1307 satta blad och små vita blommor, vilken är ett allmänt förekommande ogräs. Våtvärmande omslag, se Omslag. Väbel el. regementsväbel, underofficer, vilken förordnats att sköta polisuppsikten vid ett regemente. WächTer, se Kiderlen-Wächter. Väddö, ö vid Upplands kust i Ålands hav. Tillsammans med‘Björkö 125 km2. Väddö kanal, kanal, som skiljer Björkö—Väddö och Upplands fastland, byggd på 1820-t. Längd 15 km. Väderflöjel, vindflöjel, på masttoppar anbragt liten vimpel för angivande av vindens riktning; liten vimpel av metallbläck, vridbart fäst vid en lodrät axel på en byggnads tak. Väderhatt, se Erik, svenska konungar 1. Väderkvarn, se Vindmotor. Karta över väderleksdistrikten: A Södra Götaland, B Västkustområdet, C Vänerområdet, D Nordöstra Götaland, E östra Svealand, F Bergslagsområ-det, G Nordvästra Svealand, H Södra Norrlands kustland, I Södra Norrlands inland, J Södra Norrlands fjälltrakter, K Norra Norrlands kustland, L Norra Norrlands inland, M Norra Norrlands fjälltrakter, O Skagerack, P Kattegatt, Q Öresund, Ra Södra Östersjön väster om Bornholm, Rb Södra Östersjön mellan Bornholm och Midsjöbankarna, Rc Södra Östersjön öster om Midsjöbankarna, S Mellersta Östersjön, T Norra Östersjön, U Ålands hav, V Bottenhavet, W Bottenviken, X Vänern. Väd Väderleksdistrikt. I väderlekstjänstens rapporter använder man sig av en distriktsindelning, som framgår av bredvidstående karta. Väderlekskartor, synoptiska V., kartor, som på grundval av inflytande rapporter från olika meteorologiska anstalter upprättas över de för varje dag rådande väderleksförhållandena (lufttrycksfördel-ning, vindar, molnighet, nederbörd m.m.). Lufttrycket anges genom isoba'rer, vindriktningen genom pilar och vindstyrkan genom tvärstreck på dessa osv. V. möjliggör att med en viss grad av säkerhet förutsäga väderleken. Jfr Meteorologiska tecken. Väderlekskarta. Väderleksmärken och förutsägelser. Erfarenhet och tradition har givit en mängd mer el. mindre tillförlitliga tecken till annalkande väderleksföränd-ringar. En del av dessa tecken, såsom molnformer, dagg, vindriktningar, barometerns gång, är vetenskapligt grundade. Andra, såsom månfaser, vissa bestämda namnsdagar, sjusovaredagen m.fl., har intet värde. I många fall är de urgamla och uppkomna i helt andra trakter än där de nu åberopas. Även med användande av det iakttagelsematerial, som de synoptiska väderlekskartorna och vetenskapen i övrigt förfogar över, är det vanskligt att göra praktiskt tillförlitliga väderleksförutsägelser för mera än ett el. annat dygn i förväg, vilket beror därpå, att många olika och delvis ofullständigt kända faktorer spelar in i väderlekens förändringar. En relativ tillförlitlighet tillkommer stormförutsägelser, vilka därför såsom stormvarningar utsänds till hotade kuster, fiskelägen m.m. De signaleras genom ett särskilt utarbetat signalsystem. Väderleksförutsägelser utfärdas i Sverige av en avdelning, Väderlekstjänst, vid Sveriges meteorologiska och hydrolo-giska institut. Väderlekstjänst är en avdelning av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som bl.a. lämnar upplysningar om väderleken i radio. Vädermånar, se Vädersolar och Halofenomen. Vädersolar (bi'solar, ha'loer) är ljusfläckar med spektralfärger, som uppkommer på omkr. 22° av-