Skolans uppslagsbok / 1324 (1966) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrekord - Världsspråk - Världsutställningar - Världsåskådning - Värmdö - Värme

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Idrottsgren	Tid och mått	Rekordinnehavare	År
Bröstsim 100 meter		Vakant med stip. max.tid
» 200 »		Vakant med stip. max.tid
Fjärilsim 100 »		Vakant med stip. max.tid
» 200 »	2.18,6	W. Yorzyk, USA	1956
Ryggsim 100 »	1.02,2	D. Theile, Australien	1956
» 200 »		Vakant med stip. max.tid
Damer:
Fritt simsätt 100 meter	1.02,0	D. Fraser, Australien	1956
» » 200 »	2.18,5	L. Crapp, Australien	1956
» » 400 »	4.47,2	L. Crapp, Australien	1956
» » 800 »	10.30,9	L. Crapp, Australien	1956
» » 1 500 »	20.46,5	L. de Nijs, Holland	1955
Bröstsim 100 och 200 meter		Vakant med stip. max.tid
Fjärilsim 100 meter	1.11,0	S. Mann, USA	1956
» 200 »		Vakant med stip. max.tid
Ryggsim 100 meter	1.12,9	J. Grinham, England	1956
» 200 »		Vakant med stip. max.tid
Skridskolöpning
500 meter	40,2	E. Grisjin, Sovjet	1956
1 500 »	2.08,6	E. Grisjin och J. Michailov, Sovjet	1956
5 000 »	7.45,6	B. Sjilkov, Sovjet	1955
10 000 »	16.32,6	Hj. Andersen, Norge	1952
Sammanlagd poäng 184.638		D. Sakunenko, Sovjet	1955

Världsspråk, ett språk så konstruerat, att det vid
sidan av de nationella språken skulle kunna genom
mellanfolklig överenskommelse tjäna som muntligt
och skriftligt meddelelsemedel för folk av olika
nationer, alltså ett slags internationellt hjälpspråk. I
det gamla romarriket var latinet det gemensamma
skriftspråket, liksom det under medeltiden och en
del av nyare tiden var de europeiska lärdas språk.
På 1600- och 1700-t. användes franskan som
internationellt skriftspråk. I våra dagar, då de
mellanfolkliga förbindelserna blir alltmer förgrenade,
skulle ett V. i hög grad underlätta de olika folkens
samarbete. Särskilt skulle ett internationellt språk
vara av stor betydelse för vetenskapsmän samt för
handel och industri. På senare tid har flera försök
gjorts att skapa ett dylikt språk. Man har sökt
utnyttja engelskan i mer el. mindre modifierad form
(tex. Basic* English). Dock har man i allmänhet
föredragit ett konstspråk framför ett historiskt språk
vid försöken att utbilda ett V. Därvid har tillämpats
tre olika system: 1) De aprioriska systemen,
vilka både vid ordval och i fråga om grammatik
undviker varje förbindelse med de naturliga
(historiska) språken. 2) De blandade systemen, vilka
dels ansluter sig till de naturliga språken, dels är
rent konstruerade. Konstspråk av detta slag är
exempelvis bleue, volapük. 3) De
aposterioriska systemen, vilka samlar sitt ordförråd
från de naturliga språken och söker uppbygga sin
grammatik på naturliga och enkla principer. Det
mest berömda av dessa är esperanto, framlagt
1887. 1907 utarbetades ett nytt V., ido, vilket är
en modifierad form av esperanto.

Världsutställningar, internationella
teknisk-kulturella utställningar, spelade en stor roll i synnerhet
mot slutet av 1800-t. Åtskilliga
utställningsbyggnader har blivit berömda, såsom Kristallpalatset i
London, uppfört 1851, Eiffeltornet i Paris, uppfört 1889,
samt Grand Palais och Petit Palais, vilka byggdes
för utställningen i Paris 1900. Den första V.
anordnades 1851 i London. Bland senare V. må nämnas
de i Paris 1855, i London 1862, i Paris 1867, i Wien
1873, i Philadelphia 1876, i Paris 1878, i Barcelona
1888, i Paris 1889, i Chicago 1893, i Paris 1900, i
Saint Louis 1904 och i San Francisco 1915. Efter
1:a världskriget anordnades 1937 i Paris den första
V. och 1939—40 en V. i New York. Senast
arrangerades en V. i London 1951.

Kristallpalatset, den stora utställningsbyggnaden för världsutställningen i London 1851.

Världsåskådning betecknar en sammanfattning av
våra kunskaper om tillvaron. I regel söker en V.
också ange livets mening och världens ändamål. Det
är emellertid naturligtvis långt ifrån säkert att det
finns en ”mening” med världsalltet. Jfr Filosofi.

Värmdö, den största av öarna i Stockholms
skärgård. 180 km².

Värme. Flertalet kroppar utvidgar sig vid
uppvärmning (se Dilatation). Ett undantag från denna
allmängiltiga regel bildar vatten, som sammandrar
sig vid uppvärmning från 0° till +4° C, samt
lösningar av salter i vatten. Som mått på utvidgningen,
som är olika för olika kroppar, används längd-, yt-
och volymsutvidgningskoefficienterna.
Längdutvidgningskoefficienten definieras som den utvidgning,
som en kropp, vars längd vid 0° är lika med
längdenheten, undergår vid en grads
temperaturförhöjning. Yt- och volymsutvidgningskoefficienterna
definieras på motsvarande sätt. Dessa koefficienter är
dock för en och samma kropp endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>