1291 Därjämte förekommer fakultativ V., därest den dömde avtjänat % av straffet samt denna tid utgör minst åtta månader. Vid bedömandet av frågan, huruvida den sistnämnda frigivningen må meddelas, skall tas i betraktande: beskaffenheten av brottet, orsakerna till brottet samt omständigheterna vid dess utförande, den dömdes tidigare vandel, hans uppförande under fängelsetiden, de förhållanden under vilka den dömde skulle komma att försättas efter frigivningen, huruvida beskydd för honom kan erhållas el. det eljest finns grundad utsikt till att han skall kunna sig ärligen försörja. Om V. förordnar fång-vårdsmyndigheterna. Den, som villkorligt friges, skall under så lång tid, som vid frigivningen återstår av straffet, men i varje fall ett år, om det ådömda straffet uppgår till ett år eller däröver, eljest sex månader, vara underkastad särskild tillsyn. Under denna tid skall han vara pliktig att föra ett ostraffligt leverne och bemöda sig om försörjning på lovligt sätt samt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som lämnats honom vid frigivningen. Åsidosätts något härav, kan V. återkallas. Döms den frigivne under prövotiden för brott till straffarbete el. fängelse, skall domstolen även förklara den villkorligt medgivna friheten förverkad. V. förekommer numera även från ungdomsfängelse under beteckningen ”Utskriven på prov”. VHImanstrand (Lapp'eenranta), stad vid Saimaa, Kymmene län, sö. Finland. 17 626 inv. 1952. Här blev 1741 en svensk här under Wrangel slagen av ryssarna, vilka därefter brände staden. Gamla fästningsverk. Badort. Villon [vijåg']. — 1. Fran^ois V., f. 1431, d. efter 1463, fransk skald. V. studerade vid universitetet i Paris. Han förde ett mycket vilt liv och måste slutligen fly från staden. Sedan flackade han omkring tillsammans med en tjuvliga och dog på okänd plats. V. har betecknats som den förste modeme skalden i fransk litteratur och som en föregångare till renässansens och romantikens diktare. Hans diktning (L a y s, Testament) är starkt subjektiv och kännetecknas av en blandning av cynism, ironi och lyrisk känsla. — 2. Jacques V., f. 1875, fransk målare och grafiker av intellektuell läggning som i sin konst förenar det strängt konstruktiva med en pastellmjuk färg. WilFstätter, R. M., 1872—1942, tysk kemist, som bl.a. utförde undersökningar över sammansättningen av växternas klorofyll och över detta färgämnes kemiska betydelse. W. erhöll nobelpriset i kemi 1915. WilFumsen, J. F., f. 1863, dansk konstnär. W. har särskilt ägnat sig åt måleriet men även intresserat sig för arkitektur, möbelkonst, skulptur och keramik. W:s viktigaste insatser tillhör tiden kring sekelskiftet och han var företrädare för den då allmänna symbolistiska stilriktningen. Wilmington [o-il'mingtön], stad i Delaware, USA, 109 907 inv. 1950. Industristad med tillverkning av järnvägsvagnar, maskiner och krut. Stadens märkligaste byggnad är en år 1638 av svenska kolonister uppförd kyrka. ViFna, Vilnjus, huvudstad i sovjetrepubliken Litauen, SSSR, vid en biflod till Njemen. 200 000 inv. 1956, litauer, vitryssar och judar. V. är Litauens gamla huvudstad och har många historiska minnen. Kejserligt palats. Romersk-katolsk och grekisk-katolsk katedral. Viktig järnvägsknut. Livlig handel med timmer och spannmål. Polen lade 1920 trots Litauens och Nationernas förbunds protester beslag på Vilna och provinsen av samma namn. Efter Polens sammanbrott sept. 1939 tillföll emellertid nö. delen av Vilnaområdet Litauen, resten Vit-Ryssland. 1940 blev V. huvudstad i den nygrundade litauiska sovjetrepubliken. V. var ockuperat av tyskarna 1941 —44 och kom därefter åter under rysk förvaltning. Vim Vilnjus, se Vilna. Wilson [o-il'sn], Woodrow, 1856—1924, president i USA 1913—21, historiker och jurist. W., som valdes av det demokratiska partiet, sökte öka presidentens inflytande på statsangelägenheterna och avgjorde en hel del frågor på egen hand utan att anlita rådgivare i större utsträckning. Under l:a världskriget arbetade han till en början på att bibehålla USA:s neutralitet. Bestämmelsen, att neutraliteten ej hindrade vapenutförsel, var uteslutande till fördel för de allierade, vilka behärskade haven. Tysklands protester föranledde ingen ändring. Det tyska ubåtskriget väckte livlig indignation i Amerika. Den engelska propagandan bidrog också att skapa en för Tyskland ogynnsam stämning. W. kom själv att betrakta världskriget som en strid mellan demokratiska ideal och imperialismen och identifierade Tyskland med den senare idériktningen. Själv gjorde han sig till talesman för en fred grundad på 14 punkter, vilka skulle säkerställa världsfreden för framtiden. Han utfärdade krigsförklaring mot Tyskland 1917 och framförde sitt fredsprogram i ett tal inför kongressen 1918. Vid fredskongressen i Paris 1919 visade han sig dock ej ha förmåga att ens tillnärmelsevis omsätta sin välmenande idealism i praktiken. Upprättandet av NF genomdrev han dock trots stark opposition. Efter hemkomsten lyckades han emellertid ej få senaten att godkänna Amerikas inträde i NF. Under en agitationsresa, som han företog för att få till stånd en folkopinion för NF, sjuknade han 1919. Sedermera spelade han ej någon mera framträdande roll inom politiken. Han fick Nobels fredspris 1919. Wilson [o-il'sn]. — 1. Ch. Th. R. W., f. 1869, skotsk vetenskapsman, som utarbetat en metod att fotografera elektriska partiklars banor med hjälp av dimbildning. W. erhöll tillsammans med Comp-ton nobelpriset i fysik 1927. Jfr Wilsonkammare. -— 2. Sir Henry Maitland W., f. 1881, engelsk general, överbefälhavare i Egypten 1939 och Wavells* närmaste man under anfallet på italienarna i Cyrenaica vintern 1941. April 1941 blev W. överbefälhavare för den engelska armén i Grekland och maj samma år utnämndes han till överbefälhavare i Palestina och Transjordanien, 1943 i Mellersta östern och 1944 i Medelhavsområdet. W. var chef för brittiska stabsdelegationen i Washington 1945—47. Wilsonkammare [o-il'sn-] el. dimkammare, en apparat, uppfunnen av nobelpristagaren Ch. Th. R. Wilson, för fotografering av elektriskt laddade partiklars banor. Kammaren innehåller övermättad vattenånga och ur denna kondenseras droppar kring den väg, där elektriskt laddade partiklar rör sig. Genom belysning från sidan blir dessa droppar synliga och partikelns bana syns då som en ljus linje mot svart bakgrund. Med hjälp av W. har man närmare kunnat studera rörelseförhållanden för elektriska partiklar, och W. har därför blivit ett viktigt hjälpmedel inom atomfysiken. Wilsons fjorton punkter, se Världskrigen 1. Wilton [o-il'tn], liten stad i sv. England. 3 000 inv. 1951. W. är känd för sin mattillverkning. Wiltshire [o-ilt'sjö], grevskap i sv. England. 3 507 km2. 387 379 inv. 1951. Vimba el. vimma, se Braxenfiskar. Wimbledon [o-im'bldön], förstad till London. 58 000 inv. 1951.1 W. hålls stora tennis- och kricket-tävlingar. ViminaTe, en av Roms sju kullar. Vimmerby, stad vid Stångån, nö. Småland. 5 741 inv. 1956. Gammal marknadsplats. Vim'pel, lång, smal flaggduksremsa. På örlogsfar-tyg betecknar V. chefens befälstecken. V. får endast föras av chef, som är officer. — Vimpelman, chef, som har rätt att föra V.