ludvig XIV:s av Frankrike planer på övervälde i Europa, vilket även lyckades honom tack vare seg energi och smidighet. — 3. V. IV, 1765—1837, konung av Storbritannien och Irland (1830) samt Hannover, tredje son till konung George III. Under V:s regering genomfördes den engelska parlamentsreformen (1832). I och med V:s död upplöstes den sedan 1714 existerande personalunionen mellan England och Hannover. Vilhelm, ståthållare av Nederländerna. — 1. V. I, 1533—84, greve av Nassau, furste av Oranien. V. var Nederländernas ledare i kampen mot det spanska förtrycket. Med överlägsen statsmannaförmåga och varm fosterlandskärlek stred han för Nederländernas frigörelse från Spanien. Slutligen mördades V. av en fanatisk munk. På grund av sin inbunden-het fick V. tillnamnet ”den tyste”. — 2. V. III, prins av Oranien. Se Vilhelm, konungar av England 2. Vilhelm (Wilhelm), f. 1884, svensk arvfurste, hertig av Södermanland, andre son till Gustav V. V. har företagit flera jakt- och forskningsresor, bl.a. till Amerika och Afrika. Han har ägnat sig åt författarskap, utgivit reseskildringar, dikter, noveller samt även framträtt som dramatisk författare. Vilhelm (ty. Wilhelm), kejsare av Tyskland och konungar av Preussen. — 1. V. I, 1797—1888, andre son till Fredrik Vilhelm III, efterträdde sin broder Fredrik Vilhelm IV som konung av Preussen 1861. Under V:s regering genomfördes det tyska enhetsverket av Bismarck, som troget stöddes i sitt företag av konungen. V. bidrog även till möjliggörandet av den preussiska härreformen, som ledde till de tyska vapnens seger i krigen mot Österrike och Frankrike. 1871 utropades V. i Versailles till tysk kejsare. — 2. V. II, 1859—1941, den förres sonson, son till kejsar Fredrik III, vilken han efterträdde 1888. V. gjorde sig snart fri från den gamle rikskanslern Bismarcks inflytande och tog själv ledningen av styrelsen. Han arbetade energiskt på att göra Tyskland till en stark sjö- och kolonialmakt. Han hade konstnärliga och kulturella intressen samt var känd för de höga tankar han hade om sin egen förmåga. l:a världskriget medförde hans fall. Efter abdikationen 1918 vistades han i Holland på slottet ”Huis Doorn”. Vilhelm (ty. Wilhelm), 1882—1951, tysk kronprins, äldste son till kejsar V. II. V. avsade sig vid 1918 års revolution alla anspråk på tronföljden i Tyska riket och Preussen. WilheFmi, Tobias, 1885—1944, f. i Amsterdam,