Vil violinist och kompositör, verksam vid Kungl. teatern från 1921. Vilhelmina, f. 1880, drottning av Nederländerna 1890—1948, dotter till konung Vilhelm IIL V:s moder var i egenskap av regentinna hennes förmyndare till 1898, då V. övertog styrelsen. 1901 förmäld med prins Henrik av Mecklenburg-Schwerin. — V. flydde med regeringen till England vid tyskarnas invasion 1941. Hon abdikerade frivilligt 1948 och efterträddes då av dottern Juliana. Vilhelmina, köping vid sjön Malgomaj, s. Lappland. 2 242 inv. 1956. Wil'helmsha'ven, före 2:a världskriget starkt befäst örlogshamn vid stranden av Jadeviken i delstaten Niedersachsen, Västtyskland. 101 000 inv. 1950. Akademi för politik och ekonomi. — Frihamn, stora dockor, arsenal, maskinverkstäder. W. var före l:a världskriget station för den tyska nordsjöflottan. Under 2:a världskriget bombades W. upprepade gånger av engelsmännen. Wilhehnshöhe, lustslott i delstaten Hessen, Västtyskland, beläget i närheten av staden Kassel. W. byggdes i slutet av 1700-t. Det är känt för storartade vattenkonster och vackra parkanläggningar. Under fransk-tyska kriget 1870—71 satt Napoleon III efter slaget vid Sedan fången i W. Wilhelmson, K. V., 1866—1928, målare. W. har framför allt valt sina motiv från sin hembygd Bohuslän. Hans målningar återger skärgårdsstäm-ningar, landskap och kärva, karaktärsskarpa allmogetyper. På senare tiden behandlade han med förkärlek solproblem. 1912 upprättade W. en målarskola i Stockholm och var från 1925 lärare vid Konsthögskolan. Av V:s arbeten må nämnas På berget, Kyrkfolk i båt, Svensk flicka. Wilhelmstrasse, gata i Berlin, vid vilken före 2:a världskriget tyska utrikesministeriet var beläget. Wilhelm Tell, se Tellsagan. Wilkes-Barre [oil'ksbærri], stad i Pennsylvania, USA. 76 826 inv. 1950. Export av stenkol. Järnindustri. Villa [vil'ja], F., 1866—1923, mexikansk parti-gängare och general. Under den oroliga tiden efter presidenten Diaz’ störtande 1911 lyckades V. göra sig till herre i de nordligare provinserna. Med regeringstrupperna förde han ständiga skärmytslingar. Han mördades 1923. Villa Borghe'se, se Borghese. Villa d’Este utanför Rom. Villa d’Este, ett slott, uppfört 1549 i den lilla staden Tivoli nära Rom. V. ligger i en berömd park. Villa Farnesfna, se Farnesina. Villafran'ca. —■ 1. Stad i provinsen Verona, Italien (omkr. 13 000 inv.). I V. avslöts 1859 mellan 1290 kejsarna Napoleon III av Frankrike och Frans Josef av Österrike en preliminärfred, som definitivt fastställdes genom freden i Zürich s.å. — 2. Villafranca del Panadés, stad i Spanien nära Barcelona. 9 000 inv. V. är känd för sin vinodling (villafrancavinet). Villa Lobos, Heitor, f. 1887, brasiliansk tonsättare, musikpedagog och dirigent. Hans mest bekanta verk är fjorton C h o r o s och nio B a c h i a-nas brasileiras för olika besättning. Villa Me'dici [-ditji], ett renässanspalats i Rom, i vilket Franska Romakademin (för stipendiater som fått Romerska* priset) har sitt säte. Villanovakulturen, en järnålderskultur i n. och mell. Italien omkr. 800—600 f.Kr., som bl.a. kännetecknades av brandgravar med koniska urnor, prydda med geometriska mönster. Ett centrum för V. var Villanova nära Bologna. Viilars [-la'r], C. L. H., hertig av V., 1653—1734, marskalk och pär av Frankrike. V. var en av Ludvig XIV:s förnämsta härförare och användes även i diplomatiska uppdrag. Han vann flera segrar, bl.a. vid Denain 1712. Williams [o-ill'jöms], George, 1821—1906, engelsk köpman, som 1844 grundade ”The young men’s christian association”, förk. YMCA, i Sverige KFUM. Williams [o-ill'jöms], Tennessee, f. 1912, amerikansk författare. Har bl.a. skrivit skådespelen Glasmenageriet, Linje Lusta. Williamson [o-ilPjömsn], Henry, f. 1897, engelsk författare och lantbrukare. Har skrivit ett flertal böcker om djur, t.ex. Tarka the otter (sv. översättn. Uttern Tarka), Salar the salmon (sv. översättn. Laxen Salar). Villiers [vil'jös]. Se Buckingham. Villiers de ITsle-Adam [vilje' dö liladaq'], Philippe Auguste de, 1840—89, fransk författare, som företrädde en katolsk symbolistisk riktning och som räknas som föregångare till symbolisterna. Wilkie [o-il'ki], Wendell, 1892—1944, amerikansk jurist och politiker. W. hade en framskjuten ställning som industriledare. Han stödde 1932 Roose-velt men blev senare motståndare till New* Deal. 1940 blev han det republikanska partiets presidentkandidat. W. anslöt sig på nytt till Roosevelt och reste som dennes ombud i Europa 1941 och 1942. Villkorlig dom. Om någon döms till straffarbete, ej över ett år, el. fängelse, ej över två år, kan domstolen, därest det, med hänsyn till vederbörandes karaktär och personliga förhållanden i övrigt, finns skälig anledning att anta, att han skall låta sig rättas utan att straffet går i verkställighet, förordna att med straffet skall anstå, och att det på den dömdes uppförande under en viss prövotid skall bero, huruvida straffet skall gå i verkställighet. Om den straffade under de närmaste fem åren före brottet blivit dömd till straffarbete el. fängelse el. under samma tid avtjänat tidigare ådömt straff må V. meddelas allenast om synnerliga skäl därtill föreligger. V. kan ej förekomma vid brott mot tryckfrihetsförordningen, ej heller då det är fråga om avsättning el. suspension. Prövotiden varar i allmänhet i tre år. Den dömde skall under prövotiden i regel stå under tillsyn av en övervakare samt hålla denne underrättad om sin bostad och arbetsplats. Den dömde skall under prövotiden föra ett ordentligt och ostraffligt leverne, undvika dåligt sällskap och bemöda sig om att försörja sig själv samt att ersätta genom brottet ev. uppkommen skada. Har den, som genom V. erhållit anstånd med straff, före prövotidens slut begått brott och döms han härför till straffarbete el. fängelse, har därigenom anståndet med det äldre straffet förverkats. Villkorlig frigivning. Obligatorisk V. beviljas alla som undergår frihetsstraff på viss tid, ej under 6 månader, sedan 6/s av straffet avtjänats.