Vim Vimperg. Vim'perg, ty., spetsig gavel över gotiska portaler och fönster. Vin. Den första proceduren vid vinframställningen, sedan druvorna skördats, är pressningen. Den härvid erhållna tämligen färglösa saften, musten, innehåller druvsocker, som vid jäsningen sönderdelas i alkohol och kolsyra. Vid framställning av röda viner får must och skal förjäsa tillsammans, medan vid beredning av vita viner endast den vid pressningen erhållna saften för jäses. Får jäsningen fortskrida, till dess allt socker är förvandlat i alkohol och kolsyra, erhålls viner, som benämns torra. Vid framställning av söta viner avbryts däremot jäsningen t.ex. genom tillsättning av vinsprit, medan ännu en större el. mindre del av sockret återstår oförjäst. Den första, kraftiga jäsningen av druvsaften tar i anspråk en tid av några dagar till ett par veckor el. mera (längre tid för starka viner än för lätta). Vinet tappas därefter på fat. Under lagringstiden på fat fortgår jäsningen långsamt i vissa fall under ganska avsevärd tid, varjämte V. underkastas en för olika vinsorter olika behandling. Fatlagringstiden är mycket olika för olika V. Champagne tappas på fat omedelbart sedan den färdigblandats; lagras därefter på butelj för att jäsa färdigt och undergå erforderlig behandling. Bordeauxvinerna är tappningsfärdiga efter 3—4 år, de enklare portvins-sorterna först efter 6—8 år. De viktigaste franska V. är bordeaux- och bour-gognevinerna samt champagne. Bordeauxvinerna, som härrör från franska departementet Gironde och utskeppas över Bordeaux, är röda el. vita och innehåller 9 å 10 % alkohol. De röda bordeauxvinerna är torra, medan de vita är söta. Man skiljer mellan härtappade bordeauxviner som tappats på butelj i konsumentlandet, bordeauxtappade, för vilka tappningsorten är Bordeaux, och slottstappade, som tappats på den egendom, från vilken de härstammar. Bourgognevinerna, av vilka också finns både röda 1292 och vita sorter, är fylliga och bouquetrika V., som innehåller 12 å 14 % alkohol. Champagnevinerna, som härstammar från trakten kring Reims och Éper-nay i n. Frankrike, är kolsyrerika (mousserande), söta el. torra V. med en alkoholhalt växlande mellan 8 och 11 %. Från Tyskland kommer rhenvin och moselvin, lätta V. med en alkoholhalt av 9 å 10 %. De främsta starka el. heta vinerna kommer från Portugal el. Spanien. Bland dessa V. märks portvin, madeira och sherry. Portvin, som har sitt namn av staden Oporto* i Portugal är ett sötaktigt fylligt V. med i regel brunröd färg. Alkoholhalten uppgår till 18 å 20 %. Madeira, som har ungefär samma alkoholhalt som portvin och erhålls från ön Madeira i Atlanten, är ett i Sverige mycket använt dessertvin. Sherry är ett torrare V. med ungefär samma alkoholhalt som föregående. Namnet har det erhållit efter den spanska staden Jerez. Vinaigre [vinä'gr], fr., ättika (egentl. surt vin). Winant [oaj'nönt], John Gilbert, 1889—1947, amerikansk politiker, tillhörande republikanerna. Chef för Internationella arbetsbyrån i Genève 1938. Ambassadör i London 1941—46. W. anses ha stått Roosevelt mycket nära. Vinbergssnäcka (Helix poma'tia) hör till lungsnäc-kor. Den har gulbrunt skal. Den förekommer i s. och mell. Europa och även på några ställen i Sverige. Den är ätlig och förtärs särskilt i katolska länder under fastan. Winblad, Ulla, en av de mest bekanta figurerna i Bellmans ”Fredmans epistlar”. W:s verkliga namn var Maria Kristina Kiellström. Vinbär, frukter från röda vinbärsbusken (Ribes rubrum) el. svarta vinbärsbusken (R. nigrum). Dessa har blommor i hängande klasar och sågtandade, 5—3-flikiga blad. Bären har skarp, sur smak. De innehåller citronsyra och äppelsyra. Vincennes [vägsenn'], förstad ö. om Paris, n. Frankrike. 50 000 inv. 1950. Fästning, artilleriskola. Vin'cent, se Saint Vincent. Winchester [o-in'tjistö], stad två mil n. om Southampton i grevskapet Hampshire, England. 26 000 inv. 1952. W. var fordom huvudstad i konungariket Wessex och var även en tid efter Englands enande landets huvudstad. Vinci [vin'tji), L. da V. Se Lionardo da Vinci. Win'ckelmann, J. J., 1717—68, tysk konstforskare, författare till ett berömt verk över antikens konst (Geschichte der Kunst des A11 e r-t h u m s). W. ansåg den grekiska konsten som det mest fulländade provet på mänsklig skönhetssträ-van. På 1700-t:s konst hade W. ett mycket stort inflytande. Vind, se Lufttryck. Vinda, se Åkervinda. Whfdaus, A., f. 1876, tysk kemist, som för sina undersökningar över gallsyror, D-vitamin och därmed besläktade ämnen erhöll nobelpriset i kemi 1928. Vindblommor kallas blommor, vilkas frömjöl med vindens hjälp överförs till andra blommor t.ex. gräs. Jfr Frömjöl. Vindbrygga, en över en fästnings- el. slottsgrav anbragt bro, som kan hissas upp medelst ett vindspel. De medeltida borgarna var alltid försedda med en V. till skydd mot plötsliga överfall. Vindböjtei, karaktärslös, opålitlig människa, skrävlare; ty. Windbeutel, egentl. liten luftsäck. Vinde, Victor, f. 1903, journalist och författare. Pariskorrespondent för Dagens Nyheter sedan 1946. Vindeln, municipalsamhälle i Degerfors kommun, Västerbottens län. 1 595 inv. 1956. Vindeiälven, biflod till Ume älv från vänster. Upprinner inom Arjeplogs socken, nära norska gränsen och förenar sig med Ume älv ö. om Vännäs. Längd 450 km.