Vt 1304 Vulkanernas förekomst i världen. el. om hyresrätten utan hyresvärdens medgivande överlåts å annan. I fråga om hyresbetalningen är dock att märka, att, om hyra för lägenhet, som omfattar högst 4 rum, kök däri inräknat, och som helt el. delvis är uthyrd till bostad, enligt avtalet skall betalas för längre tid än en månad, hyran likväl får erläggas månadsvis utan att hyresrätten därigenom förverkas. Såsom förfallodag för den på varje kalendermånad belöpande hyran skall därvid gälla sista söckendagen av nästföregående månad. Har hyran icke erlagts i rätt tid men sker detta senast å tolfte söckendagen från uppsägningen, skall denna vara utan verkan. Har hyresvärden jämväl yrkat vräkning av hyresgästen, åligger det dock denne att inom samma tid gottgöra hyresvärden vad denne utgivit för stämpel, lösen och delgivningskostnad. — Om skydd mot V. vid arbetskonflikter, se Arbetslag-stiftning. Jfr även Hyresregleringen. Vt., offic. förkortn. för Vermont*. Wu-chang el. Wutsjang, huvudstad i provinsen Hupeh i Kina. 1,2 milj. inv. 1950. Sammanväxt med Hankow*. Vuillard [vyja'r], Edouard, 1868—1940, fransk målare och grafiker, tillhörde jämte Bonnard kretsen ”Les Nabis”. Hans förfinade skildringar av borgerliga interiörer har en varmt textil karaktär. Vula, överdra ett föremål med segelduk, tågvirke e.d. för att förhindra nötning el. exempelvis i fråga om åror, för att dämpa ljudet. Vulcano, se Lipariska öarna. Vulca'nus, eldens och smideskonstens gud i den romerska gudasagan, motsvarar grekernas Hefais-tos*. Wulff, T., 1877—1917, svensk naturvetenskapsman, som företog flera forskningsresor, bl.a. till Kina, Japan och Ostindiska öarna. Under en forskningsresa på Grönland omkom W. Från sina resor hemförde W. särskilt i etnografiskt hänseende värdefullt material samt kinesiska statyer. WulTila (Ulfilas), omkr. 311—383, bibelöversättare, lärd, biskop, statsman, född och uppfostrad bland goterna. W. är berömd för sin översättning från grekiska till gotiska av nästan hela bibeln. Till detta W:s verk hör de fragment av en gotisk bibelöversättning, som ingår i den s.k. Codex* argenteus i Uppsala. Det gotiska alfabetet är uppställt av W. VulgaTa, se Bibel. VuFgus, lat., menige man. Profa'num vulgus, den obildade hopen. VulgäT, alldaglig, tarvlig, simpel; som kännetecknar det lägre folket. — Vulgarite't, alldaglig-het, tarvlighet. Vulkan, en av vulkanisk aska (el. tuff) och även lavaströmmar uppbyggd bergkägla, ofta med en trattformig insänkning, krater, i toppen och smärre sådana på sluttningarna. Man skiljer mellan verksamma och slocknade V., allt efter som de haft el. icke haft kända utbrott. V. förekommer företrädesvis inom de tertiära bergskedjezonerna och i andra yngre geologiska störningszoner. Se även Slamvulkaner. Vulkanfiber el. u'nikafiber erhålls genom att papper behandlas med 40-procentig zinkkloridlösning och därefter pressas under upphettning. V. är ett hårt material, som används vid framställning av resväskor m.m. VulkaniseTing, se Kautschuk. Vulkaniska bergarter, se Bergarter. Wullenwever [volFen-], Wullenweber, J., 1492 (el. 1493)—1537, statsman och folkledare i Lübeck. W., som var en varm anhängare av reformationen, kom att inta en ledande ställning i Lübeck. Han uppgjorde planer på det lübeckska handelsväsendets stärkande på de nordiska rikenas bekostnad och ingick ett förbund mot dem, som resulterade i den s.k. Grevefejden*. Då kriget emellertid ej gick lyckligt för lübeckarna, vände sig dessas förbittring mot W. Han tillfångatogs under en resa och dömdes till döden samt avrättades. Vulnera'bel, sårbar, av lat. vulnus, sår. Vult von Steyern, Nils, f. 1887, justitieråd 1930— 46, konsultativt statsråd 1928—30. Wundt [vont], W., 1832—1920, tysk filosof och psykolog. W. är grundläggare av den experimentella psykologin och hans arbeten har haft stort inflytande. Vuoksen, Vuoxen [vo'åksen], Finlands mest vattenrika flod. Utgör avlopp för sjön Saimaa och utfaller i Ladoga. V. bildar en rad vattenfall, vilkas vattenkraft delvis utnyttjats till industriella anläggningar. Främst bland dessa märks Imatra. Vuolijoki [vo'ålijåki], Hella, 1886—1954, finländsk dramatisk författarinna, som i sina skådespel särskilt tagit upp sociala problem (Kvinnorna