1305 på Niskavuori, 1936). V. sökte under 2:a världskriget fredskontakt med Sovjetunionen och dömdes på grund härav till livstids fängelse 1943. Frigavs vid vapenstilleståndet 1944 och blev därefter chef för Finlands radio fram till 1949. Wuppertal [vopzpertal] är sedan 1930 namnet på de sammanbyggda städerna Barmen och Elberfeld vid floden Wupper i delstaten Nordrhein—West-falen (f.d. Rhenprovinsen), Västtyskland. 392 800 inv. 1954. W. är medelpunkt för den tyska textilindustrin med talrika väverier och spinnerier (även konstsilkesfabriker). Vurm (ty. Wurm, mask, griller) överdrivet intresse för något; person med sådan läggning (mest i sammans. bokvurm). Vursf, öppen vagn med säten i vagnens längdriktning efter sidorna. W. Va., officiell förkortning på West Virginia, USA. V-vapen, ty. Vergeltungswaffen, vedergällnings-vapen, benämning på de av tyskarna mot 2:a världskrigets slut använda reaktionsdrivna bomberna V-l och V-2. Jfr Raketprojektil. Wyandotte [-dot'], se Hönsraser. Wycliffe [o-ik'lif], Wicliffe, J., omkr. 1320—84, engelsk kyrkoreformator. W. trädde tidigt i opposition till påvekyrkan och hävdade, att hela den politiska makten skulle ligga hos konungen och ej hos kyrkan. På grund av sitt förnekande av transubstan-tiationsläran förklarades han av den katolska kyrkan för kättare. W. översatte bibeln till engelska. Han var en av de förnämsta förelöparna till reformationen, och hans åsikter påverkade i stor utsträckning Hus. W:s anhängare i England kallades lollar-der. Wyler [oaj'lö], William, f. 1902, berömd amerikansk filmregissör. Bland filmer: Kvinnan utan nåd (1941), Mrs Miniver (1942), De bästa åren (1946), Prinsessa på vift (1953). Wyo, el. Wy., officiell förkortning på Wyoming, USA. Wyoming [oaj'åming], förkortat Wyo., stat i USA. 254 000 km2, 290 529 inv. 1950. Huvudstad Cheyen-ne, 35 500 inv. 1955. W. uppfylls av delar av Klippiga bergens bergskedjor. Med tillhjälp av konstgjord bevattning bedrivs åkerbruk. Havre och vete är de viktigaste sädesslagen. Fåraveln har nått en betydande utveckling. Bergsbruket är av föga betydelse. Industrin inskränker sig till kvarn- och sågverksrörelse. Inom W. ligger den storartade nationalparken Yellowstone* National Park. Württemberg, f.d. riksdel i Tyska riket, belägen kring övre Donau och Neckar. 20 000 km2. 2,9 milj, inv. 1946—51 tillhörde n. delen av W. delstaten Württemberg-Baden, s. delen delstaten Württem-berg-Hohenzollern. Från 1951 ingår W. i delstaten Baden-Württemberg, Västtyskland. W. är ett högland, medelhöjd 500 m ö.h. Högsta punkten, 1 150 m ö.h., nås i v. (Schwarzwald). Huvudnäring är jordbruk, som gynnas av jordens fruktbarhet och ett fördelaktigt klimat. W. är känt för sin vinodling, vilken framför allt bedrivs i Neckars dalgångar. Boskapsskötsel är en viktig binäring. Industrin omfattar främst byggnads- och maskinindustri. — Historia. W. var på grund av sitt läge en av skådeplatserna för striderna mellan germaner och romare, tills i mitten på 300-t. en germansk stam, alemannerna, be-mäktigade sig landet. 496 kuvades dessa emellertid av frankerna, och W. tillhörde sedan Karl den stores rike. 843 kom det under Tyskland, lydde en tid under Hohenstauferna och kom på 1200-t. i grevarnas av Württemberg ägo. Grevskapet W. upphöjdes 1495 till hertigdöme och blev 1803 kurfurstendöme samt 1805 av Napoleon upphöjt till konungarike. 1871 Våg ingick W. som förbundsstat i Tyska riket. Republik 1918. Riksdel 1933. Württemberg-Baden, delstat i Västtyskland 1946 —51. Ingår numera i delstaten Baden-Württemberg. Würz'burg, stad vid Main, nv. Bayern. 65 000 inv. 1948. Stort universitet, grundat 1522 med 2 110 studenter 1953. W. var huvudstad i det forna biskops-stiftet W. (till 1803). Vysjin'ski, A. J., 1883—1954, rysk politiker och jurist. 1935 högste statsåklagare. I denna egenskap ledde han de s.k. Moskvaprocesserna. Blev sedermera vice utrikesminister och efterträdde 1949 Molotov som utrikesminister. Från 1946 Sovjetunionens chefsdelegat i FN. Vådevill', mindre komedi med inlagda visor (kupletter), beledsagade av musik. Ursprungligen betecknade V. en fransk tillfällighetssång (vaude-ville). Våg. Huvuddelen i de vågar, som allmännast används åtminstone för vägning av mindre föremål, är en likarmad hävstång, vågbalansen el. vågbalken. Mitt på denna hävstång finns en nedåtvänd egg, tillverkad av hårt material (härdat stål), som vilar mot ett på stativet fäst underlag (en panna), vilket likaledes är förfärdigat av hårt material (stål el. aga't). 1 vardera ändpunkten av balansen är upphängd en vågskål. Då man vid tillverkningen strävar efter att göra såväl vågskålarna som balansens båda armar så lika varandra som möjligt samt balansen vidare är så konstruerad, att dess tyngdpunkt är belägen under eggen, intar den, då vågen är obelastad, horisontellt läge. Då vågskålarna belastas på ett sådant sätt, att en övervikt uppkommer på endera sidan, vrids balansen ur horisontalläget. För att kunna iaktta vridningarna är balansen försedd med en visare, kallad tunga, som rör sig framför en graderad skala. En variation av den här beskrivna typen av V. är de för handelsbruk mycket använda V., vid vilka vågskålarna ej är placerade, såsom nyss angavs under, utan över balansens ändar. Känsligheten hos balansvågarna, dvs utslagens storlek för små övervikter, ökas, då vågbalansen görs längre och lättare samt konstrueras på ett sådant sätt, att tyngdpunkten ligger mycket nära upphängnings-punkten. — För vetenskapliga ändamål har konstruerats balansvågar med en utomordentligt stor känslighet, en känslighet, som numera dock i allmänhet ej vinns genom förlängning av vågbalanserna. Tvärtom görs dessa ganska korta. De känsligaste V. är de s.k. mikrovågarna. Balansen hos vissa av dessa V. består av smält kvarts. Den rör sig ej kring en egg utan är upphängd i två ytterligt fina kvartstrådar. Deras känslighet har drivits ända därhän, att utslag erhålls för miljondels mg. — En olikarmad hävstång används som balans i de s.k. skjutvikts-vågarna (t.ex. pyndaren). På dessa är nämligen ena vågarmen försedd med en skjutvikt, vars läge, då ett föremål skall vägas, ändras, så att jämvikt inträder. För att möjliggöra avläsning av vikten graderas den arm, på vilken skjutvikten förflyttas. En variant av denna typ är besmanet, där vikten är fast men vågbalansens understödspunkt flyttbar. — Vissa V., som används t.ex. som brevvågar, har vågbalanser, vilka utgörs av vinkelböjda hävstänger, vars ena arm är försedd med en fast motvikt. Genom vridning kring stödjepunkten förändras häv-stångsarmarnas längd. Avläsningen sker på en graderad skala, vars form i regel är en cirkelbåges. — Även den s.k. parallellogramvågen är en balansvåg, sammansatt av två likarmade hävstänger. — Decimalvågen är en bryggvåg, som används för vägning av tyngre föremål. Dess konstruktion är sådan, att jämvikt åstadkoms genom vikter, som är tiondedelen så tunga som de föremål som vägs. — Vid hittills omnämnda vågtyper har vägningen utförts med tillhjälp av en el. flera hävstänger. I fjädervågarna 42*