Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Villmanstrand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Därjämte förekommer fakultativ V., därest
den dömde avtjänat % av straffet samt denna tid
utgör minst åtta månader. Vid bedömandet av frågan,
huruvida den sistnämnda frigivningen må meddelas,
skall tas i betraktande: beskaffenheten av brottet,
orsakerna till brottet samt omständigheterna vid dess
utförande, den dömdes tidigare vandel, hans
uppförande under fängelsetiden, de förhållanden under
vilka den dömde skulle komma att försättas efter
frigivningen, huruvida beskydd för honom kan erhållas
el. det eljest finns grundad utsikt till att han skall
kunna sig ärligen försörja. Om V. förordnar
fång-vårdsmyndigheterna. Den, som villkorligt friges,
skall under så lång tid, som vid frigivningen återstår
av straffet, men i varje fall ett år, om det ådömda
straffet uppgår till ett år eller däröver, eljest sex
månader, vara underkastad särskild tillsyn. Under
denna tid skall han vara pliktig att föra ett ostraffligt
leverne och bemöda sig om försörjning på lovligt
sätt samt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
som lämnats honom vid frigivningen. Åsidosätts
något härav, kan V. återkallas. Döms den frigivne
under prövotiden för brott till straffarbete el. fängelse,
skall domstolen även förklara den villkorligt
medgivna friheten förverkad. V. förekommer numera även
från ungdomsfängelse under beteckningen
”Utskriven på prov”.
VHImanstrand (Lapp'eenranta), stad vid Saimaa,
Kymmene län, sö. Finland. 17 626 inv. 1952. Här
blev 1741 en svensk här under Wrangel slagen av
ryssarna, vilka därefter brände staden. Gamla
fästningsverk. Badort.
Villon [vijåg']. — 1. Fran^ois V., f. 1431, d. efter
1463, fransk skald. V. studerade vid universitetet i
Paris. Han förde ett mycket vilt liv och måste
slutligen fly från staden. Sedan flackade han omkring
tillsammans med en tjuvliga och dog på okänd
plats. V. har betecknats som den förste modeme
skalden i fransk litteratur och som en föregångare
till renässansens och romantikens diktare. Hans
diktning (L a y s, Testament) är starkt
subjektiv och kännetecknas av en blandning av cynism,
ironi och lyrisk känsla. — 2. Jacques V., f. 1875,
fransk målare och grafiker av intellektuell läggning
som i sin konst förenar det strängt konstruktiva med
en pastellmjuk färg.
WilFstätter, R. M., 1872—1942, tysk kemist, som
bl.a. utförde undersökningar över
sammansättningen av växternas klorofyll och över detta färgämnes
kemiska betydelse. W. erhöll nobelpriset i kemi
1915.
WilFumsen, J. F., f. 1863, dansk konstnär. W. har
särskilt ägnat sig åt måleriet men även intresserat
sig för arkitektur, möbelkonst, skulptur och
keramik. W:s viktigaste insatser tillhör tiden kring
sekelskiftet och han var företrädare för den då allmänna
symbolistiska stilriktningen.
Wilmington [o-il'mingtön], stad i Delaware, USA,
109 907 inv. 1950. Industristad med tillverkning av
järnvägsvagnar, maskiner och krut. Stadens
märkligaste byggnad är en år 1638 av svenska kolonister
uppförd kyrka.
ViFna, Vilnjus, huvudstad i sovjetrepubliken
Litauen, SSSR, vid en biflod till Njemen. 200 000 inv.
1956, litauer, vitryssar och judar. V. är Litauens
gamla huvudstad och har många historiska minnen.
Kejserligt palats. Romersk-katolsk och
grekisk-katolsk katedral. Viktig järnvägsknut. Livlig handel
med timmer och spannmål. Polen lade 1920 trots
Litauens och Nationernas förbunds protester beslag
på Vilna och provinsen av samma namn. Efter
Polens sammanbrott sept. 1939 tillföll emellertid nö.
delen av Vilnaområdet Litauen, resten Vit-Ryssland.
1940 blev V. huvudstad i den nygrundade litauiska
sovjetrepubliken. V. var ockuperat av tyskarna 1941
—44 och kom därefter åter under rysk förvaltning.
Vim
Vilnjus, se Vilna.
Wilson [o-il'sn], Woodrow, 1856—1924, president
i USA 1913—21, historiker och jurist. W., som
valdes av det demokratiska partiet, sökte öka
presidentens inflytande på statsangelägenheterna och
avgjorde en hel del frågor på egen hand utan att
anlita rådgivare i större utsträckning. Under l:a
världskriget arbetade han till en början på att
bibehålla USA:s neutralitet. Bestämmelsen, att
neutraliteten ej hindrade vapenutförsel, var uteslutande
till fördel för de allierade, vilka behärskade haven.
Tysklands protester föranledde ingen ändring. Det
tyska ubåtskriget väckte livlig indignation i
Amerika. Den engelska propagandan bidrog också att
skapa en för Tyskland ogynnsam stämning. W. kom
själv att betrakta världskriget som en strid mellan
demokratiska ideal och imperialismen och
identifierade Tyskland med den senare idériktningen.
Själv gjorde han sig till talesman för en fred
grundad på 14 punkter, vilka skulle säkerställa
världsfreden för framtiden. Han utfärdade krigsförklaring
mot Tyskland 1917 och framförde sitt fredsprogram
i ett tal inför kongressen 1918. Vid fredskongressen i
Paris 1919 visade han sig dock ej ha förmåga att ens
tillnärmelsevis omsätta sin välmenande idealism i
praktiken. Upprättandet av NF genomdrev han
dock trots stark opposition. Efter hemkomsten
lyckades han emellertid ej få senaten att godkänna
Amerikas inträde i NF. Under en agitationsresa,
som han företog för att få till stånd en folkopinion
för NF, sjuknade han 1919. Sedermera spelade han
ej någon mera framträdande roll inom politiken.
Han fick Nobels fredspris 1919.
Wilson [o-il'sn]. — 1. Ch. Th. R. W., f. 1869,
skotsk vetenskapsman, som utarbetat en metod att
fotografera elektriska partiklars banor med hjälp
av dimbildning. W. erhöll tillsammans med
Comp-ton nobelpriset i fysik 1927. Jfr Wilsonkammare. -—
2. Sir Henry Maitland W., f. 1881, engelsk general,
överbefälhavare i Egypten 1939 och Wavells*
närmaste man under anfallet på italienarna i Cyrenaica
vintern 1941. April 1941 blev W. överbefälhavare
för den engelska armén i Grekland och maj samma
år utnämndes han till överbefälhavare i Palestina
och Transjordanien, 1943 i Mellersta östern och
1944 i Medelhavsområdet. W. var chef för brittiska
stabsdelegationen i Washington 1945—47.
Wilsonkammare [o-il'sn-] el. dimkammare, en
apparat, uppfunnen av nobelpristagaren Ch. Th. R.
Wilson, för fotografering av elektriskt laddade
partiklars banor. Kammaren innehåller övermättad
vattenånga och ur denna kondenseras droppar kring
den väg, där elektriskt laddade partiklar rör sig.
Genom belysning från sidan blir dessa droppar
synliga och partikelns bana syns då som en ljus linje
mot svart bakgrund. Med hjälp av W. har man
närmare kunnat studera rörelseförhållanden för
elektriska partiklar, och W. har därför blivit ett viktigt
hjälpmedel inom atomfysiken.
Wilsons fjorton punkter, se Världskrigen 1.
Wilton [o-il'tn], liten stad i sv. England. 3 000 inv.
1951. W. är känd för sin mattillverkning.
Wiltshire [o-ilt'sjö], grevskap i sv. England. 3 507
km2. 387 379 inv. 1951.
Vimba el. vimma, se Braxenfiskar.
Wimbledon [o-im'bldön], förstad till London.
58 000 inv. 1951.1 W. hålls stora tennis- och
kricket-tävlingar.
ViminaTe, en av Roms sju kullar.
Vimmerby, stad vid Stångån, nö. Småland. 5 741
inv. 1956. Gammal marknadsplats.
Vim'pel, lång, smal flaggduksremsa. På
örlogsfar-tyg betecknar V. chefens befälstecken. V. får
endast föras av chef, som är officer. —
Vimpelman, chef, som har rätt att föra V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1321.html